torsdag 29 januari 2015

Morotssemlor med mysli à la Linn Jung

När vi bodde i Mauretanien följde jag en massa matbloggar och riktigt planera allt jag sku baka när vi kom till Finland. Snålvattnet bara rann när jag tänkte på allt man kunde göra. Jag laga till och med en lista på recept. Detta berodde säkert på att så många ingredienser inte gick att få tag på där och att jag var gravid. Nå när vi väl kommit till Finland så förverkliga jag ytterst få av dessa drömmar. En av orsakerna var mjölet, som jag borde undvika. Just då reagera jag starkt på vetemjöl. Just nu lite mindre starkt så man måst ju ta tillfället i akt. En av dessa recept som jag tänkt testa på var morotssemlor med mysli som jag hittade på Linn Jungs blogg. Receptet finns här. Jag köpte till och med grovtsemlemjöl enkom för dessa. Mjölet stod fortfarande, över ett år senare, i skåpet tills idag. Efter Umis morgonrutiner slog det mig, morotssemlorna! Dessutom borde vi ju ha alla ingredienser och yes det hade vi, så kl.07.30 börja jag laga semlor. Nu orka jag inte ta bilder på processen eftersom receptet har massa bra bilder men som bäst ligger degen och jäser och snart ska de åka in i ugnen. Återkommer snarast med bild och smak recension. Som vanligt så bjuds det på suddiga vardags matbilder.


Nåja såhär med semlan i handen och kaffekoppen i andra kan jag säga att, fan va gott! De andra positiva aspekterna är att de var super enkla att laga, att hemmet fylls av semledoft och att man känner sig sådär äckligt duktig när man bakat semlor på morgonen. Det enda negativa är att man äter på tok för många.

måndag 26 januari 2015

Planerar resa med hund

Här bor de! Bild från google maps
Vi planerar dra till Frankrike i april, till Fs föräldrar så att de får umgås speciellt med Umi och såklart skön omväxling för oss. De bor i Villeneuve-la-Comtesse som är c. 60 km österut om La Rochelle eller 160km norr om Bordeaux. De har massa små charmiga franska byar omkring sig och kossor som grannar. Det är sådär landsbyggd romantiskt. De är himla trevliga och det är jätte avkopplande att vara där. Nu har det dock varit ett himla om och men med bokningen av biljetter, mest pga av Xima. Åker vi iväg 3 veckor så kommer den ju självklart med. 


På flygfältet i Gabon, ivrig att få komma med
Flyxboxen med madrass och 2 vattenskålar

























Lättast sku i princip vara att flyga till Bordeaux, via Amsterdam eller Paris, och sedan hyra bil där och köra resten. Nåja, lättare sagt än gjort. Nu är det ju så att när man flyger med hund i den storleken som inte är med i kabinen utan är i lastrummet så måste man checka ut den och in den mellan flyg. Detta tycker jag är bra för då vet man att den är med och dessutom hinner man klappa om den, ge vatten och oftast gå ut och promenera.

Ute och sträcka på benen i Paris på väg till Finland från Mauretanien
Jag har förstått att tidigare var policyn den att djur checkades vidare såsom väskorna men såpass många kom aldrig med på andra flyget eller åkte fel så nu måste man själv göra det. Som sagt är det inga problem förutom att man måst ha jäkla lång transit tid. Man måste beakta att det första flyget kan vara lite sent, att djuren alltid kommer efter sista väskan och att när man checkar in den för nästa flyg så borde man i princip checka in den 3 timmar innan (2 timmar är säkert OK men pressar man det till 1 timme innan så kan flygbolaget vägra ta med den). Så våra potentiella flygbyten i Amsterdam eller i Paris på 2 timmar går helt enkelt inte. Eller ja, har man tur och allt går som smort så hinner man eventuellt men vill man ta den risken? Det finns option att vänta 5 timmar i Amsterdam vilket hundmässigt är bra men barnmässigt helt skit på tanke på att vi ännu från Bordeaux ska köra 1,5 timme. Dessutom var flygtiderna knepiga. Kommer inte mera ihåg om det var så att de for mitt i natten eller att vi kommer fram mitt i natten. En lång resedag med barn kanske inte är ideal men klart man fixar det, men hunden har sina egna behov som man måst ta i beaktande. Vi har dessutom rest så mycket (bytt flyg på diverse flygfält) med Xima att vi vet vad som funkkar och vad som inte gör det. Blir man själv stressad så blir hunden garanterat det. God planering är A och O.

