lördag 28 februari 2015

Veckoslut fyllt med program

När man en fredags eftermiddag drar efter andan på soffan så hade man misann inte tänkt att man ännu samma kväll sku hinna köra föräldrarna till flygfältet (de for till Thailand, aaah), bada bastu, inse att sim kortet fått fnatt men också inse att Elisa shoppen är öppen till kl.21 på fredag kväll, mata barnet snabbt som tusan, kasta sig i bilen, köra iväg till Elisa shoppen, få sim kortet fixat, inse att det gick snabbare än trott och spontant besluta att gå och äta sushi. Allt detta efter kl.16, inte illa pissat. Umi betedde sig riktigt bra på restaurangen, så länge han hela tiden hade något att knappra på. Det var en sushi buffet med bland annat frukt till efterrätt så han satt och smaska på melon bitar. Sushi fick han också smaka på.

Idag har vi redan hunnit städa lägenheten, luncha hos en kompis, och nu sätta växel i för middagsgäst hemma hos oss. Imorgon blir det babysim och brunch/lunch besök hos oss. Kul med mycket program! Lustigt hur det alltid varierar från typ noll program på en helg till en massa. Nu ska jag dra på bootsen och promenera med hunden.

Saker som retar gallfeber på en förälder

När din gullunge:

- kramar och pussar dig tills han plötsligt daskar till dig i ansiktet så att brillorna flyger
- sitter snällt och leker med Duplo tillsammans tills man plötsligt får ett helt bygge slängt i ansiktet
- kastar på flit allt omkring sig på golvet och väntar på att du ska plocka upp, om du ej lyder så blir du mycket utskälld genom high-pitch skrik
- ja, just dessa high-pitch skrik som nästan spräcker trummhinnan
- plötsligt har börja kräva extrem underhållning under måltiderna
- skrattar skitigt åt dig när du säger till på skarpen att han inte får göra något (äta från blomkrukan, riva i modemet, öppna frysen, sätta på ugnen, slicka skobottnena i tamburen, äta tidningar)

Som tur är listan på saker som gör en lycklig, stolt, varm i hela kroppen osv mycket längre men den listan får jag fokusera på en annan dag, när jag inte ser ut såhär.
Bild från nätet


onsdag 25 februari 2015

Vänskap mellan en bebis och en hund, part III

På fotot ser Xima lite moloken ut men hon går nog bort när hon fått nog av Umis kärlek. Efter en stunds vila är det hon som hämtar leksaker åt Umi och vill leka.

tisdag 24 februari 2015

Kusin och syskon

Igår hälsade vi på Umis nya kusin, min brorson, bara 5 dagar gammal. Tog förståss ju inga bilder, är helt ussel på att komma ihåg att snappa foton, men bebin var ju förståss absolut härligt gullig. Slås alltid av hur ytte pytte små de är som nyfödda. Tänk att det är under ett år sedan som Umi var så liten, nu far han omkring, fem före att han går utan stöd, och busar och kiknar av skratt. Vi hämtade tuscher åt storasystern som är 4, snart 5 år. Tycker det nästan är viktigare att komma igår storasyskonen, för det är nog en jätte stor omställning att inte mera vara det enda barnet. Så många stora känslor, allt från stolthet, till sorg, till insikt om att bebin ska stanna, längtan till full uppmärksamhet, viljan att hjälpa till och ja, vem vet riktigt allt ett barn i den åldern kan fundera på. Men duktiga är de alla, både storasystern och föräldrarna.

lördag 21 februari 2015

Lördags hjärngympa

I dagens tidning fanns hjärngympa som jag med stor glädje löste. Förra veckan gjorde jag genast i början ett fel och det blev bara fiasko när jag försökte rätta och klotta, hade förståss inte använt blyertspenna. Vilken absurd njutning att lösa eländet. Hah!

