onsdag 2 november 2016

Södra Sicilien - Modica part II

Nu får jag catcha up med bilder från de senaste dagarna och städerna. Finns så himla mycket att säga men bilderna får tala för sig.

Gick ut och äta till en restaurang som vi blivit rekommenderade. Första gången som jag/vi fick en ordentlig nervös svettattack på grund av barnen. Vi äter ju ute varje vecka så har ganska bra vanan och rutiner inne men nu, började det bara så fel. Ava som är vår all ätade ratade maten totalt, vägra sitta, och börja skrika för hon var hungrig och säkert trött. Nice! Då har vi just beställt in en stor förrätt plus då huvudrätt. Tänkte att det bara blir pannkaka och vi kommer att få gå. Men plötsligt fatta hon att maten var god och sen börja hon äta, och åt och åt! YES! Jag var dock knallröd i ansiktet under hela måltiden. Haha! Men herre du min milde vad maten var god! Riktigt sådär suveränt god.

Helt otroligt hur mycket och långt barnen gick. Glada var de dessutom!
En del av trapporna till vår lägenhet. Så ja, ni förstår att vi skippa vagnen.
Xima hade det också bra. Golvet var lite kallt så vi la hennes filt på en fötölj. Hon är dock inte så van city hund och vägrar göra sina behov tills det är helt nöd och panik.
Sen åkte vi tåg genom staden. Det var roligt, fast lite hysterisk i och med att det tog 45 minuter. Här väntar vi på att tåget fylls innan avfärd.

Ava vägrade ha mössa men huvan ville hon gärna ha på. Bra så!

Som ni ser hade vi ganska kalla dagar. Tröjor och jackor användes väl.

fredag 28 oktober 2016

Modica - Södra Sicilien

Resan gick super bra trots att det inte gick 100% enligt planen. Tanken var att Umi plockas upp från utedagiset kl 13 och sen åker vi hemifrån kl.14. Umi brukar vara super trött och somna som en sten och Ava hade också hållits vaken. Vi föreställde oss att de slocknar som ljus i bilen och sover vägen till färjan + tiden i kön innan man kör in. Ava slockna nog genast men Umi höll sig nyfiket vaken och undrade var den där båten är och Sisisi, som han visste att vi sku åka till. Kön gick på fem minuter och vi fick genast köra in i båten. Med andra ord sov Umi inte alls och Ava endast en halv timme. Oh well, istället hade vi nu en extra timme att underhålla dem eftersom vi nu stigit ombord en timme innan båten ens åkt iväg. Men! Det gick så jätte fint! Barnen hitta barn att leka med så alla hölls på gott humör trots att det emellanåt såg lite slappt ut. Xima som fick bli i bilen var också jätte duktig.



Vi har hyrt en lägenhet via AirBnB och hittade stället ganska bra medan regnet smattrade mot bilrutorna. Insåg dock att eftersom boendet är mitt i gamla stan så finns det noll parkering och man kan varken köra eller använda sig av vagnen ända fram för det är tusen trappor i alla riktingar. Det är som att bo i en labyrint men vi beslöt oss att inte perkla oss över det utan fokusera på hur fint det är och helt enkelt bära/låta barnen gå. Allt funkkar med rätt attityd.

Bilden tagen idag för det var bäckmörkt när vi kom fram igårkväll, men någonstans där i smeten bor vi!

Eftersom vi kom fram rätt sent och barnen inte ätit middag var vi väldigt glada att vi hade lagt rester från middagen dagen innan i en burk i en kallväska så det bara var att värma upp. F gick ut i mörkret och sökte reda på en flaska vin, ost och bröd som vi satt och smutta på efter att barnen lagt sig. Det kändes så italienskt! Hah.

Ava vakna som vanligt kl.06 trots att de lagt sig senare än vanligt. Lägenheten är verkligen stor vilket är skönt när man reser med barn och hund. Som ni ser är kaffet på där till vänster. Det absolut vikigaste på morgonen!
I brist på babymatstol kan Ava bra sitta på normal stol fast man får hålla stenkoll för hon stiger upp stup i kvarten och hoppar jämnfota.


Idag har vi faktiskt shoppa lite. Skor till både Umi och mig och några klädesplagg till barnen som de behöver. Barnen sover siesta som bäst, sen blir det en promenad här i gamla stan och ikväll blir det  middag på restaurang. 

Otroligt hur allt, miljön, naturen, maten, byggnaderna, människorna, ja allt, ser annorlunda ut trots att vi bara är ett par hundra kilometer norr om Malta. Så kul att vara på resa!

onsdag 26 oktober 2016

Åhå, nu blev det nästan bråttom

Vi åker ju på fredag eftermiddag till Sicilien så imorgon ska Umi gå i utedagiset, Ava vara med barnvakt 2 timmar och vi sku njuta av lite tumis tid för första gången vi flyttat till Malta, ströva runt, gå på kaffe och handla det sista inför resan. Packa bilen på fredagmorgon och åka iväg. Fint så!

Men så går det då inte.