Kallt golv på Charles de Gaulle

Korta, snarast tidsmässigt omöjliga flygbyten började kännas så komplicerat och resande med hund ökar alltid stressmomenten trots att Xima är en väldigt van resenär och inte alls verkar lida farligt av det hela, så nu har jag kommit på en ny plan. Känns så himla mycket lättare och smidigare. Vi flyger helt enkelt direkt till Paris, hyr en bil där, tar in på något highway motell över natten och kör ner nästa dag. Då behöver vi inte stressa över Ximas flygbyten, lång resedag för Umi eller hur man själv ska orka med det hela. Körande ner tar givetvis också sin tid men i allafall blir resan delad på 2 dagar. Prismässigt är det anyways same same för nu blir det ett flyg istället för 2 och biluthyrning är billigare i Paris än i Bordeaux. Nu ska vi börja boka. A bientôt!

lördag 24 januari 2015

Att bli någons förälder, part IV

Nu när jag nås av nyheten att någon vän, bekant eller släkting är gravid så blir jag så glad och rörd. Det har fått en helt ny innebörd sedan Umi kom till världen. Orsaken är säkert för att jag vet hur fantastiskt det är att ha blivit mamma och tidigare kunde jag inte riktigt relatera. Jag tänkte mer på hela grejen att få eller inte få barn och mindre på hur det blir att bli någons mamma. Det är mäktigt att producera en liten människa (alternativt vara med om en adoptions process) och sedan få följa med när den lilla växer och börjar uppleva saker och ting i sin omgivning. Man upplever så mycket kärlek och när de små lite klibbiga händerna sträcks mot en och ögonen tindrar av kärlek och orden mamamma formas så kan man ju inte vara annat än lycklig och stolt. Tänk att ens vän kommer att få uppleva samma, va fint! Givetvis upplever alla föräldraskapet på olika vis, mer eller mindre härligt, mer eller mindre jobbigt, kaotiskt, omtumlande, chokerande, angst osv osv men jag vill tro att de flesta i något skede känner en brinnande kärlek för det lilla livet.

fredag 23 januari 2015

Ute på vift

Några veckor sedan tänkte jag att det sku vara kul att gå ut och äta, bara F och jag. Kom på att vi aldrig gjort det sen Umi fötts, ja verkligen, aldrig. För det mesta är Umi alltid med. Vi har varit ute par gånger tillsammans, utan Umi, men då med vänner och resten av gångerna så har vi varit skilda håll, så att ena varit hemma med Umi. De gånger vi lämnat Umi så har vi skött ärenden, så som köpa ny soffa på Ikea så inte värst romantiskt, eller gått i bastu här i vårt hus när vi har bastutur, vilket dock varit skönt. Daten var då planerad för ett par veckor sedan men sen kom den där hemska förkylningen som vi alla drabbades av, så det blev uppskjutet tills igår. Mina föräldrar kom som barnvaktare och vi åkte iväg.

Jag hade på hösten varit ute med vänner och äta på Soul Kitchen och tyckte att stämningen och maten var riktigt gemytlig så ville visa stället till F. Nå nu var det ju så att det var nästan helt tomt på folk, men maten var ändå god. Good old Soul Food. Kanske folk festat på onsdagen (lilla lördag) och vilade inför veckoslutet. I och med att själva ätande gick såpass snabbt pga lite folk så beslöt vi oss att ännu gå på en drink till Liberty or Death. Dessutom fick jag ett sms av min mamma kl.20.20 att Umi sover, slocknat som ett ljus. Han hade haft en social dag eftersom jag varit med honom på öppna förskolan och han vägrat sova eftermiddags siesta. Sover han så är det ju perfekt att gå på drink, tänkte vi då. Baren var nästan full men staden kändes i allmänhet ganska öde. Nästan inga folk på gatorna och många restauranger, förutom de mest hippaste relativt toma. Anyways, Liberty or Death var ett kult ställe och varje drink har en story.
Drinkarna!
Vi njöt av att vara ute på tumis och lyckades tala om annat än Umi, haha. Vi var dock hemma innan kl.22 och där satt han lilla skurken i min mammas famn. Haha! Han hade bara tagit en power nap på 40 min och var sedan pigg som en mört. Skurken! De hade dock haft roligt och mina föräldrar sa att de gärna kommer igen, vilket ju var kul att höra. Vi lyckades inte få honom att somna innan kl.23 och sedan vakna han full av iver kl.06. Ska bebisar inte sova typ 10 timmar natt...? En rolig kväll hade vi och visst behöver man det ibland, att göra något på tumis.