Alfons Pizza på Bergmansgatan

Igår träffade jag 4 gamla goda vänner på Alfons Pizza, ett nytt ställe som öppnats på Bergmansgatan 35. Trendigt och populärt så vi hade tur att få bord. Pizzorna görs på spelt mjöl och var super goda och smakrika. Vi skrattade så att tårade stritta åt gamla högstadie minnen. Herregud så man hållit på. En av vännerna som var där har bott de senaste 16 åren i England så vi träffas när hon är på besök i Finland. Hon är helt enkelt en så fantastiskt typ, full av liv, ideer, spontan och så himla rolig. Ibland när jag är ute med hunden kan jag tänka på något hon sagt, för länge sen, och bara börja gapskratta. Helt ljuvlig människa! Kom hem innan 12 så det blev inte himla sent och dessutom körde jag så känner mig riktigt fräsh idag. Och ja, kan ju påpekas att F steg upp med Umi imorse så hade lyxen att ligga och mysa under täcker och lyssna på deras morgon aktivitet. Umi och F hade också haft en bra grabbkväll, lagat mat, ätit tillsammans och Umi somnat snabbt. Win Win för alla!

fredag 20 februari 2015

En ny i familjen

Igår föddes min brors och min goda vän Karins andra barn, en liten pojke. Tusen gratulationer och välkommen lillen till släkten! Hoppas vi snart kan fara och titta på den lilla. Nyfödda är ju bara så härliga!

onsdag 18 februari 2015

Panerad gädda med potatis och broccoli

Kom på här om dagen att jag hade lust att laga fisk så när F drog till butiken bad jag honom köpa någon färsk fisk. Han kom hem med gäddfiléer. Min första tanke var urk, har den inte en massa ben, men fisk som fisk och gott ska det bli och ja tamme tusan det blev det verkligen och därför måst jag dela med mig receptet. När jag jobbade på Bengtskärs fyr så panerade vi alltid fisken enligt följande:

1 dl mjöl
1 dl skorpmjöl
citronpeppar
lite salt
Ägg
Smör

Nu var mängderna helt andra eftersom vi stekte fisk för enorma mängder men pointen var att det var fifty-fifty med mjöl och skorpmjöl. Kan hända att vi ännu lade med någon till ingrediens men kommer inte ihåg. Man har alltså ägg i en skål och slår upp mjöl, skorpmjöl och citronpeppar på en tallrik. Dippar fisken i äggen och svänger den i mjöl blandingen och lägger den på mycket hett panna med massa smör. Medan fisken steks tar jag en citron, halverar den och pressar ur nästan halva citronen rakt över fisken i pannan. Det fräses och spottas. Då vet man att pannan är tillräckligt het och det är precis så som det ska låta.


Jag stekte fisken i två omgångar eftersom stekpannan är rätt liten. La de färdigt stekta filéerna på en tallrik och lade ett lock ovanpå så de sku hållas varma.


Samtidigt som fisken steks och potatisen och broccolin puttrar hinner man snabbt svänga ihop en gräddfilssås. Nu hade jag inte alls de sås ingredienserna som vi hade på Bengtskärs fyr men citron passar ju bra med fisk så pressa ner lite citron, la med lite citronpeppar, lite peppar och sen såg jag curry burken, ah, man kan alltid testa. La med lite curry och faktiskt blev det gott. Såsen får stå i kylskåpet medan fisken steks färdigt.

När alla fiskar var stekta var det bara att servera fisken med kokt potatis, broccoli och sås. Mycket gott! Paneringen ger en god smak som trots allt inte är för dominerande. Rekommenderar att testa med vilken vit fisk som hellst. Gös är helt favoriten men himla dyr, och visst hade gäddan lite ben men stora sådana så det gick smidigt att plocka bort dem medan man åt. Bon apetit!








Vilken dag alltså!




Promenera runt och njöt av solen, men sen åkte vi pulka. Jiihaaaaa



Teorin om den blåa vs den gula

Alltså jag har en teori om sambandet mellan sovande och gula och blåa tutten (nappen i sverige). Kyllä! Teorin har inte ännu så många försök bakom sig men är övertygad om att den stämmer. Umi sov hackigt i några nätter med den gula tutten. Förra natten sov han 10 timmar non stop med den blåa tutten. Vilket är sambandet då? Ja alltså, hör och häpna. Vi har märkt att han vaknar till lite var 1,5t dvs enligt sömncykeln och då brukar han själv leta fram tutten som han stoppar i munnen och somnar om. Min teori är då att han inte hittar den gula tutten, vilket jag konstaterat när jag nattar honom, och då vaknar till och gråter tills någon kommer och stoppar in den igen. Till nattande hör att jag sitter vid hans säng och pratar/sjunger medan han kastar tutten av och an tills han blir trött, och då kommer F in och buffar honom till sömns. Nu har jag då märkt att han alltid hittar den blåa tutten men inte den gula, och detta måste ju givetvis betyda att samma upprepas på natten. Va sägs? Om det stämmer tänker jag köpa en hel påse färgranna tuttar som syns i mörkret!



