måndag 31 augusti 2015

En regnig dag på lande

På fredagen åkte vi till mina föräldrars lande. Det lovades regn och det gjorde det minsann. Vi tänkte att vi ändå åker för dagen och bra så för det var en jätte lyckad dag. Det lektes både inne och ute i regnet och både F och Umi hann med lång siesta. Dessutom bjöds det på en god fisksoppa och innan vi åkte så kom solen fram så min mamma tog Umi ner till stranden. Xima var inte munter alls att komma därifrån och hon hängde öron när vi bad henne hoppa in i bilen.

Här bjuds det på några suddiga vardagsbilder. Umi har full fräs med full regnmundering, min mamma kämppar med att få upp de sista potatisarna och ja, det regnar.




Måst ha världens goaste unge, part II.

Nu är jag ju så lyckligt lottad att jag inte bara har världens goaste unge utan jag faktiskt har två sådana! Här är hon så lugn och rofull, 38 dagar gammal.


söndag 30 augusti 2015

Att tolerera

I media används det nu mycket begreppet tolerans, i samband med flyktingsituationen. Hur samhället och dess population skall eller inte skall tolerera de som anländer? Det knepiga med detta begrepp är att det används även av de som är positivt inställda mot flyktingarna. Men själva begreppet tolerans har ju en negativ prägel - något man gör för man måst mot sin vilja. Att tolerera en annan människa är nog verkligen inte något positivt. Varför talas det inte om att acceptera? Acceptans innebär ju inte att man givetvis är av samma åsikt eller har samma religion eller ideologi men att man accepterar den andras sätt att tänka/leva osv. Att tolerera en annan människa är nog att sätta sig själv i en överlägsen position. Att acceptera flyktingarna in i vårt samhälle vore på sin plats istället för att tolerera "dem" på sidan om. Hur sku det vara med nästa steg - att till och med välkomna dem?

torsdag 27 augusti 2015

Kampen mot atopisk exem

Landade på ett instakonto som handlar om en kamp mot atopisk exem - utan kortison. Jätte intressant att följa med hur det går. Hittas här. Vi kämppar ju också mot atopiskt exem, både jag och Umi, dock med flera olika kortisoner. Sku givetvis vara härligt att inte behöva använda så starka smörjor. Umi har nu fått svartvinbärsfröolja varje dag i ett par veckors tid, som jag skrev om tidigare men svårt att säga om det haft en inverkan eller inte. Hans exem är ibland grymt dåliga och ibland som bortblåsta, så det behövs nog en längre tid innan man kan uttala sig om möjlig inverkan. Dessutom blommar de upp på noll tid. Han är dock för tillfället så gott som exemfri i ansiktet, himla skönt, men hans fötter har lidit. De blev faktiskt så dåliga att de till sista var helt inflammerade. Vi hade hemma förband/lappar mot brännskador, eller mycket öppen hud, som jag lade på hans fötter med bandage runt. Sedan fick han desutom ha strumpor på för annars sku han nog ha lyckats dra bort paketet. Det var inte så populärt i och med värmen men det gick bra. Hade också en pyjamas hemma som har stängda fötter, så att han inte lyckas klia fötterna på natten. Oftast är hans säng helt blodig när han lyckats klia sönder fötterna, händerna, ansiktet eller benen. Nu 2 dagar senare ser fötterna redan mycket bättre ut. Hoppas det håller i.


Vet av erfarenhet att det inte finns någon mirakel kur (hoppas innerligt att jag har fel) så man njuter extra då när hyn är fin och tar en dag i sänder när den är dålig. Jag lider dock så med honom för jag vet ju precis hur jobbigt det är när allt kliar och hur eländig man känner sig. Courage mon bébé.