onsdag 21 januari 2015

Umi 10 mån

Igår var vi på Umis 10 mån rådgivningsbesök. Allt var bra som vanligt. Härligt att ha ett välmående och glatt barn. Han är 74 cm och 9 kg, så rätt slank. Inte undra på när han är så himla aktiv, men huvudsaken är ju att han mår bra och har himla god apetit. När han var mini så var han i något skede jätte lång, dvs 20% längre än medelmåttan men nu är han inte mera det utan nästan snäppe kortare. Han följer dock fint den magiska kurvan. Han klara även av testet. Han fick två klossar som han sku slå ihop. Mest dreglade han ju förståss på dem men slog ihop dem som han sku. Vi har som tur en jätte trevlig, fiffig och redig hälsovårdare som vi trivs riktigt bra med. Det som är pricken på i:et är att hon talande flytande engelska, alltså perfekt engelska, så det är ju super på tanke på att F inte kan hänga med i alla svängar om det går på svenska.

Vad är Umis favoritsysslor då? Ja mest tycker han om att stå. Hålla i diverse bord, soffor osv och ta sidosteg. Han vill inte ta steg framåt och går genast ner på knäna om man tar i hans händer. Kryper gör han också gärna och helst riktigt snabbt. Han bläddrar mycket i sina böcker, leker med klossar som han lägger i en trälåda som han kastar upp och ner, leka med och pilla på Xima, ta mylla från krukan och se oskyldig ut när man kommer springande, försöka kasta så många föremål som möjligt bakom soffan och vifta på handen som om han var Queen Elisabeth. Populärt är även att försöka välta Ximas vattenskål så att det blir en fors av vatten som man sen kan leka i. Och ja, bada, det är mycket populärt. Han är allmänt väldigt nöjd och trivs med andra barn, hundar och tycker om när det händer saker o ting. Det som är tråkigt är att sitta stilla för länge.


      

tisdag 20 januari 2015

Piment

F lagar med jämna mellanrum hemlagad chilisås. Han hackar en massa olika sorters chilin, vitlök, ingefära och lime, och steker det i olja och tomatpuré. Det doftar gott men är något så fruktansvärt starkt så vi hostar och nyser i kapp här hemma medan såsen puttrar på spisen. Vi försöker vädra men när det är ett par minusgrader ute så blir det snabbt sabla kallt inne. Sedan lägger han det i glasburkar och såsen håller rätt länge. Han äter det med allt, till all mat, på smörgås, you name it, så har det chili på. Jag var också chili fantast men minskade drastiskt när jag väntade Umi och det fortsatte medan jag ammade. Det bästa är när små restauranger i Väst Afrika alla har hemlagad chilisås och den smakar helt olika. Vissa är to die for och andra helt OK. Fs sås är riktigt god, så sku säkert få godkänt på något litet hak.



Här en typiskt mat bild från Gabon. Fisk, ris, stekt banan (som har många olika namn beroende på vilket land man befinner sig i), tomatsås och förståss chilisås - piment.


måndag 19 januari 2015

Måndag

Vaknar lite över kl.05 av att det hörs ljud. Yes, Umi är uppe, riktigt glad och pigg. Stööön. Försökte få honom att somna om men insåg snabbt att det var döfött så det var bara att gilla läget. I och för sig var det ju kul för han har ett så gott morgon humör. Nå vi hann äta gröt, dricka kaffe och läsa tidningen innan kl.07. När han somna om vid kl halv nio så la jag mig på soffan, drog filten över kroppen och vinka av F som for på svenska kurs. Sen sov jag till kl.11. Alltså herregud vad jag var yr och helt borta när jag vakna. Umi sov vidare till 11.45. Disken från lördagens middagsgäster väntade troget i köket. Men i såna stunden när man känner sig as trött så går vila alltid före städa. När jag äntligen en halv timme senare lite piggnat till så kände jag mig som människa igen. Alltså ah va det va skönt att vila.