tisdag 17 februari 2015

Bloggen som ändrat karaktär

När jag startade bloggen i Oktober 2014 så var ju tanken att bloggen skulle följa med oss antingen till Väst Afrika, med mitt jobb och F sku stanna hemma med Umi, eller sen till Malta, som var vår plan B, var F sku jobba och jag då stanna hemma. Men nu har våra planer kastas omkull, eller ja de har helt enkelt skjutits upp med ett år framåt. Så ja, vi blir i Finland till vintern/våren 2016. För bloggen innebär det ju en hel omvändning, tanken var ju inte att den sku fokusera på småbarns vardag och Umi, men nu så är det ju just det den gör. Förtillfället känns det dock helt bra så. Min vardag handlar just nu om precis det. Den som inte är intresserad behöver ju inte läsa. En vacker dag kommer bloggen att ändra karaktär i samband med flytten, vart det nu sen bär av. Men idag fortsätter vi såhär, lite vardags funderingar, recept, tankar kring Umi och Xima osv.

Angående Malta så ska vi faktiskt en sväng dit i April. Vi måst ju fara och koll in stället inför möjlig flytt. Tanken sku vara att bo i Mellieha, som är i norr, lite bortom turist hot spotsen men också var dykar ställena finns (F är dykar instruktör), så nu har vi hyrt en lägenhet där för 6 nätter. Tror det kunde vara helt kul att bo i St Julians, Sliema, Valletta eller dylika ställen på tanke på massa restauranger osv men med småbarn och hund och med dykar jobb i tankarna så känns norr som ett bra alternativ. Eller ja, för tillfället tänker vi så, så därför far vi nu och kolla lite, kanske vi ändrar oss totalt när vi varit där en vecka. Mycket möjligt. Resan görs i samma väva som vår Frankrike resa. Vi far då till Fs föräldrar en vecka, sen Malta en vecka, då får Xima blir hos föräldrarna, och sen tillbaka till föräldrarna en vecka. Det blir bra det här.

måndag 16 februari 2015

Monday morning

När man är hemma alla dagar så spelar det inte riktigt någon roll vilken dag det är, får sällan fredags känsla eller känner av måndag morgon trötthet, men idag alltså! Umi var så jäkla trött igår efter dagens simmande och kalas att han höll på att somna stående. Han åt sin middag och drack kvällsvälling allt inom en timme. Tyckte att det var lite väl mycket att också ge kvällsvällingen eftersom han ju just ätit middag men tänkte, nå testar nu ändå, för ingen idé att hålla honom vaken när han var så döds trött. Jo, all mat + välling slank ner och sen slockna han som en sten, kl. 19.50. Han somnar sällan innan nio, ibland halv nio och ibland halv tio men oftast runt nio. Anyways, han sov gott och jag tänkte att jag passar på så gick själv och la mig vid halv tio. Härligt att få sova ikapp lite sömnbrist. Han har de senaste 2 veckorna sovit till halv sju, hela natten igenom, förutom någo enstaka undantag, så tänkte att han kanske nu vaknar lite tidigare, eller kanske inte, han var ju ändå så trött. Men kl. 04.20 hörs det en massa ljud, gick och kolla och där står mister sunshine uppe pigg som en mört. Stööön! Tänkte näää, börjar ändå inte stiga upp mitt i natten så började vagga honom. Efter en seg timme börja han lite gäspa men gav inte upp så väckte F att ta över. Han fick hålla på en halv timme till innan han somna. Jag lyckades inte somna om utan låg och lyssna på jollrande, somnande, återigen vaknande när F försökte sätta ner honom osv. Han somna till slut vid 05.45 men vaknade morgonpigg kl.06.30. Då hade F somnat om i djupsömn så det var bara att muntert stiga upp, trots att jag själv bara fått en halvtimmes sömn sedan kl.04. Fan vad jag då kände mig trött. När vi vid halv åtta snåret satt och åt morgon gröten och F kom och sa god morgon muttrade jag något buttert tillbaka. Nu var jag inte bara trött utan också irriterad och sur. När Umi dessutom krånglande med gröten, vilket han sällan gör, fatta F snabbt galoppet och tog över. Jag kröp ner i sängen, helt färdig. Lyckades igen inte somna om men det var skönt att bara ligga stilla med täcket över huvdet. Efter en stund steg jag ändå upp och slog på morgon TV. Blev serverad en kopp kaffe i handen och Umi underhöll mig på alla tänkbara vis. När Umi var redo för sin förmiddagstupplur kröp jag igen ner i sängen, denna gång med en tidning.
Personal entertainer
Nu känns livet igen bättre och ikväll skall jag dessutom ut med en kompis. Blir så kul! På fredag kväll skall jag igen ut med några vänner så denna vecka blir uteveckan för min del. Härligt! Fast jag trivs att spendera mina dagar och kvällar med Umi (och F förståss) för vi har ju så kul, så är det härligt att gå ut med vänner på restaurang och glömma hemma livet en stund. Solen skiner, sinnet är på uppswing så nog blir det kanske en bra måndag trots en kråtig start.

