fredag 29 april 2016

En tvåårings observationsförmåga

Jag blir alltid lika förvånad över hur mycket Umi ser, förstår, uppfattar och helt enkelt observerar. I bilen som exempel sitter han alltid och tittar ut och kommenterar allt. Han har otrolig förmåga att veta var vi är trots att vi endast besökt stället en gång innan, "glass där", ropar han, eller "där pizza gott" om en restaurang vi besökt en gång tidigare, någon vecka sedan. Han påpekar också exakt var på stranden han brukade (två gånger) kasta boll med mommo. Det är inte när han ser en strand han säger boll mommo, utan pekar exakt på rätt ställe. Mina föräldrar lånade ett par tofflor när de var hos oss och efter att de haft dem på sig en kväll var ena paret mommos och andra affas, vilket han än idag kommenterar. I matbutiken får man alltid höra vem i familjen som äter vad eller använder vilka produkter. Ingen tvekan om saken. En massa små underhållande detaljer. Jag imponeras varje gång.

Idag blåste det mycket hårt så vi fick kaffe och kex inomhus när vi besökte café-lekparken. Här sitter han och berättar om båtar, havet, bilar och bussar.


torsdag 28 april 2016

Det här med vänner, växter och hundar

Min nya vän som jag träffade under en hundpromenad som bor 100meter från vårt hus, som har baby och hund, har blivit en riktigt god vän. Vi träffas nästan dagligen och umgås i timmotal. Så fantastiskt att ha en sådan vän precis bakom knuten och att vi träffades! Tänk hur lätt det kunde ha gått att vi aldrig träffats för nu var det ju verkligen av en slump, eller kanske öde? Ja, inte vet jag, men känns super. Om en vecka åker hon dock bort för fem veckor, buuuu, det blir så tråkigt men som tur får vi besök under tiden!

Hon hämtade idag alla deras växter, typ 15 krukor, stora som små, till oss på skötsel för här finns det ju minsann plats, så nu känner jag mig som en crazy garden lady som har en massa växter, träd, blommor och krukor titt som tätt. Jag placerade ut dem i trädgården enligt vilka som behöver mer skugga och vilka som tål starkt solsken och sedan gick Umi och jag runt och gav en välkomstdrink åt var och en. Tror de kommer att trivas i sin nya miljö.

Deras hund behöver också skötsel under två veckors tid, resten av tiden kommer den att vara med deras grannar som älskar den och känner den väl (hela tiden går ej för de är på resa). Funderade av och an om jag sku erbjuda mig att hålla den här men beslöt till sist att det inte går. Hunden är visserligen stor men har ett otroligt lynne och jag är bombsäker att det inte skulle vara några problem med varken barnen eller Xima (de umgås ju också så gott som dagligen) men nog med Philippes katter. Hunden älskar alla hundar och människor men får sputnik av katter och förvandlas till monsterhunden och gör allt i sin förmåga för att ta livet av dem. När jag berättade om mina tankar till min vän så bekräfta hon att nej, helt otänkbart att den kunde vara hos oss pga katterna som går igenom vår trädgård för att hoppa upp till Philippe genom det öppna fönstret. Xima är ju också fruktansvärt intresserad av katterna men flyger ju inte på. Finns nog en risk att det annars också sku ha blivit lite väl mycket liv i luckan med barnen, hundarna och då katterna att hålla utkik efter. Hon hittade dock ett trevligt par som kommer att ha den så det känns bra.

Har inga bilder, ännu, på alla nya plantor men nog av Xima och Tommy.



Pembroke lekpark

Igår var alla vakna kl.06 så halv åtta var vi redan ätna och påklädda och F farit på jobb. Fick lust att hitta på något annat än det vanliga, så beslöt att köra till lekparken i Pembroke, vilket är c.20 minuter från Mellieha. Vi var de första på plats och det blåste lite friskt, därav mängden kläder på bilderna men det tog inte länge tills tröjorna åkte av. Umi älskar rutschbanorna och åker i dem alla. Jag fick också klättra upp i de större och åka med Ava i famnen när han så ville att hon sku vara med. Hon kiknade av skratt.