onsdag 26 augusti 2015

Meningslöst

Nej, vet ni, idag känns det bara meningslöst att skriva om hur vi sover och vad vi äter, trots att det är den vardag vi lever i nu, när man tänker på alla miljontals människor som flyr misär, krig, våld och helt enkelt inhumana livsförhållanden. Så sjukt grymma öden. Folk som sätter allt på spel för att de måst. Och fan vad upprörd jag blir av folks (i exempelvis Finland) pissiga attityder mot dem som kommer och behöver vår hjälp. Argument som att först ska vi hjälpa våra egna i behov och att man ska hjälpa folk i sina egna länder, att de inte ska komma hit fungerar inte och är så lamt. Vi har resursser att hjälpa dem som kommer och tanken att lite fixa i "deras egna länder" är fan så naiv. Folk behöver akuthjälp nu, genast, och i "deras länder" går det inte att leva, och uppbyggande av ett samhälle tar tid, om ens möjligt i vissa fall. Hur har folk, vissa, tyvärr många, blivit så kalla, inhumana, oempatiska, rasister och what not?

tisdag 25 augusti 2015

Skrikfestival deluxe

Igår kl.23 började Ava gråta något fruktansvärt. Hon hade ont i magen, det hälpte inte att skumppa, jumppa, klappa, klämma utan hon skrek, ett skrik som vi inte hört förrut. Hemskt. Förstod att det är magen och luften måst komma ut men svårt att få ut när hon kramppa och spände sig så. Det tog c.en timme innan Umi vakna och han börja sedan gråta något förtvivlat. Måst ha varit hemskt att vakna till ett desperat skrik. Så F och jag stod i varsitt rum med ett gråtande barn. Både otröstliga. Vid kl.01 lugnade sig Ava äntligen och Umi ungefär en halvtimme därefter. Vi borde söka -årets granne- pris... tror vi sku få ganska många röster.

måndag 24 augusti 2015

2 barn under 1,5 år - har vi fixat det?

Ja, det tycker jag att vi gjort med hedern i behåll. Idag fyller Ava 1 månad och Umi fyllde precis 1 år och 5 månader. Är i trötta? Jo det kan man lätt påstå men är vi knäckta, nej det är vi inte. Vardagen rullar på och som tur har Umi, i allafall inte ännu, visat några tecken på svartsjuka utan snarare glädje och nyfikenhet. Ava aka party girl har sakta med säkert börja vara mer vaken på dagen och sover bättre nätter, förutom då de senaste nätterna pga en eländig förkylning som vi alla drabbats av. Visst snäser vi till varandra och till Umi och Xima, säkert på grund av sömnbrist men det är inga långvariga irritationer. Kanske det är där som nyckeln till framgång ligger? Långvariga djupt ingrodda irritationer måst vara något av det mest avtändande och trista att leva i. Sedan är det viktigt att komma ihåg att ibland säga till den andra att den gör ett bra jobb. Kanske framgången också lurar i att vi båda är hemma. Jag har ingen aning om hur det känns att bli hemma efter att den andra föräldern drar på jobb efter 2 veckor, så om det vill jag inte alls uttala mig. Framför allt är jag tacksam, glad och stolt över mitt lilla team. Vi är ju riktigt duktiga på detta! Sku någon ha sagt år mig 3 år sedan när vi bodde i Gabon och jag jobbade som ett as, att jag kommer att ha 2 barn inom loppet av 1,5 år så sku det minsann ha låtit främmande och rätt så otroligt. Härligt är livet överraskar.

söndag 23 augusti 2015

Tvättberget växer

Min syster har alltid haft enorma tvättberg - med ren tvätt- och jag har alltid tänkt att varför viker de inte kläderna helt enkelt efter hand som de torkar, men ja nu vet jag. Nu har vi dem och de växer med rask takt. Att vika kläder är inte något som går smooth med Umi. Ja, nu ska jag inte alls skylla på honom för kunde faktiskt lyfta berget på köksbordet och vika där men det blir helt enkelt inte av. Här har vi ett berg + mera på tork. Never ending story!


lördag 22 augusti 2015

Flunssan då?

