söndag 25 februari 2018

Musen den skyldige

Morgonens konversation i badrummet:

Jag: Umi, sluta klia.
Umi: Int kliar jag.
Jag: Visst kliar du, jag ser ju.
Umi: Då ser du nog fel.
Jag: Titta, du har kliat här (pekar på armen) jätte illa på natten.
Umi: Det var nog inte Umi.
Jag: Just så, vem var det då?
Umi: Musen! Det var nog Musen som klia. Musen kliar alltid jätte mycket.


Va bra att vi fått fast boven. Måst ta och ge lite Atarax åt musen.

lördag 24 februari 2018

Barnkalas på Malta

Barnkalas på Malta firas med pompa och ståt. Det är ingen frågan om att bjuda hem några kompisar på saft och kaka utan lokal hyrs på diverse lekland eller i hotell, det finns hoppslott, entertainers, varmmat för alla (inklusive föräldrarna), kakor, goodie bags och what not. Nu snackar vi kalas för 4 åringar.

Haft chansen att nu delta i 4 Maltesiska kalas, senast idag. Umi var en av de få bjudna från klassen, resten var den stora tjocka släkten. Vi var de ända utlänningarna. På de andra kalasen har hela klassen varit bjuden, dvs 20 barn med föräldrar. Tycker det är så guld värt att få ta del i dessa evenemang. Snacka om kulturskillnader. Dessutom roligt för mig att tala med föräldrarna för idag kände jag verkligen ingen från förrut. Alla berätta hur omtyckt Umi är i klassen. Faktiskt roligt att höra. Läraren säger alltid att han är duktig på att ta hand om sina vänner. Härlig egenskap som jag hoppas håller livet ut.

Umi har varit jätte blyg/osocial på kalasen men idag hade han eld i rumppan och lekte med alla. Han åt dessutom en hel stor pizza vilket imponerade stort på alla eftersom de andra barnen åt en slice. Haha. Ava som också fick delta idag (eftersom F är bortrest) var inte mycket sämre. Hon åt en enorm portion franskisar och nuggets, följt av kaka och kex. Haha. Inga fel på aptiten minsann.

Imorgon skall vi på italienskt kalas i ett stall. Härligt med vänner och program.

onsdag 21 februari 2018

Barnen, hunden och jag!

F åkte igår tidigt på morgonen till Paris och stannar en vecka. Har en del att fixa med lägenheten där. Han tömmer den totalt förutom säng och soffa typ, målar om (igen), fixar smått och gott osv. Bra att få det gjort så kan vi hyra ut den fresh och fin för långvarig hyresgäst. Tidsmässigt passa det perfekt att han åkte nu. Kalender fixade vi också såklart. Det tycker barnen om. De räknar själva hur många nätter det är kvar och talar om kommande dagar.


Med andra ord är det barnen, jag och Xima här. So far so good. Gäller att knacka i trä för annars jinxar man ju det. Barnen är i skolan på förmiddagarna och idag på eftermiddagen var vi till bondgården vi brukar gå till. Det är så super ställe fast en höna bet Ava i fingret idag och hon blev lite förskräckt och ville inte efter det mata hästarna. Bilderna från någon vecka sen.

 

 

Förövigt har det regnat en del vilket barnen tycker är roligt för det innebär stövlar och fritt fram att hoppa i pölar. Smutsiga barn = glada barn. Hoppa bara, tvättmaskin snurrar bra.

Vi har två kalas att gå till detta veckoslut så går minsann ingen nöd på oss. Dessutom behöver jag inte jonglera barn och jobb med allt som det innebär utan kan fixa nödvändiga saker under dagen och sedan fokusera helt på dem. De börjar dessutom uppnå en sådan ålder att saker och ting kan förklaras och diskuteras,. Idag efter bondgården hade Umi ingen större lust att gå och promenera med Xima utan ville hem och laga middag. Men efter en stunds diskuterade om var Xima då ska kissa så tyckte han att kanske vi nog ändå kan gå snabbt och SEN laga mat. Inga sura miner. Duktiga!

Och hurra, vi fånga vår kompis, musen! Köpte en ny musfångare, en tub vart den går in och sedan stängs en lucka bakom. Super effektiv och ut kunde vi släppa en levande mus. Ja, vi gick nog långt från huset innan den släpptes fri. Umi tyckte det var ganska spännande.

söndag 18 februari 2018

Livet efter resan!

Bloggen blev så tyst för jag tycker liksom att jag borde skriva en fantastisk reseberättelse innan jag kan fortsätta som vanligt, men ja, det blir aldrig av. Dessutom har min dator strulat. Resan var helt fantastisk och jag kommer nog eventuellt en vacker dag skriva om den. Det är bara så mycket jag vill berätta om.





Vardagen rullar på. Vintern på Malta är förbaskat kall, eller ja inte egentligen ute, men inne. Sådär rått kallt så man fryser konstant trots lager på lager, yllesockor och tofflor, té och en massa filtar, brasa, gasvärmare och batteri. Alla väntar på varmare väder, och ja snart, riktigt snart borde det komma. Våren på Malta är helt fantastisk.

F tycker Ava talar som en dansk och fattar noll vad hon säger. Hon pratar mest svenska och lämnar valfria bokstäver bort och tillägger bokstaven -h- lite här som där. Jag förstår henne rätt bra men F säger ofta, alltså nu kan du inte mena att du förstod ett skvatt av vad hon sa, men vihi gör jag det. Hon säger tillexempel inte så ofta mera Mimi för Umi utan kallar honom Huuuumi. En annan favorit är "i love you" som hon säger och klänger fast sig i benet om hon vet att hon gjort något dåligt. Jaja, försöker redan smooth talka en. Envis som pesten är hon men härligt gullig. Hon är mycket kärleksfull med de människor hon litar på, som våra nära vänner, hon kastar sig i famnen på dem, pussar och kramar. De som inte sluppit genom Ava-testet blänger hon skeptiskt på. Haha! Xima är en av dem som helt klart klarat testet.


Umi fungerar som vanligt. Glad i skolan med många vänner. Babblar på och talar mycket om sånt som hänt länge sen. Kommer du ihåg... x... hör man stup i kvarten. Han blandar dock igår, imorgon, några dagar sen osv så ibland får man anstänga sig extra för att riktigt förstå vad han tänker på. Han kan som exempel säga Kommer du ihåg imorgon hos mommo och affa när laga potatismos, pam pam, sådär. Gäller att hänga med i svängarna. I detta fall är imorgon nämligen förra sommaren. Han är rolig att göra en massa med och fyller 4 om en månad. Han funderar en massa på sitt kalas och har beställt mete, glass, blå present och chips. Ja, det kan vi väl fixa!

Vi lever med andra ord den goda vardagen och är rätt så nöjda trots frusna kroppar och snoriga näsor.