söndag 15 februari 2015

Skönt veckoslut med hundvalp, födelsedagar, mexikaner och sim

Min systers familj fick hem sin nya familjemedlem, en Jack Russell valp, på fredagen så vi gick ju direkt och kolla på den. Den blev mycket förtjust i Umi, säkert när han är minst, och bet honom i fingrarna och i örat. Han vifta bort den men skrek samtidigt av förtjusning. Valpen är nog en riktig goding, som de flesta valpar ju är. På lördagen hade jag stora visioner på att baka en fantastiskt god choko kaka åt F som fyllde år. Hade hitta ett nytta lovande recept. Kakan blev helt fiasko, inte alls sådär choko kladdig god, utan platt och nästan lite bränd. Great! Nå, ibland så. Som tur behövde vi inte äta upp hela fanskapet själva för min systers familj kom på besök för de ville att valpen, som heter Lua, sku få träffa Xima. Träffen gick jätte bra och de var så söta tillsammans. Xima fatta genast att det var en liten valp och var inte alls sådär protektiv av sitt revir som hon kan vara om en vuxen hund kommer in i hennes hem.
























Men igen var Lua nästan mest intresserad av Umi, som tycker valpen är jätte rolig. Kakan gick också åt. På kvällen kom mina föräldar för att vara med Umi några timmar för vi for iväg på fest. En mexikansk familj som F lärt känna. De var verkligen jätte trevliga och där var folk från alla världens länder i alla olika åldrar. Trots kakan som blev fiasko så tror jag att F hade en fin födelsedag. Idag har vi babysimmat och sen ska vi iväg på min systersdotters födelsedagskalas. Ett skönt veckoslut med andra ord!

torsdag 12 februari 2015

Huvudet först ner från soffan

Igår lekte jag med Umi på soffan. Brukar dra ut den till en säng på kvällarna och så leker vi där. Soffan är en Ikea model som är super enkel att dra ut så det är rätt smidigt. Nå, han kastade sig fram och tillbaka och höll på som en vilde, som vanligt. Vi hade roligt. Han burrar huvudet i dynorna och njuter när man gnuggar honom på ryggen. När han närmar sig soffkanten så vaktar vi honom som en hök, och håller alltid i honom. Igår nappa jag tag i hans fot medan han kastade sig ner från soffan, men det slant så han landade på huvudet. Han stöter sig ju med jämna mellanrum (varje dag) och vi brukar inte göra en stor affär av det men när jag insåg att han kasta sig sådär hejdlöst och att greppet slant så skrek jag till. Han landade på pannan och skrek så in i helvete. Ush. Relativt snabbt var han dock helt OK och till min förvåning fick han ingen bula eller blåmärke. Som tur har man inte kakel eller sten golv som man ju har i många länder. Men den där stunden när man ser ens barn falla och man inser att man inte hinner gör något så får man nog hjärtat i halsgropen. Nu var det ju inte så farligt, jag menar han bröt inga ben eller slog ut alla tänder, men det där desperata skriket skär i hjärtat.