One well, three to go. Ja alltså Umi är i världens form idag efter att ha sovit hela natten. Han hostar lite men är nästan inte alls mera snorig. Så skönt. Han dräglar något fruktansvärt, så att andra föräldrar i lekparken började skratta, haha. I natt har vi dock kämppat med Ava. Vaknade att hon höll på att storkna, fick inte luft. Hon var helt täppt och spädbarn andas ju enkom med näsan så inte så greit. Vi hade ännu hemma från Umis babytid ett visst nässpray. Det fungerade ganska bra för hon börja skrika och nysa och då kom det ut en massa. Sen fick vi stoppa en dyna under bäddmadrassen (hon sover ju med oss) så att hon sov i upprätt läge. Vi fick några timmars sömn här som där. F kände sig redan på morgonen förkyld. Min förkylning har utvecklats under dagen. Som bäst rinner min näsa i samma takt som Umis drägel. Charmigt minsann. Men jag och Umi har också hunnit med kula saker idag. På förmiddagen gick vi till lekparken och på eftermiddagen gick vi till mina föräldrars trädgård, själva är de borta, var vi kunde leka med vattenbalja, några skålar och badankor. Efter det gick jag även på en 3 km hundpromenad. Skönt att hållas igång trots förkylning. Ibland, då när förkylning inte är så illa, så tycker jag att det bara blir värre av att ligga hemma på soffan och tycka synd om sig själv. Dessutom behövde Umi ändå några programpunkter. Nu ska vi hoppas vi kryar på oss lika snabbt som Umi. Verkar lovande och sannolikt att det inte är en såndän långvarig vinter förkylning.

Spenatplättar utan ägg och farligt god pannkaka

Hela sommaren har Umi ätit en avokado  (+ ngt annat) till lunch men nu verkar han ha fått nog, vilket jag kan förstå. Kände mig helt tom på lunch idéer åt honom innan jag kom på att han tyckt väldigt mycket om spenatplättarna min mamma gjort. Tyvärr blev han dock sjuk av dem, pga ägget. Han kan ju äta ägg i små mängder, men det blev för mycket och han kastade upp flera gånger efter plättarna. Googlade recept på spenatplättar utan ägg och hittade flera olika varianter men den som var mest tilltalande var den som helt enkelt var utan ägg, utan ngt ersättande. När jag dock blandat ihop mjölk, mjöl och spenat så började jag ändå tvivla hur de ska hålla ihop. La med lite bakpulver och så såg jag att vi hade matsoda så blandade med lite av det, och till sist såg jag Fiber Husk påsen, så la med lite av det också. Och plättarna blev ju jätte fina och goda dessutom. Lagade stora plättar och i och med att de inte har ägg så blir de lite tjockare. Till min stora frustration så vägrade Umi att överhuvudtaget smaka, han som brukar äta så bra. Nåja, åtminstone fick vi en god middag.


Idag lagade jag en pannkaka, som ju nog innehåller ägg men bara 2 st på 8 dl mjölk vilket Umi borde tåla. Han har tidigare ätit pannkaka och tyckt om det. Jag tänkte som så att, ifall han tycker om det så kan man ju sedan utveckla mer matiga saltiga varianter. Hittade ett recept som hyllades till himlen, så prövade det och yes, sablar vad gott. Faktiskt så gott att jag och F åt upp hela pannkakan... och ja vi erbjöd i flera omgångar åt Umi men igen vägrade han ens smaka. Synd, för han missade nog en jätte god pannkaka. Receptet hitta jag här:

8 dl mjölk
1 tsk salt
2 ägg
3 tsk socker
4 dl mjöl
1 tsk bakpulver
25g smält smör
och smör för plåten

Blanda ihop allt och låt smeten stå c.en kvart. Lägg in 25min i 200 graders ugn. Mjuk o saftig och farligt god. Tyvärr hann jag inte ens ta några bilder.

fredag 21 augusti 2015

Varma dagar, vänner, tur till landet, flunssa och sömnlöshet

Ja rubiken sammanfattar våra senaste dagar. Varmt och skönt har det varit. Trots att vi har riktigt sabla hett inne så njuter jag ändå av blå himmel, värme och sol. Gäller att tanka innan hösten, trots att hösten är en av mina favorit årstider. Umi har varit 2 dagar ensam i parken och det gick strålande. Visserligen var han inte längre än lite på en timme båda gångerna men han hade lekt och haft kul. Jätte skönt att det gått så bra. En eftermiddag åkte vi till lande och njöt av en god lunch med mina föräldrar medan båda barnen sov, lyx alltså. Resten av eftermiddagen spenderade vi nere på stranden. Så skönt.