Sakta med säkert droppade det in andra barn och föräldrar. Umi lekte med barnen, Ava åt upp deras kexförråd medan jag tala ditt och datt med föräldrarna. Efter två timmar av lek och stohej var det dags att dra hemåt. Super lyckat och en lekpark jag verkligen kan rekommendera för barn i alla åldrar.

På eftermiddagen när F kommit hem blev det en tur till stranden, Mellieha Bay, var Ava åt några liter sand, Umi kasta boll och laga sandkakor, och vi njöt av tillvaron. Fick lust att ännu gå ut och äta men insåg att det kanske blir lite väl mycket program för barnen och dessutom hade vi en massa färsk mat hemma så det får bli en annan dag. Härliga dagar i ett härligt klimat.

tisdag 26 april 2016

Kampen mot atopisk exem - part VIII - update!

Jag skriver sällan om när och hur vi kommit över det värsta utan alltid när det slår till. Idag vaknade Umi nog rödfläckig och jädrans torr i ansiktet men inte alls lika illa som igår. Inte liksom lika svullet eller så. Kändes OK att vara ute i solen, ibland får man helt enkelt undvika solen när hyn är som värst.



På bilden ovan, tagen Kl.10 på morgonen, ser man att han visst nog ännu är röd men ändå på bättringsväg. Lite crazy frisyr har han men han hade precis slitigt av sig hatten.

Efter någon timme och vid lunch hade hyn redan ändrats till detta.

     

Och innan läggning var hyn riktigt fin. Svårt kanske att se från bilden nedan men det var svårt att fånga honom på bild.


Så ja, nu sitter man här igen som ett frågetecken. Vi har idag varit ute, inne, hemma, en sväng i trädgården, borta, i bilen, ätit allt möjligt osv. Som tur går dessa anfall oftast om lika snabbt som de kommit, när det väl släppt, kan ju dock ta ett par dagar. Trots att man varje gång vet att man antarligen inte finner ett svar eller att det överhuvutaget finns EN endaste orsak så funderar man sig galen. Man önskar ju så att man kunde underlätta på något sätt när det är som värst.

Min mamma ringde och sa att mimosa som vi har i trädgården kan vara något extremt allergent. Och ja vi har helt enorma mimosa träd/buskar. Men nu när jag kom hem och kollade på våra mimosa träd så fanns det inga gula blommor kvar, alltså inga överhuvudtaget. F påstår att de inte varit gula på någon vecka. Har själv inte ens lagt märke till det. Det har blåsigt så in i norden de senaste dagarna så kanske all pollen spritt sig omkring? Ja, vem vet, men jag tror nog på att det är en växt i vår trädgård eller omnejd som orsakat den senaste attacken och mimosa är ju en ganska sannolik bov. Nu hoppas vi att Umis hy får vara i fred!

måndag 25 april 2016

Kampen mot atopisk exem - part VIII

Den förra stora allergiska attacken var mer eller mindre exakt för en månad sedan. Måst påpeka att hyn här emellan varit himla fin. Visst har han känslig hy och aldrig helt exem fri, fast nu nästan så gott som, men ändå har hyn varit riktigt riktigt fin. Ett par dagar sedan kom återfallet. Inte alls lika illa men rött, svullet, ömt och irriterat. Märkte dock genast att när vi kom bort hemifrån så lugnade det sig. När jag säger hemma så menar jag hemmet, trädgården och våra kvarten, i vilket det finns en massa växter, blommor och träd. Det var så tydligt att det är något i våra hoods. För att testa oss fram om det enkom verkligen är hos oss, dvs något i hemmet eller någon planta som blommar i trädgården, så åkte vi bland annat direkt till stället var vi går ut med hunden, när vi kommit någonstansifrån och hyn var fin. Under promenaden kunde vi konstatera att hyn flammade upp lika illa som hemma, så OK klart en planta men vilken. I och för sig så spelar det ju egentligen ingen roll vilken växt det är för inte så mycket man kan göra åt det men man vill ju såklart ändå gärna veta. Huvudsaken är att det inte är något specifikt i hemmet, och det vet vi för hyn har nu varit väldigt fin på sistone..