Lördagskvällen var förövrigt riktigt kul. Bjöd in en gammal kollega och vän från när jag jobbade i Paris och hennes pojkvän. De for där vid halv 12 så då kröp både jag och F i sängs för på morgonen hade vi babysim. Resten av dagen gick i socialt tecken. Jätte skön helg, speciellt nu när alla är friska.

fredag 16 januari 2015

Grymhet

Jag läser i Husis om hur Boko Haram lyckas bränna ner och i princip helt utplåna 16 byar i Nigeria. Tusentals är döda och tiotusentals flyr. Det är ju inte i princip något nytt att Boko Haram utövar våld och dödar för de har ju hållit på sedan 2099. De dödar och kidnappar civila. Deras slogan är mot västerländsk skolning. Deras mest kända kupp, eller ja den som fått mest media synlighet, är nog när de kidnappade 267 skolflickor våren 2014. De fan dödar civila, folk som försöka leva ett normalt liv med sina familjer och nära. När de utplånar byar så springer överlevande rakt ut i bushen medan familjemedlemmar skjuts. En kvinna höll på att föda när hon sköts ihjäl, bebin var halvvägs ut. Alltså fan, vad människan är grym. När jag tänker på historien så kan jag inte komma på en epok när människan inte sku ha varit grym. Finns det en sådan? Hör det till den mänskliga naturen? Det kan det väl inte göra, alla är ju inte grymma, varför är vissa det då? Gruppeffekt? Nu snackar vi inte om att säga något sårande utan misshandla någon till döden, använda våldtäkt som krigsvapen för att sprida skräck, skjuta oberört hela byar till döds, män, kvinnor och barn, djurplågeri och ja alltså, det finns så många olika sätt att vara grym. Är andra arter än människan så grym? De flesta djur dödar varandra för att äta eller skydda sin pack. Finns det djur som är grymma för att sprida skräck, för att få makt, för att få sin vilja igenom? Kanske det, jag kommer inte på en enda art.

torsdag 15 januari 2015

Öppna förskolan

Idag mår vi alla såpass bra att Umi och jag gick till öppna förskolan. Innan jag fått barn hade jag faktiskt ingen aning om vad öppna förskolan var för något, men det är alltså en förskola/dagis vart man får gå, gratis eller för en liten summa (här är det gratis) med sitt barn. En vuxen måste alltså följa med barnet. Det erbjuds utrymmen, leksaker, en stund gemensam sång/lek, kök osv. Super för sådana som är hemma med sitt barn att kunna träffa andra vuxna men även för barnet att leka.  På torsdagen är det beibisgrupp, dvs för yngre än 1 år. Yngre får alltså nog gå alla dagar men tanken är att de små har en tid när äldre barn, som kan kännas skrämmande, inte får närvara. På hösten gick jag två gånger men annars hade vi alltid något program just på torsdagar. Idag kom vi oss iväg och Umi stortrivdes. Fanns massa spännande leksaker och barn att leka med. Dock var han inte lika förtjust i sångstunden, utan trivdes mest med att få leka fritt. Nu lekte han verkligen med de andra barnen, de satt i ring och gav och tog leksaker från varandra och kröp efter varandra och hitta på bus. Roligt att se. När de är riktigt små så är de ju mer som någon form av korvar som ligger brevid varandra och sprattlar. Nu var det action!

onsdag 14 januari 2015

Någon form av smulpaj

Blev lite små snål så börja kolla igenom skåpen. Det fanns äppel och blåbär i frysen så ahaa, smulpaj tänkte jag. Hade inte potatismjöl vilket ju är bra att lägga med blåbär i ugnen för annars blir de ju lite vattniga och sedan använde jag inte vanligt vetemjöl. Men gott blev det!