Under natten vaknade dock Umi ett par gånger och grät hejdlöst, som om han hade mardrömmar. På morgonen var han snorig, men vi tänkte att det eventuellt berodde på allt gråtande och han fick ändå fara till parken en timme för Ava hade 4 veckors läkarkontroll. I parken var han nöjd och glad så på eftermiddagen åkte jag ännu och träffa några vänner, med båda barnen. Jag hade dock varnat dem att han är snuvig för man vill inte smitta ner någon. Det gick igen hur bra som helst att vara med båda men Umi fortsatte snora och det blev bara värre. Han hade dock inte feber eller hosta utan bara snuva. Igår natt somnade han bra men vaknade några timmar senare och grät och grät. F var med honom i flera omgångar långa stunder. Jag hade redan gått och lagt mig med Ava men vaknade till. Gav honom panadol men inget värka hjälpa, han var otröstlig. I ngt skede (efter flera timmar) tappade F konceptet så jag tog över. Efter någon timme, dvs kl.03.30 somnade han äntligen, men 04.30 vaknade Ava som var hungrig och kl.06 var Umi igen vaken. Så idag har det minsann varit gäspigt. Gick ut med hunden på morgonen och tänkte på hur härligt det är att ha ordentlig natur runt om, istället för att traska i betong djungel.

När Umi somnade om på förmiddagen så tog jag Ava med mig, stoppade henne i armhålan var hon trivs bäst, och lade mig och sov i en och en halv timme. Gudomligt. Umi har varit pigg och glad trots minimal nattsömn men på ett par timmar har han redan börjat andas sämre så vi hoppas nu att vi hinner hejda något värre med hemmedicinering enligt rekommendationer av läkarna. Han har börjat få ventoline var tredje timme och flixotide 3 gånger per dag, samt panadol för eventuell tandsprickning för han dräglar som en gammal golden retriver.

Pigg sjukling i pyjamas

onsdag 19 augusti 2015

Fastklistrad i kroppen - bärsjal vs bärsele

Ava tycker speciellt på natten att vara riktigt fastklistrad i en. F duger också så det är inte enbart mamma som är lämplig utan en trygg varm kropp. Rör man på sig, för att få lite svängrum, så klagar hon och hasar sig efter en. På förmiddagen vill hon oftast också sova i famnen. Lägger man ner henne så börjar hon klaga högljutt några minuter senare. Resten av dagen går det bra att sova i vagnen eller i korgen, hennes säng. Vi har en bärsjal och en bärsele men inte ännu använt dem med henne innan idag.

Med Umi fick jag inte riktigt bärsjalen att funkka för för det första var han inte alls lika famnig som Ava är och för det andra så ville han absolut inte ha huvudet på sne så han hade huvudet rakt fram vilket inte var så super i längden, och för det andra började vi använda bärsalen mycket senare så han var tyngre och den töjde och det var sommar och hett, och det tyckte Umi inte alls om. Bärselen (ErgoBaby) fungerade därav bäst med honom, vid skogs promenader eller vid resor. Den är förövrigt jätte bekväm och skön för ryggen och fungerar bra med äldre och tyngre barn.

Orsaken  varför vi inte prövat bärsjalen med Ava innan idag är att det är så himla varmt hemma hos oss, runt 30 grader på dagarna och jag är varm som ett värmeelement på full effekt så endast tanken av att vira flera meter tjockt tyg runt en får mig att svettas. Idag på morgonen var det dock inte ännu så varmt och F gick ut med hunden och jag sku äta frukost m.m innan Umi sku till parken och Ava var missnöjd i korgen. Tog fram bärsjalen och instruktiosnboken, för hade redan glömt hur man sku knyta, och mademoiselle somnade innan jag ens hunnit får henne i ordentlig position. Där fick hon vara tills svetten börja sippra fram på mig och jag sku föra Umi. Bärsjalen vi har är från Babylonia, en Tricot Slen, och den är också jätte skön så länge babyn inte är för tung.




tisdag 18 augusti 2015

Bröllopsdag

Idag hade vi vår tredje bröllopsdag. Vi hann med en promenad och drink vid havet, innan Umi tyckte det började bli slött och hunden väl kissnödig där hemma. På bilden ser det minst ut som om vi varit i tropiken men nej, detta är Esbo,

På vägen hem plockade vi ännu upp take away sushi och en flaska vitt vin. Himla gott! Så här såg vi ut 3 år sedan när vi gifte oss.