Idag när han vaknade från sin tupplur var han så ynklig. Ögonen gick knappt att öppna och han upprepade pupi som betyder ont och pekade på alla delar på kroppen. Det gör så illa i hjärtat att se på honom när han lider så. Och man försöker ju göra allt för att det blir bättre. Här är han någon timme efter att han vaknat, dock har svullnaden kring ögonen redan gått ner.

 

Igen har jag städat som en tok, bytt alla sängkläder var och varannan dag, inte låtit dem torka ute ifall det då är pollen, gett Atarax, bara kryddfri mat, smörjat in kroppen dagen lång osv osv. I lekparken var det en mamma som frågade varför vi inte ger honom något, typ ett piller, som man ger mot huvudvärk. Förstår att allergi är svårgreppat om man inte har erfarenhet och det var ju inga illa menat men visst har man lust att ryta till, JA VARFÖR GÖR VI INGET när det enda man gör är kämppar för att det sku bli bättre. Men på eftermiddagen blev hyn plötsligt bättre, ja alltså inom några timmar var skillnaden märkbar. Kolla här. Visst har han exem men de stora röda fläckarna är ju borta.


VAD hade nu då plötsligt ändrats? Ja inget alls. Eller jo, han hade klättrat upp i vår säng och hoppade runt medan jag hängde tvätten och ur ögonvrån ser jag hur han faller från sängen och slår huvudet i golvet. Nu låter det värre än det var för det gick väldigt långsamt och han slog nog inte sig så illa men allergin blev förskräckt för efter det var skillnaden enorm. Hah! Kan ju dock inte använda detta som metod mot allergi, banka huvudet i golvet ett par gånger. Nu väntar jag med spänning hur hyn kommer att se ut imorgon. Hoppas hoppas den fortsätter gå mot det bättre.

Till sist får ni se en bonusbild på Umi och mig när vi fjantar oss i bilen medan vi väntar på F. Bilden är tagen på fredag eftermiddag och som ni ser är hyn ännu fin. Det går så snabbt från fin till illa, men som tur kan det också gå snabbt, från riktigt illa till fin. Nu hoppas vi på det bästa och om inte så kämppar vi vidare.


söndag 24 april 2016

Man hinner så mycket på en dag när man har barn

Hörde jag rätt? Sade jag just att man hinner med mycket när man har småbarn? Jajamen! Kl.09 är man redan i bilen redo för program när den yngsta är färdig för dagens första tupplur och den äldre redan rastlös. Innan vi hade barn låg man nog ännu i sängen kl.09 på en söndag. Sällan hade vi mer än ett program. Allt gick i slowmotion och skönt så. Men nu hinner man med enormt mycket.

På morgonen körde vi till Valletta var vi promenerade runt området runt Republic Street, Umi jagade några duvor, vi drack en kaffe och kollade på folk, och njöt av lite turistigt city liv.





 



 

Den observanta kan se att Umi, igen, lider av uttslag i ansiktet. Inte alls lika illa som sist men ansiktet flammar upp och blir något svullet. Denna version har nu pågått i cirka två dagar. Har dock lokaliserat boven. Den finns nämligen i vår trädgård. Det är någon jäkla planta som blommar, men vilken, ja säg det. När vi varit en längre stund borta från våra kvarter/trädgård så lugnar sig ansiktet men genast vi närmar oss hemmet flammar det upp igen. Vi hoppas den skyldiga plantan dör snart!

Efter lunchen och barnens siesta for vi på barbecue till Fs kollega. Träffade en massa nya människor så det var kul. Vi hann ännu efter det på en längre hundpromenad, hela familjen. Vilken härlig söndag!

Njursten av kranvattnet?

När vi kom till Malta så tänkte F och jag att barnen får dricka flaskvatten men att vi prövar dricka kranvattnet för det lär inte vara dåligt, förutom då smaken. Och ja, smaken är som en blaskig simbassäng så tack och hej, där blev vår idé. Jag kokade den första veckan gröt och kaffe på kranvattnet men F tyckte att även där kom klorsmaken igenom så nu kokar vi även det på flaskvatten. Marko, som F jobbar för som är Maltes, påpekade i början att man absolut inte ska dricka kranvatten för det får man ju njursten av. Ahaa! Aldrig hört det innan men njursten vill man ju inte ha så flaskvatten it is. När man dessutom handlar i de större matbutikerna får man en six-pack vattenflaskor, dvs 6 x 2Liters flaskor, gratis när man köper över 30e. Så köper man för 120e så får man 4st six-packs och det räcker ju en bit på vägen. Härligt med bil så behöver man inte släpa hem.