onsdag 11 februari 2015

Social påverkan

Var på mamma/bebis träff igår vilket var kul som alltid. Funderade kring hur mycket man som föräldrar påverkar sin bebis, nu snackar jag småbarn, inte några åringar som redan går på dagis. Jag tror att vi som människor påverkas mycket av vår sociala omgivning men jag tror också att riktigt små barn redan har egna personligheter. I och för sig tror jag nog också att de redan i mycket tidig ålder kan påverkas av ett hem fyllt av oro, kaos, bråk, stress och lika mycket av ett harmoniskt, lungt, stressfri miljö. Nu tror jag inte att enda hem inte ibland fylls av stress eller gräl, och det hör ju till en normal vardag (specielt med småbarn) men jag tänkte mer i extrema banor, som alkohol/drogmissbruk, våld, rädsla osv. I vår mamma/bebis grupp har vi en bebis som sovit som en stock sedan hon var helt nyfödd. Nätterna igenom, en matning, men resten av tiden aaah skönt med sömn. Resten av bebisarna går i perioder med sömn, vissa sover bättre än andra osv. Alla bebisar har helt klart egna personligheter. Nu kom vi till frågan att varför sover den här ena bebisen så himla bra? Är hon bara en sovare och obs, inte har haft problem med magen så som många bebisar ju har om natten, eller har hemmamiljön påverkat henne? Visst är hennes föräldrar lugna, harmoniska och bebisen träffar mycket människor så hon verkar trivas och är trygg i olika sammanhang, men det kan ju inte vara bara på grund av detta som hon sover så gott? Eller? Jätte intressant att fundera på hurdant inflytande vi har på våra barn, speciellt när de är såpass unga. Vissa kan tycka att man inte hela tiden ska bära på sin bebis, att det framkallar ett närhetsbehov, medan andra tycker det är självklart att man ska bära på sin bebis så mycket som den behöver. Trygghet hör ju till det viktigaste när de är små. Hur mycket påverkar månne bärande/icke-bärande, om alls?

söndag 8 februari 2015

Vardagsfunderingar

Ibland kommer jag på en massa olika teman jag sku villa skriva om men sen när jag funderar på dem inser jag att det är inte är så svart på vitt och så grubblar jag vidare på temat några dagar och besluter att inte börja svamla här, fast egentligen är det ju just här man borde svamla. Resultatet blir att bloggen fylls av vardagsgrejor och recept och inte intressanta diskussioner. Jag är inte rädd att någon som läser tycker jag är en idiot och är av helt annat åsikt, men irriterad av tanken mig att jag inte sku få min åsikt tillräckligt tydligt fram och blir missförstådd. På något sätt irriterar det mig. I en face-to-face diskussion kan man ju korrigera och säga, nej det var inte så jag menade osv men en text läses av läsare så som den vill läsa det. I och för sig så är det ju det som är fascinerande med att skriva och läsa. Hur två personer läser en och samma text och kan uppleva den helt olika. Så är det ju med de flesta saker, konst, musik, mat, vardagen och ja egentligen allt. Jag trivs med att diskutera med folk som är av annat åsikt, så länge som det finns respekt och nyfikenhet att förstå vad den andra menar. Inte så att den ena sku måsta ändra åsikt men så att man på något sätt kan förstå varför den andra tänker på ett visst sätt. Under mina studier i filosofi och under mina resor och utomlandsår har jag minsann fått diskutera. Ibland om religion, ibland om ord, ibland om vardagen, pengar, jämställdhet, homosexualitet och ja otaliga teman.

Förtillfället är jag lite i en diskussions svacka. F och jag diskuterar givetvis hemma om olika saker och det är inte så att vi alltid är överrens. Nu menar jag inte vem som ska mata Umi eller byta blöja utan mer givande diskussioner. Men man sitter ju inte precis och debatterar här hemma varje dag. Saknar ibland de där heta diskussionerna, som oftast uppstod under studietiden, men samtidigt kan jag bli helt matt av dylika diskussioner. Har i speciellt Väst Afrika haft intressanta diskussioner om religion eftersom jag själv är ateist men betydligt mindre givande diskussioner om homosexualitet. Där har en nyfikenhet och respekt oftast inte funnits av diskussionspartner. Tyvärr.