Irritation, middag, parken och bulla-kaffe

Natten till igår sov vi endast ett par timmar, urk. Svårt nästan att undvika irritation mellan olika familjemedlemmar. Det bara blir lätt så när båda föräldrarna är riktigt aströtta, inte endast ena. Anyways så var jag med Umi i parken i ett par timmar och det var himla skönt att vara ute och han stortrivdes. På eftermiddagen åkte jag till butiken med honom och på kvällen hade vi en kompis på middag. Jätte kul. Lagade en feta-spenat paj med sallad. Till efterrätt fick vi jordgubbar, kaffe och glass. Perfekt timing för middagsgäst för irritationen var som bortblåst.

Idag gick F med Umi till parken medan jag hade kaffe besök av en gammal god vän. Hon hämtade sjukt goda bullar. Natten var dessutom betydligt bättre så det är frid och fröjd i huset, och som bonus har vi bröllopsdag idag. Blir nog inga romantiska middagar på restaurang men man kan ju åka nånstans på en kaffe i solen vid havet.

Här är mina två gulliga grisar.


söndag 16 augusti 2015

Mademoiselle Ava - en glimt av hennes 3 veckor gamla liv

1 dag
2 dagar

3 dagar
Ava 1 vecka & Umi 1 år 4 mån
1 vecka
1 vecka
11 dagar
2 veckor
3 veckor

Nasi Goreng

Igår lagade F Nasi Goreng med räkor. När vi backpackade i Filippinerna och Indonesien 5 månader våren 2009 så köpte vi olika kryddor och kryddmixar, och vi hade ännu två påsar kvar. Bäst före datumet var visserligen 2011 men påsen var så välpackad och det är ju kryddor så det värsta som kan hända är att kryddorna förlorar lite sting. Detta var dock minsann inte fallet med denna kryddmix.

Det blev mycket gott och kryddigheten sved om läpparna. Portionen avnjöts med ett glas välkylt Pinot Grigio. Här har vi Nasi Goreng à la F.

lördag 15 augusti 2015

Everyday stuff

Vardagen rullar på, inget riktigt spännande att rapportera. Allt snurrar runt barnen och att få allt att löpa mer eller mindre smidigt med alla så nöjda som möjligt. Idag var jag och båda barnen i bilen kl.09 och åkte iväg till en lekpark var vi träffade 3 av mina vänner med barn. Barnen fick leka och springa och till sist hade vi picknick. Härligt och vädret var strålande. Jag kände mig igen mycket duktig som kommit iväg med båda, på egenhand. Bra gick det igen, tack vare att Ava sov igenom träffen, som tur, för Umi han sprang till höger och till vänster.

Ava sover fortfarande bra på dagarna och mindre bra på nätterna men sakta med säkert blir det lite bättre. Hennes "kvälls gnällighet" som oftast är mellan 23-02 börjar lätta tack vare gymnastik dvs trycka benen mot magen rörelser så att hon pruttar en massa. Det jobbiga med gnälligheten och att hon vill bli buren och skumppad är att det infaller så sent men nå, det goda är att vi som oftast har kunnat äta middag tillsammans med Umi i lugn och ro medan hon sovit. I natt sov jag kanske 5-6 timmar i olika etapper vilket definitivt är bättre än 2. Då när man sovit 2-3 timmar och ska orka med vardagen så ser man lite i kors. Mina flesta dagssiesta försök har dessutom gått åt skogen av diverse orsaker. Fattar inte att man alls funkkar som människa och dessutom kan konversera med folk.

Umi verkar trivas i parken så det ska nog gå rikigt bra att lämna honom där någon timme per dag.