lördag 23 april 2016

Efter regnet kommer solsken

Trots att det eventuellt lät som att jag är en surpuppa till mamma så kan jag berätta att det varit frid och fröjd i huset sedan mitt buttra humör. Idag steg jag upp på rätt fot och herrejestas villken skillnad i humöret. Orken tog inte slut, tålamodet fanns där och roligt hade vi också. F jobbar lördagar så barnen och jag hittade på program som vanligt på förmiddagen. Vi träffade barn och föräldrar i lekparken. När F kom hem hann vi ännu med en promenad och glass på stranden innan matlagning och kvällsbestyr. Imorgon är vi hela familjen samlad och det ska vi verkligen njuta av. Vi är bjudna på barbecue till en av Fs kollegor så det blir kul. Länge leve söndag!

fredag 22 april 2016

Mamma får gå i barnsängen!

Kvällen avslutades med restaurangbesök var alla var glada och nöjda. Innan nattningen hoppade Umi in i vår säng, under täcket med huvudet på Fs dyna. Pappa ropade han! Dit sku pappa, brevid honom på min dyna. När F frågade var mamma ska sova så pekade han mot barnsängen och skratta. Haha, tji fick jag för att ha varit på dåligt humör idag.

När man blir irriterad på sina barn

Tålamodet är på prövo här. I normala fall har vi riktigt roligt, barnen och jag. Varje dag åker vi nånstans och gör något. Oftast lekparker, men ibland matbutiken, så gott som dagligen långa hundpromenader osv. Mot kvällen känner jag dock hur tålamodet tänjs i samband med att tröttheten smyger sig på. Ja, det går ju ganska hand i hand. Men idag steg jag upp på fel fot, helt klart. Direkt från morgonen blev jag irriterad på det höga tempot som i normala fall inte alls irriterar mig.  Beslöt dock genast att inte bli hemma och sitta för det blir garanterat inte bättre av det. Så Kl.09 när alla var påklädda, ätna och jag dessutom redan dammsugit åkte vi till matbutiken. Det är ju förövrigt också en femma, hur man shoppar med två barn under 2 år. Ja eller nu har ju Umi just fyllt två. Jag kan inte ännu låta honom gå fritt för han är för nyfiken på ALLT och vill röra, smaka, klämma på precis allt eller alternativt rymma. Så ibland har jag Ava i bärselen medan Umi får sitta i kundvagnen men idag så behövde vi inte så mycket så då såg det ut såhär. Grejorna kan jag ju dock inte lägga med honom för då flyger de ut, utan jag får dra en såndän korg på hjul.


Eftersom vi inte hade några kalla varor fick kassen stå i bilen medan vi åkte till café-lekparken var vi stannade till närmare Kl 12. Umi hitta flera barn i sin ålder så det var kul, Ava gunga och så hann vi även med en kaffe. So far so good.

Båda äter ju bra och mycket så lunchen brukar inte vara något problemmoment och inte var den egentligen det heller idag men alla NEEEEEJ rör inte det, NEEEEEJ gör inte så där och SNÄLLA skrik inte gjorde att detta tålamod som redan börjat dagen på en väldigt lågnivå var i bottnet. Nu är jag ju medveten att de inte betedde sig annorlunda än vanligt, så som vuxen och förälder så gäller det att kunna hålla sina känslor i styr. Helst sku jag ha kastat mig i bilen och sagt Ciao!, men det gör man ju inte utan man fixar det och biter sig i handen med jämna mellanrum. Klart man ska/kan visa sina barn när man blir irriterad och också arg men såndän allmänt - på dåligt humör- tycker jag att de inte riktigt förtjänar. Man känner sig även så eländig mellan varven. Det är ju minsann inte roligt för någon. Som tur somnade de relativt snabbt så nu ska jag fösöka piffa upp detta humör med en god linsgryta och left over höna från igår.

torsdag 21 april 2016

Att förtjäna en restaurang cokis

Har ringt runt till olika försäkringsbolag (för bilen) medan barnen sover. Tycker sånt är lite småjobbigt för att vara ärlig. Intressant nog tycker jag inte alls det är jobbigt när det är inom ramen för jobb, då ringer jag minsann till vänster och höger, på olika språk och talar med myndigheter, tullen, företagsskatt osv men när det kommer till egna grejor känns det alltid lite småjobbigt och man skjuter upp det så långt det går. Men hur som haver så fick jag det gjort så nu förtjänar jag en restaurang cokis. Ja och sådan får man hemma! Passligt nog fanns det äkta cokis glas här i huset.