fredag 6 februari 2015

Läkarbesöket

Läkarbesöket igår var ingen höjdare. Läkaren var ovan, vill inte säga ung för vi har haft en ung och jätte bra läkare innan, och hade ingen erfarenhet av småbarn. Det märkte man tydligt. Visste inte riktigt hur han sku undersöka, jätte nervös och kunde inte svara på relativt lätta frågor. Nåja, med olika grunkkor fick han kollat öronen som såg bra ut vilket var skönt. Han konstaterade att halsen var röd men att lungorna lät bra. I detta skede kallade han in en kollega som kunde bekräfta detta, så det kändes ju bra. Till min förvåning skrev han ändå ut olika mediciner. Jag hade uppfattaningen att man inte kan eller att det inte lönar sig att ge hostmedicin åt 10 mån bebisar. Han menade att man kan ge om läkaren rekommenderar. Detta kan man säkert göra men var förvånad att hans skrev ut slemlösande hostmedicin trots att jag sa att slemmet nog kommer upp när han hostar. Hmm, ok, nå gick till apoteket där farmaceuten var mycket förvånad över medicnerna läkaren skrivit ut pga Umis unga ålder. Hon ringde även till läkaren och frågade. Talade länge med farmaceuten som verkade vettig och också hade småbarn. Beslöt att inte ta ut hostmedicinen men nog smärstillande som läkaren skrivit ut, trots att den inte egentligen heller var för barn under 1 år. Farmaceuten menade att man nog kunde ge en dos inför natten när hostan/värken/febern är som värst men inte mer än det. Sagt och gjort, Umi fick en dos innan nattningen och sov 10,5t som en sten. Jag vaknade innan och måste riktigt gå och kolla men där sov han gott. Huvudsaken med läkarbesöket var ändå att han kunde kolla öronen och lungorna och det lyckades han ju med.


Den busiga sjuklingen
Idag sku Umi och jag egentligen gå på en mamma/bebis träff men avbokade på grund av hostan för där är några riktigt små bebisar med och man vill ju inte smitta ner. Han har varit på gott humör och hostat mindre men är trött så det var säkert ett bra beslut att inte gå.

torsdag 5 februari 2015

Runebergsdagen via hälsostationen

Kom just ihåg att det är Runis idag, då får man ju äta bakverk, nam! Alltid en challange att hitta den godaste versionen, fuktig, tillräckligt med smak osv osv. Innan det ska vi dock en sväng till hälsostationen. Umi har hostat i 2 dagar men idag rosslar han något otroligt och hostar så mycket att allt vad han försöker äta och dricka flyger upp. Stackaren. Tycker att han inte har feber eller egentligen något annat än hosta men pga rosslande så känns det nog bra att en läkare kollar på honom och lyssnar på lungorna. Skönt när man får tid samma dag vid hälsostationen som är på 5 min gåavstånd.


onsdag 4 februari 2015

Det här med att vara organiserad

Jag är så himla organiserad när det kommer till resande att jag nästan blir irriterad. Don't get me wrong, visst är det skönt och det underlättar ju mycket men ändå kan jag bli irriterad på mina väl organiserade check listor. Inför långa resor har jag nog alltid haft en check lista, speciellt om man i samma väva säger upp lägenheten och flyttar och ska sluta el kontrakt, skaffa utrymme för ens grejor, hyra paketbil, ta alla nödvändiga vacciner, få visum, och i bästa fall även fixa nytt pass med mera. Men efter att Umi kom så har mina listor börjats tidigare. Jag har redan ett papper på bordet på vilket jag efter hand fyller i saker jag kommer på att kunde vara bra att ha med, trots att vi åker iväg sista mars. Det är ju en evighet till dess. Nu handlar det inte om saker till mig, F eller Xima, utan Umis saker. Mina egna check listor brukade jag göra några dagar innan resan, beroende på resans/flyttens längd och destination. Men nu är det ingen hejd på min organisations förmåga. Vi ska ju till Frankrike och Malta så det är ju inte så att vi åker till rymden. Det mesta får man ju faktiskt på plats. Men det är ju just det, jag gör till och med en lista på grejor som behövs till Fs föräldrars hus, så som spjällsäng/resesäng, potta, nattlampa till rummet, nån form av balja som han kan bada i osv osv osv. Nu ska vi ju inte ta med dessa saker utan skaffa på plats, för de kommer ändå att behövas i längden. Hans föräldrar kan ju inte veta/komma ihåg vad som behövs eftersom Umi är det första barnbarnet och F själv var bebis evigheter sen, och ja tiderna har ändats. Så javisst uppskattar de att få klara direktiv vad som behövs för de vill så gärna hjälpa och vi vet ju alla att det så mycket lättare när man får klara besked om vad som behövs och inte behövs. Trots att min lista nu egentligen bara är positiv så kan jag ändå slås av irritation på listan som ligger där på bordet med en penna tillgänglig för plötsliga tankar och idéer.