Ava växer fint, igår på 3 veckor kollen var hon 3,9 kg och 53,5cm. Hon har också börjat fokusera blicken bra och kollar på grejor runt omkring sig.

Jag har börjat promenera Xima dagligen och igår gick vi 2,5 km. Uppförsbacken hem kändes fortfarande lite tung men annars gick det riktigt bra.

Imorgon fortsätter babysimmet efter sommarpausen. F och Umi kommer att gå tillsammans. Hoppas han tycker det är lika roligt som på våren.

Och ja, hade redan glömt. Ava och jag var på cocktail party på torsdag kväll. Jag jobbade våren 2008 som CIMO praktikant på Villa Karo (finskt-afrikanskt kulturcenter) i Grand Popo, Benin. De samlade nu alla praktikanter från åren 2004-2015 för en träff, cocktail party och middag på restaurang. Vi deltog bara i cocktail delen men jätte roligt var det.

onsdag 12 augusti 2015

Umi ska börja i parken

Imorgon skall Umi första gången till parken, eller ja vi går alla med honom för att bekanta oss. Egentligen var det tänkt att vi sku gå idag men vi kom aldrig iväg. Det är en park som ligger ett par hundra meter hemifrån och har öppet mellan 09-12. Man kan då lämna och plocka upp hur man vill, exemplevis 10-11.30 eller 09-10 eller då 09-12 och man kan välja mellan 1-2 gång per vecka eller 3-5 gånger. Om Umi tycker det är roligt, vilket jag tror han gör, så sku det vara så super att han sku få vara ute i några timmar på förmiddagen och leka med andra barn. Specellt när hösten kommer och det är regnigt och ruskigt så är nog sanningen den att man inte själv har stor lust att stå ute i en lekpark i några timmar med en några månaders bebis dessutom, så att han då får vara i parken, i alla olika väder, är nog super. Jag tror starkt på att barn mår bäst när det får vara mycket ute. Jag hoppas och tror att han kommer att stortrivas.

måndag 10 augusti 2015

Klarade det med äran i behåll - ute med båda barnen, ensam!

Idag gick jag ut och träffade vänner med båda barnen, utan F. Spännande. OK förutsättningarna var ganska goda, vi träffades i en lekpark, 4 vänner som alla hade med sig sina barn. Kunde ju anta att Umi hålls underhållen och att Ava sover. Och ja så gick det ju, fast Ava var uppe i famnen en sväng innan hon somnade om igen. Lekpaken hade dock ingen skugga så det blev rätt hett och svettigt. Det goda med att vara 4 stycken vänner var att man alltid kunde prata med någon medan en annan sprang efter sitt barn eller löste en konflikt. Trots att det säkert är nu som det är lättast att gå med båda, eftersom Ava sover mesta delen av dagen, så kände jag mig ändå stolt att jag klarade det med äran i behåll. Ja, just nu sku jag inte gå på någon fine dining med båda, ensam, så lekparken kändes som en utmärkt första utmaning.

Wake up!

Imorse var jag astrött. Ava vakade mellan 02-04 och vaknade sen igen lite över 06. Umi vakna kl 07 och sen var det bara att inse att det är full rulle på. Istället för att kasta mig på soffan framför TVn som en zombie så sväpte jag en kopp kaffe och drog på mig ett par leggings och en t-skjorta och gick ut och promenera med hunden. Jag riktigt kände hur kroppen kom i liv. Fast mitt i sumpmarken så känner jag en kall klump glida ner längs med låret. Vågar jag ens titta vad det är? Hah, det var mina hemnycklar som jag stoppat in vid midjan av mina leggings eftersom jag inte hade några fickor. Puh, ett par sekunder hann jag tänka på ödlan som jag hittat i mina jeans i Gabon  och på tusenfotingen som fanns i byxorna i Cambodja. Efter en dusch, en till kopp kaffe och en smörgås känner jag mig nästan pigg. Nu ska vi hela högen till butiken, sen städa och ännu träffa vänner!