Cokis i ett glas med is och citron påminner mig om semester och sånt som man får på restaurang. Vi hade sällan cokis eller annan läsk hemma som barn och ute åt vi också sällan, har jag för mig, så när man fick restaurang cokis, ja då var det minsann festligt.

onsdag 20 april 2016

Vi har köpt bil!

På grund av att man inte endast kan traska in i en bilfirma utan lokalt ID kort så har bilköpande dragit ut på tiden. ID fixande gick förvånandsvärt lätt att fixa, trots att F fick göra proceduren om på grund av att hans efternamn var fel stavat, men sen hittade vi inte exakt den bilen vi sökte och sen hade vi helt enkelt paus i sökande. Beslöt att köpa via bilfirma för då får man 2-3 års garanti på modellen vi sökte, Toyota Passo, och den var inte jätte mycket dyrare än via privatpersoner. Hann redan ångra mig angående modellen. Vi hade tänkt att en liten, inte för dyr, bil i vilken vagnen och Xima ryms i bakluckan är precis vad vi behöver. Liten smidig och lätt att parkera. Inte heller för sliten och gammal för att undvika att lägga en massa stålar på bilreparationer. Plötsligt slogs jag av en känsla att den nog ändå är för liten. Åkte och titta igår, såg en, men endast möjligt att testköra idag. Tillbaka idag, hela gänget, utan då Xima. Safe som man är så fick Umi sitta freestyle på baksätet utan barnstol medan Ava satt i famnen och vi turades om att köra. Nu körde vi ju inte långt, bör påpekas. Bilen kändes bra, mer utrymme inne än man kunde tro, backluckan oxo helt OK, dvs vagnen och Xima ryms precis, automatväxel, bra skick, AC osv. Färgen var inte heller så ljusröd som vi tyckte den var igår utan mer en ljus lila, helt OK faktiskt. Försökte dra ner på priset en aning men snubben var benhård. Bilfirmans son, som nog minsann hade säljande av bilar i blodet. Nå, vi tog den ändå! Bilen är såklart ännu i butiken för först ska det fixas försäkring och betalningen från utlande ska gå igenom men om några dagar är den här. Jippii, så sabla skönt att ha detta fixat. Är riktigt nöjd.



To vattna or not to vattna?

Solen gassar och trädgården behöver vatten men den egentliga enda tiden som det passar mig att vattna är mitt på dagen när det är som varmast och då lär det inte vara skonsamt för plantorna. To vattna or not to vattna? Är vatten mitt på dagen bättre eller sämre än inga vatten alls? Kanske om man bara sprutar på grenarna, inte på själva bladen då? Det måst ju ändå vara OK? Hittills har jag vattnat mitt på dagen både blad och grenar men kanske jag får lov att låta bladen vara? Är som sagt ingen gröntumme direkt men tycker det är kul att hålla på.

tisdag 19 april 2016

Hälsokur - what to do

Funderat den senaste veckan på att göra någon form av hälsokur men kom inte på vad och hur så fortsatte att smaska på goda ostsmörgåsar, grillmat och choklad medan jag funderade vidare. Huvudsaken för mig var att inte göra en juice detox (måst få tugga), inte vara hungrig (orkar inte härja med barnen om jag är hungrig), inte uteslut något helt och hållet (man vill ju gärna ändå ibland ta en ostsmörgås och säger jag nej till kolhydrater så är det typ det enda jag tänker på), så öh ja, kändes så där, what to do. Slutade amma en vecka sedan och sen dess har jag kännt mig lite svullen och smått degig. Har tappar alla graviditetskilona (tack till amningen för ha gjort absolut noff effort) så det handlar inte så mycket om att direkt gå ner i vikt utan att bli av med en viss uppblåshet och degighet. Fast ja, inte tackar jag nej till några minuskilon, det måst jag nog medge. Lättast säkert att helt enkelt äta mindre och sporta mer men ja lättare sagt än gjort. Ville ha någon form av plan men ville inte göra LCHF trots att jag ätit enligt det tidigare och nog mått bra av det, men det känns ändå så uteslutande av mycket trots att man nog snabbt vänjer sig, och ville inte heller bara satsa på typ gröna hälsosamma smoothies, så ja, jag hade ett dilemma. 