Blåbär, äppel, kanel och vaniljsocker

Honung över det hela och vifta runt

Som täcke blev det smör, havregryn och hasselnötspulver

Färdigt! Lite rinning pga utebliven potatismjöl och mindre knusprig än vanlig smulpaj pga utebliven vetemjöl

Dessutom hittade jag överbliven vispgrädde, vilket vi sällan har hemma, så tadaa, gott!

måndag 12 januari 2015

Dagdrömma

När man ligger här på soffan men en näsa lika röd som Rudolfs och rinnande som ett vattenfall kan man lätt börja titta på foton man tagit 2011 och lite, piku lite, drömma sig tillbaka. Vi bodde i en bil i 8 månader (hade inget annat hem eftersom vi hyrt ut vår lägenhet) och körde runt. Livet alltså! Målet var att hitta ett ställe var vi sku stanna längre, dvs min 3 år. Efter att vi stannat upp i norra Mozambique och blivit erbjudna jobb och börjat jobba, så blev jag plötsligt erbjuden jobb i Gabon på ett finskt företag så på den vägen hamnade vi där. Bilen har vi ännu SA. Vi drömmer om att återförenas med den men leva i tält på biltaket med bebis och hund låter mindre smidigt. Men drömma kan man ju alltid!

Vårt hem, SA

Jag lagar mat, bakom bilen pga vinden, med en mugg vin i handen

Coffee Bay, SA

Mozambique

Skön vy från sängen, Zavora


Vit vit strand i Magaruque Island

Ilha de Mozambique

Storm på kommande
Laundry time

Dessa sku man akta sig för! Vi omringades av hippon på natten, mkt imponerande

lördag 10 januari 2015

Ett besök till Jorvs sjukhus

Förra natten var helt katastrofal. Umi sov i typ 15 minuters etapper hela natten, vakna av att han hosta och det gjorde så ont att han börja gråta, samtidigt som han gnugga tänder. Så i princip grät han och var vaken störst delen av natten. Vi turades om med F att sitta uppe med honom. På förmiddagen grät han bara non stop och jag kände på mig att det inte bara var ont i halsen. Så vi for iväg till barnjouren på Jorvs sjukhus. Vi var förberedda på att vänta 3 timmar, så som det alltid lär vara. Umi har aldrig varit sjuk innan, så att vi sku ha måsta se en läkare, så vi visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss. För det första hittade vi inte genast rätt, det är så enormt. När vi äntligen hittat fram så var där nästan ingen och när de vid receptionen mätte hans feber till 39,2 så behövde vi inte alls vänta. Innan vi for hemifrån mätte jag hans feber som visade att han inte hade, så nu vet jag inte om vår termometer är skit eller om febern helt enkelt steg, vilket jag visserligen tycker den gjort de senaste dagarna, dvs stigit och sjunkigt snabbt. Anyways, vi fick gå till sköterskan som gav febernersättande och 5 minuter senare tog läkaren emot oss. Helt super smidigt! Han konstaterade att hostan inte nått lungorna men att han nog hade öroninflamation. En veckas antiobiotika kur löd receptet. Känns jätte skönt att vi åkte iväg. Blir lätt att man tvekar om det verkligen är nödvändigt eftersom det ju är så svårt att veta vad felet är. Kanske det helt enkelt är en tand som är påväg? Men nu var det nog någon form av instinkt (eller vad man nu ska kalla det) som sa neej, nu ska vi iväg trots att han inte hade feber när jag mätte. Som tur åkte vi. Nu har jag själv bara så himla ont i halsen, lite sådär angina aktigt och stegring. Hoppas det går om med te och honung. Slött att vara sjuk.

fredag 9 januari 2015

Charlie Hebdo

Här behövs nog ingen bakgrunds förklaring vad som skett för man kan anta att de flesta följt med händelserna. Känns svårt att skriva att vi lagade en god makaronilåda igår och att den också väl kan göras på sojakross eller att Fs värsta sjukscenario är över men att Umi haft feber och hosta. Har följt med nyheter, läst olika synpunkter på pressfrihet, när är det satir, när rasism och så vidare, men oberoende så är det ju en attack mot yttrandefrihet. Man blir så jävla arg, trött, uppgiven att folk tar livet på varandra.

onsdag 7 januari 2015

Fruktansvärda nyheter

Igår nådde nyheten oss att min kollega och vår goda vän, som jag jobbade och vi umgicks mycket med i Gabon har dött. Han hittades knivhuggen till döds i sitt hem i Frankrike. Hans fru hittades utanför hemmet kl.03 på natten blodig och yttrade chokad orden "jag har dödat min man". Nu vet jag inte detaljer om vad som hänt exakt men vilken jävla tragedi. Han var en av de mest sympatiska mäniskorna jag träffat. Antoine, vi tänker på dig.

tisdag 6 januari 2015

Suddig vardagsmat

Igår laga jag en tofu grönsakswok i satay sås med ris. Blev riktigt gott fast inte helt så gott som jag önskat. Senast vi lagade i satay sås så var såsen jätte kryddig men nu var den inte alls lika stark och eftersom vi båda tycker om både kryddig och saltig mat så fick man hälla en del soya över det hela för att få lite fjutt.