söndag 9 augusti 2015

Svärföräldrarnas besök

Svärföräldrarnas åkte hem idag efter ett lyckat besök. Ja det hoppas vi i alla fall att de tycker. Själv tycker jag att det egentligen gick över förväntningarna. För det mesta var alla nöjda och trivdes ihop. Umi fick 150% uppmärksamhet i flera dagar, vi orkade bra trots ganska lite sömn (vår lilla party girl är en riktigt dagsovare men håller sig gärna vaken flera timmar i sträck mitt i natten), det var fint väder, vi hade trevliga middagar ihop och ett lyckat besök till mina föräldrars lande. Det som vi dock inte kunde göra var att göra utflykter alla tillsammans för vi ryms inte alla i vår bil, så F tog dem en dag en sväng in till stan och en annan dag på en lång hundpromenad kombinerat med lekpark. Under tiden försökte jag vila lite. Jätte roligt att de kom och jag tror de stornjöt av att få umgås speciellt med Umi som är en riktigt showman.

Efter att de åkt hade vi ett par vänner på besök som har en son som är 2 veckor äldre än Ava. Skönt att träffa vänner efter en familjevecka. Imorgon ska jag träffa en vän jag inte sett på 15 år (!). Jag började här om dagen prata med en pappa i lekparken och vi kom fram till att hans fru är mina gamla vän, haha, så vi bytte numror och nu ska vi ses. Kul!

fredag 7 augusti 2015

Therapy for the soul

Hundpromenad, efter flera månaders paus. Ja, det gjorde jag idag, drog på mig lenkkarna och traska iväg. Sablar vad det var skönt. Det kändes också skönt i kroppen, inga krämppor så nu börjar de dagliga promenadetna som sakta med säkert blir allt längre och i raskare takt.


Efter en skön dag en mindre skön natt

Vi åkte med svärföräldrarna till mina föräldrars lande och åt en utsökt lunch. Precis när vi ätit färdigt tittade solen fram så vi kunde äta efterrätten och dricka kaffe ute. Min syster med familj och min faster kom även förbi. Vi hann också med en promenad och en lekstund på stranden med Umi. Alla stornjöt, även Ava som sov igenom hela förmiddagen, lunchen och eftermiddagen.  Hon vakna bara till för att äta mellan varven. Jätte skön dag!

Vi åkte hemåt lite efter kl.18 och såklart somnade Umi i bilen efter att ha varit ute hela dagen. Han hade sedan energi för en hel by när vi väl kommit hem, trots att han inte sovit mer än 20 minuter. Inte ett tecken på trötthet så han fick vara längre vaken än vanligt. Vid första ögongnuggningen satt vi honom dock i badet och sen fick han kvällsvälling och i sängs men det blev bara pannkaka. Först sjöng han länge sen grät han som besatt. Turvis gick vi in till honom, och prövade diverse taktiker men han hade beslutit sig att inte sova. Stön. Halv elva blev det äntligen tyst.

Kl. 20 väckte jag Ava för jag tänkte att så hinner hon vara vaken i allafall en stund innan natten. Verkade lovande i början, hon var vaken och rätt nöjd i nästan två timmar. När Umi äntligen somnat halv elva så kastade jag mig i sängs dödstrött men då ville Ava inte sova. Hon hade en typiskt bebis kvälls gnällighet och eventuellt ont i magen. Hon har mycket gälla korta skrik som med jämna mellanrum väckte Umi. Hon somnade i famnen men när man la ner henne så vaknade hon fem minter senare och var mycket missnöjd. Såhär höll vi på till klockan ett. Min teori är också att hon sover så gott på dagen för här är mycket ljud och stohej medan det är tyst och mörkt på natten och då vill hon hellst vara fast klistrad i mig. Tillslut somnade hon i min armhåla. I något skede fick jag sputnik av att ligga i samma position så jag svängde ryggen åt henne och hon lyckades hasa sig efter mig så hon låg fastklibbad i min rygg. F vaknade på natten och sa att det såg mycket lustigt ut för jag låg längst ut på kanten, av vår relativt breda dubbelsäng, och Ava fast i mig. Nå som sagt så sov alla kl.01. Klockan 03 vaknade jag till att Umi hade ljud för sig, gick och kollade och han somnade genast om, som tur, men vid 04.45 så tyckte Ava att det var dags att umgås så vi var vakna till kl.07 och sedan kl.08 vaknade Umi. Alltså gäsp. Som tur finns det kaffe, för det behövdes minsann i morse.