Beslöt dock att helt enkelt börja skriva upp det som jag äter, någon vecka eller så. Och vet ni vad, det tog mig exakt en dag för att inse boven. Jag småäter! Alltså hela tiden här och där. Inte stora eller speciellt ohälsosamma grejor men konstant. Lagar lunch åt Umi och några pastan slinker ner, smakar på hans ost och kalkon, sitter på café med barnen och Umi får ett digestiv kex och det var visst någon annan som tog en redig smakbit, barnen får majskakor i bilen, och yours truly likaså. Alltså! Har fått behärska mig idag, dag 2, för att inte smaka på allt som barnen äter, eller ta en chokobit i förbi farten när tempot är som högast. 

Men tänk vad härligt skönt det är att nu ha identifierat boven för nu kan jag fortsätta äta allt, yes dock måttligare och mycket grönt, och ibland ta en chokobit till kaffet eller ett glas vin till maten, men tänker ha stenkoll på småätande och fortsätta skriva upp. Tänker absolut minska på ostsmörgåsarna och testa på gröna smoothies men inget uteslutande. 


Idag ser kylskåpet ut såhär, eller en del av grönsaksavdelningen! Yes! Vi äter dock mycket grönsaker så inte egentligen en ovanlig syn alls men tycker att ett kylskåp är som bäst när det är fyllt med grönsaker och frukt i olika färger. Visst finns där oxo ett paket grillkorv, olika ostar, några öl/cider osv men som sagt, balans känns som dagens melodi.

måndag 18 april 2016

Veckoslutet som gick

Veckoslutet kom och gick och oj vad vi njöt. F jobbade dock halva lördagen men vi hann med fast vad denna helg. På lördag förmiddag gick barnen, xima och jag ut och promenera med min nya vän Linda, hennes baby och hund. I en och en halv timme promenerade vi och alla trivdes. Lindas hund är en rescue hund, en staffordshire bullterrier med det trevligaste lynne. Absolut urgullig. Måst ta bild på hundarna nästa gång, så söta ihop. Xima fick vila upp sig efter promenaden. Kolla förrästen hur brun hon igen blivit av solen. Hennes mage var ju helt ljusröd under vintern i Finland.


På kvällen gick vi ut och äta och klarade igen oss med hedern i behåll, hehe. På söndag morgon åkte vi till Mellieha Holiday Center som i folkmun kallas Danish Village. Har hört att det är fint att promenera runt, finns en simbassäng, café/restaurang och en butik med danska varor. Var nyfiken att se vad det riktigt är för något. Det var verkligen en dansk by, alla skyltar på danska osv. Det är en dansk arkitekt som designat stället (byggt 1979) och även idag ägs det av ett danskt företag och i princip är det enkom charter resor från danmark. Vi gick en runda bland villorna trots att det stod residents only men vi tänkte att jag smälter bra in bland danskarna med mitt blonda hår och sen mumlade jag lite oklart hej så där på danskt vis så alla hälsa glatt och ingen titta suspekt på oss. Lekparken var dock ingen höjdare men vi hittade några sköldpaddor.



Sen kom Linda med babyn, som är 3 mån, på grillning. Hennes man var på arbetsresa så honom får vi träffa först nästa helg. Det var helt super. Hon var hos oss hela eftermiddagen och solen sken, maten blev god, vittvinet välkylt, vi skratta massor, barnen sov en lång siesta och det var allmänt gemytligt. Just sådana dagar som man önskar sig.