Att ta bild av mat är ju något ofattbart komplicerat, speciellt när man fotar med telefonen, hehe. Kanske min nisch kan vara matbilder med suddighet och ointressant vinkling. Fattar inte hur de flesta bloggar har så fina bilder i allmänhet, även av mat, är alla bloggare proffs fotare, va? Går alla omkring med systemkamera? Nå här serveras i allfall suddiga vardagsbilder tagna med telefonen.

Jag var så stolt för jag även diskade efter maten. Insåg när jag stod där och skrubbade  hur sällan jag egentligen diskar. Vi har inte diskmaskin så det blir ju en hel del disk trots att vi inte är fler än två vuxna och ett barn. Känns som att vi äter och dricker i ett. F är klart diskaren i detta hushåll, å andra sidan är jag en klar vinnare på att damsuga. Alla har vi våra bravurer.

måndag 5 januari 2015

Tysta nätter

Kom på att jag ofta skrivit om de nätter som varit långa, tunga och sömlösa och trots att de finns massvis av dessa så känns det viktigt att också nämna att det ju inte alltid är så. Umi sover riktigt bra då när inget är fel. Vad sen som är felet är ju svårt att veta men de nätter som allt är ok så sover han hela natten igenom, eller nästan. Han somnar runt 9, ibland halv 9 och ibland mot halv 10 men i stort sätt vid 9 och kan i bästa fall (händer inte så ofta) sova till kl.07. De senaste nätterna har han vaknat en sväng runt 05, idag krävdes bara ompyssling av täcket och ett par minuters vaggning och så sov han vidare till 07. Igår vakna han 05 men det krävde 40 min vaggande, för han var pigg men jag hade ingen större lust att stiga upp så tidigt. Han somna till slut om och sov till 06.30. Oftast vaknar han efter kl.06 vilket är helt OK om han sovit hela natten igenom, och man själv gjort det. Nu är både jag och F ganska förkylda, speciellt F, så man är ju lite extra trött så dessa nätter har varit mer än välkomna. Man måst njuta av de nätter man får sova för sen kommer nästa tand, eller snuva, eller ja miljoner olika orsaker till bruten sömn.

söndag 4 januari 2015

Snålvattnet rinner

Sitter och väntar på att middagen blir klar. Snålvattnet rinner, är så jäkla hungrig. F har lagat en Fish Pie à la Jamie Oliver, fast en lite modifierad version. Den som jag sitter och väntar på innehåller riven morot, cheddar, torsk, lax, blad spenat, tomat, citron och på det hela ett lager potatismos. Såg verkligen gott ut.

Lager på lager

Rykande potatismos läggs på

Fädig för 40 min i ugnen

torsdag 1 januari 2015

Nyårsdagen

Nyårsmiddagen var jätte god, vi åt räkor, 3 olika sorter, sallad och toast och till efterrätt pannacottan (som blev lyckad) och sedan ost. Faktiskt kul kväll. Det roliga var dock att vi beslöt att börja tidigt, dvs redan efter kl.16 pga värdparet har 2 små barn och vi kom ju med Umi, så vi åkte hemåt efter kl.20. Klart vi sku ha kunna stanna längre, lägga barnen och sitta uppe men det var helt perfekt såhär. Kunna njuta av god middag, sällskap, plocka upp Xima från Mommos (förde dit henne för ville inte att hon skulle vara ensam med nyårsraketer ifall hon skulle bli rädd) och gå och sova tidigt. Man är ju lite mör efter en serie dåliga nätter. Grannarna hade dock världens dunder fest men det var faktiskt mer underhållande än störande. Umi vakna varken av festen eller raketerna så det var ok. Festen påminde mig om de miljoner fester jag bjudit mina tidigare grannar på. Alltså gud va de måst ha lidit, men ändå aldrig klagat. Nu börjar ett nytt år, känns riktigt bra! Har inga löften, som vanligt, utan tänker bara knalla på och göra det bästa av det mesta.