Trött men lycklig

torsdag 6 augusti 2015

Svartvinbärsfröolja - bra för atopisk hy?

Några veckor sedan träffade vi några vänner som sade att deras dotter hade haft liknande exem som Umi när hon var yngre. De rekommendera att pröva svartvinbärsfröolja som man tar en tesked per dag. De menade att fungerade som mirakel. Never heard! Nu måst jag medge att jag är skeptisk för skulle inte vi alla med atopisk hy dricka litervis av denna smörja om den sku ta bort alla besvär, men sen igen varför inte pröva. Tänk om den skulle ha någon form av positiv effekt, ens lite, då är det värt det. Nu har jag beställt hem en flaska på 150ml så den borde räcka c. en månad. Jag är mycket nyfiken och mycket skeptisk. Om den har någon form av positiv effekt så blir nog både Umi och jag stor konsumenter.

tisdag 4 augusti 2015

Bokfas

Umi är verkligen i en bokfas. Han sitter på golvet och bläddrar i böcker konstant, både såna med bilder och såna som har ljud när man trycker på diverse knappar. Han går också omkring med böckerna och hämtar dem till en så att man ska läsa, vilket ju fungerar ypperligt när jag ammar. Lustigt hur intresset kommer och går.



måndag 3 augusti 2015

Vardagen snurrar på

Vi var på vår första familje outing på lördagen, dvs 8 dagar efter snittet. Vi gick med vår nya syskonvagn till en park var Umi fick leka och Ava sova. Det var skönt att komma ut, annat än till hälsostationen. Hemvägen var dock påfrestande, det var uppförsbacke hela vägen och fy fan vad jag var slut, och då är det inte mera än 1 km. Det spände i magen, i höftena och tog ont i ryggen. Efter en stunds vila när vi kommit hem var smärtan dock borta. Jag har förrästen inte använt panadol mera efter att jag fick bort stygnen, jätte skönt.

Igår gick vi en sväng till mina föräldrar och sedan kom min mommo på besök. Hon tyckte det var roligt at följa med action i aphuset. Umi och Xima lekte med en tennisboll och till och med Ava var vaken. Hon sover fortfarande största delen av dygnet.

Jag var idag igen på hälsostationen för att kolla upp såret och det såg riktigt bra ut så F har gjort ett bra jobb i helgen. Ännu är det öppet men hälften så mycket som på fredagen och inga tecken på infektion. Vi ska fortsätta med samma skötselprocedur ännu i ett par dagar.

Svärföräldrarna kommer från Frankrike på tisdag kväll och stannar till söndag morgon. De fick en fin kontakt med Umi när vi var hos dem i april och sen dess skypar F ofta med dem så att de får se Umi så det blir roligt att de får träffas igen. Stora händelsen är givetvis Avas ankomst men hon är ju inte så social ännu så det är nog Umi som bjuder på underhållningen. Mina föräldrar har erbjudit att de kan bo hos dem eftersom de själva är på lande så svärföräldrarna får ett hus för sig själva på gåavstånd från oss. Det är ju helt perfekt. Då kan vi umgås hela dagen men både de och vi kan dra oss tillbaka till natten. Det sku givetvis gå att de sover hos oss på soffan men visst är det betydligt skönare, för alla, såhär. Ska bli riktigt roligt.

lördag 1 augusti 2015

På tal om bra husmanskost...

.. så åt jag pizza igår och drack en Garage!


Som ett föl på en vårig äng

Efter att ha fått bort stygnen känner jag mig som ett föl som släppts ut på en vårig äng efter en vinter i stallet. Kan böja mig hur som helst och värken är så gott som borta. Sidostygnen var så strama att de drog något fruktansvärt och de värkte trots medicin. Måst dock fortsätta vara försiktig pga att såret ännu är öppet ett par centimeter i mitten. Hur som helst känns det sabla skönt!