Idag var jag med barnen i café-lekparken och när F kom hem från jobbet åkte vi, igen, och kollade på bilar. Vi ska ju köpa en här. I mars var det svinbilligt att hyra bil, 140e/mån, men nu går det upp rejält för varje månad och ska vi alls köpa så är det now or never. Hittade en som vi ska provköra imorgon. Det är en ljusröd (eller en nyans, kanske lite åt lila hållet) Toyota Passo. Hehe, inte direkt första valet av färg men annars hade den allt som vi behöver dvs priset, storleken, gott skick, både vagnen och Xima ryms i bakluckan, den är liten och smidig för parkering, har AC och 2-3 års garanti. Bilder på bilen kommer om vi gör deal. Nu får ni se Ava istället.

 

lördag 16 april 2016

Hur får man småbarn att sluta skrika?

Jag blir tokig av konstanta gälla skrik av båda barnen. De skriker till när de är glada, när de leker, när de är trötta, sura, vill ha uppmärksamhet, hungriga och whatnot. Femton miljoner gånger per dag säger jag sluta skrika! Ava fattar ju inte och hennes skrik är så gälla att det varje gång blir och ringa i öronen, no kidding, men Umi han fattar ju. Hundra gånger per dag sitter vi ner och talar om varför man inte ska skrika, att det tar ont i öronen, att det är tröttsamt, att det inte är bra och att Ava är baby som inte förstår. Han förstår detta och säger inte skrika, inte bra, Ava baby, MEN en kvart senare skriker han ändå. Han får första varning, andra, tredje och sen får han gå på timeout, eller ännu bättre - mamma går bort - dvs jag går bort från leken/rummet och DET vill han inte så det fungerar nästan bäst. Men sen skriker Ava till och han tycker det är kul att härma så sen sitter de där och tittar på varandra och skriker. Så här håller vi på dagarna i ända och man tappar ju för fasen konceptet. Nu förklarar jag lungt tusen gånger, sen lite mer bestämt och till sist argt. Hur ska man få honom (Ava kan man ju inte ännu resonera med) att sluta skrika? Alla heta tips tas gärna emot!

fredag 15 april 2016

En ny vän

Är så jäkla glad alltså! Förra veckan när jag promenerade Xima på eftermiddagen med Ava hängandes på magen så steg en kvinna ut ur buskarna rakt framför mig med en liten baby hängandes på magen och med sig hade hon en hund. Vi börja tala och det klickade direkt, ingendera ville gå vidare. Hon är från Schweiz, gift med en britt, bott på malta i tre år, bor 100meter från vårt hus, är svintrevlig och dessutom mammaledig. Kan det bli bättre? Idag var hon här hela dagen och det var genast så lätt och skönt att umgås. Det är ju just sånt man saknar! Riktigt fina typer som bor på en minuts promenavstånd. Imorgon har vi morgon hundpromenad date. Yes yes yes!

torsdag 14 april 2016

Nu kom dom - myrorna

Nu finns de i köket, myrorna. Stön, fast det tvingar oss att alltid diska upp genast efter, inte lämna smulor så egentligen är det ju skönt att köket alltid är tipp topp. Vi är nämligen lite dåliga på det. Men efter att vi sett de första myrorna har vi varit toknoga. Inte en smula, inte en tallrik i diskhon etc. Har inte sett många efter det så vi hoppas de fattar att det inte lönar sig att hänga här. I Gabon hade vi små kackerlackor i köket och dom är ju så jävla äckliga. I Benin hade jag mini mini myror som tog sig igenom plastpåsar om knuten inte var tillräckligt spänd. De var överallt, alltså verkligen, i tandkrämstuben, i datorskärmen, you name it, och dom var där. Helt omöjliga att få kål på. Några spindlar har jag nu också sett men de tog jag fast och släppte ut. Endast en död kackerlacka hittills och vi hoppas det förbli så.

onsdag 13 april 2016

Trädgården - en bildbomb

Här kommer en massa bilder på trädgården, kul att se hur den ändras i och med klimatet och att vi lite fixar. Hade tänkt att det var fint att lämna lite vild klöver runt palmträden men trots att jag vattnar så torkar det bort. Idag var det +30C i skuggan så inte konstigt att kaktusar och palmträd trivs men inte mycket annat. Nu är det ju bara i mitten på april så varmt lär det ju nog bli. Man märkte att det var varmt när tvätten som hängde ute torkade på en kvart!