Det som dock är fascinerade är kontrasten att jag är en ganska stökig typ. Tycker inte om när det är smutsigt så badrummet och köket får inte i grund och botten vara smutsiga eller huset dammigt men sen stör det mig inte att det finns grejor överallt, att diska orkar jag aldrig med och jag sprider ut mig som en orkan. Kläder, böcker och papper här som där i högar. Så har jag alltid haft det. Brukade tidigare när jag läste som mest alltid ha några böcker i sängen. Städigt i grund och botten men stökigt. Men sen har jag dom där mycket väl organiserade listorna, och när det kommer till jobb så är jag något sjukt organiserad, men hemma är det skönt med "mysigt stök".

måndag 2 februari 2015

Spenatpaj med feta

Trots att detta inte är en matblogg så måst jag bara tipsa om denna goda paj. Vi hade lust att laga något med spenat så googlade runt lite spenat recept för att få ideér. Till slut blev det en paj med spenat, feta och soltorkade tomater. Nam! Man måst dock komma ihåg att salta tillräckligt för spenaten bara suger upp det och den blir annars lätt lite smaklös.
Till botten kan man använda färdigt paj botten eller laga själv som ju går mycket enkelt. Brukar laga själv men denna gång hade vi ett råg-havre botten i frysen. Mjölet mjölet.. jaja.

I själva pajen la jag:
450 g frys spenat, ville egentligen ha 800g färsk spenat men fanns inte i butiken.
1 rödlök och några vitlökar
Några skedar soltorkade tomater
200g fetaost
till äggstanningen 4 ägg och 2 dl grädde

Jag stekte löken i olivolja och pressa vitlöken med. Salta och peppra redigt och lägg med spenaten. Salta och peppra lite till. Stekt tills den inte mera är vattnig. Sedan kom jag på att jag hade soltorkade tomater, såna som var i bitar i olja. Jag la med några matskedar. Har man såna som inte är färdigt styckade i mindre bitar så sku jag lägga dem på pajen, inte blanda i smeten. Smula fetan över spenaten och häll äggstanningen på det hela. In i ugnen på 180 grader i 30 min. Servera med en simpel sallad. Det goda är dessutom att resterna får vi till lunch idag!

söndag 1 februari 2015

Söndag

En skön söndag som inleddes med att ha fått sova 8 timmar djup sömn, ah! Verkligen skönt. Nu efter babysim sover Umi ute, Xima ligger på soffan, jag kollar på Grand Designs med en kopp kaffe och F pillar på datorn. Alla med sitt men ändå tillsammans. Fre och lö har gått i familjens och släktens tecken. Träffat kusin, morbror från Norge, mormor, syster med familj och mina föräldrar. Det största som hänt denna helg var nog ändå att jag fick min gamla mac uppdaterad. Jag var tvungen att ta min gamla dator i bruk, en mac book från 2008, med alla program föråldrade. Elände! Det gick inte heller att uppdatera något för hela operativ systemet var så gammalt. Hjälp! Min systers man, som är en stor mac användare, hade dock lösningen och uppdatera och fixa hela dagen igår och nu fungerare den faktiskt och snabbt! Yes! Höll på att bli galen när den hela tiden freeza och det tog en kvart att öppna en internet sida. Det var ju som att vara tillbaka i bushen. Dessutom kunde jag inte spela candy crush. Katastrof!

Och ja de goda semlorna (mjölet) gav ju förståss en massa utslag så nu gäller det att vara sträng igen ett tag. Det var ju förväntat men nog var det ändå värt det för såpass goda var dom. Et oui, nu är flygbiljetterna och hyresbilen bokade. Blir så skönt att komma iväg. Ser verkligen fram emot resan.