När jag nu en halv timme sedan kom hem efter att ha hämtat Umi säger Faycal att färjebolaget ringt och sagt att på grund av storm varning är det sannolikt att fredagens färja blir annulerad, och de undrar om vi vill vi åka imorgon istället. Ja ok. Så, nu blir det fart i luckan, får åka runt och fixa idag och packa grejorna. Som tur är allt redan tvättat så det är ju egentligen bara att skriva en ordentlig inköpslista och lägga ner grejorna i väskorna och that's it. Men ni vet, man har ju alltid en massa smått o gott som ska fixas inför en resa.

Så yes, imorgon åker vi då!

tisdag 25 oktober 2016

Äter barnen godis?

Nej, faktiskt inte, aldrig ens smakat. Eller jo, en gång fick Umi en slickepinne i en restaurang förra våren. Han förstod inte alls vad han skulle göra med den men fatta galoppet efter en stund. Efter denna gång pekade han mot slickepinnarna som stod på rad vid kassan i matbutiken men gnällde inte desto mer. Umi tyckte naturligt mer om frukt som yngre (han är ju visserligen bara 2,5 år) och visade aldrig intresset för bullar, kakor osv. Han fick nog smaka ibland på sånt men spottade konsekvent ut det. Kex har han nog alltid tyckt om och de innehåller ju socker, men han tycker inte om sådana med choklad. Vi har endast fullkornskex hemma men han får nog smaka på allt på kalas och så, men det enda som han tappar fattningen över är chips och popcorn. Han blir som en labrador som inte fått mat på ett dygn. Snålvattnet rinner och han kan äta upp en hel skål.

Karameller eller läskedryck har de aldrig fått smaka på. Nu är vi inga hälso nazin men tycker godis är så onödigt att ge småbarn. Varför liksom? Umi behöver dessutom ingen extra socker energi. Han är ju en energiknippe i sig själv. En gång frågade jag om han ville smaka på en godis, då sa han nej tack mamma, Umi sallad, tomat, gurka. Hah, vill du verkligen ha sallad istället? Hmm, nej Pizza är bra. När vi äter ute så äter Umi oftast pizza och Ava något annat från barnmenun som ju oftast består av Chicken Nuggets eller knackis med franskisar, vilket jag tycker är eländigt synd, men nå, det blir nu en gång i veckan så låt gå.

Glass då? Ja glass får de båda ibland när vi är på café. Aldrig hemma. Det innehåller ju socker så varför inte karameller då? Det är helt sant att de får i sig socker via olika fullkornskex, juice som de dricker nu som då, glass som de äter nu som då och socker finns ju det mesta men, ja, ville ändå säga men, det är ändå annat än karameller, som består av endast socker och färgämnen. Ava är 15 månader och Umi 2 år och 7 månader så de hinner nog smaka på karameller när de blir äldre. Nu är de lyckligt ovetande och bra så!

måndag 24 oktober 2016

It's a dogs life - Malta edition part II

Det var vår vän Wing som påpekade vilket lyx liv vår hund Xima har det. Kanske det, men det har alltid känts så självklart att hunden ska ha det lika bra som alla andra familjemedlemmar och med det menar jag att dens behov tas i beaktande, att den behandlas väl, får kärlek, mycket motion och passande mat. Men visst är det sant att den lever ett lyx liv här på Malta.


När vi planerade flytten och inte ännu visste att vi skulle hitta huset med den stora trädgården några hundra meter från ett enormt natur reservat var hundar går fritt fasade vi nog lite inför hur Xima skulle ha det här. Maltas städer är tättbefolkade och det finns typ inget grönt. Xima vägrar kissa på asfalt så öh, hur ska detta gå ihop. Men ack vad perfekt det blev!

Vi bor 300 meter från detta! Otrolig lyx, minst sagt på Malta.

Xima får två längre promenader per dag, en på morgonen och en på eftermiddagen vilket oftast blir en family outing, som vi kallar det, när alla hänger med. Där emellan får hon hänga runt i trädgården så mycket hon vill.

Taget på en av de många family outings. Denna i Selmun med St Pauls Bay i bakgrunden.






Som jag tidigare nämnt hade vi tänkt hitta en passande familj att ta hand om henne under vår resa till Sicilien. Vi har aldrig lämnat henne tidigare med folk vi inte känner. Ja, sällan har vi lämnat henne överhuvudtaget. Hon har flyttat från land till land, med oss hela tiden. Hon är från Mozambique men bott ett par år i Gabon, halft år i Mauritanien, par år i Finland, nu Malta och däremellan rest med oss. Trots att vi nog hittade en familj så fick jag last minut ånger och beslöt att nej, hon får nog följa med även denna gång! Vi ska ändå bila så med andra ord är det inga flygresor involverade vilket ju är skönt för en hund att slippa. Så yes, även Xima hänger med till Sicilien på fredagen. Blir inte mycket plats för bagage i vår lilla bil för Xima och vagnen fyller hela bakluckan men oh well. The more the merrier! Det blir Ximas elfte land, haha!

söndag 23 oktober 2016

Flygplans museum

Idag besökte vi Malta Aviation Museum eftersom vi ville ha lite program och Umi redan mår bra. Måst medge att vi är urussla på att besöka muséer men efter att vi sett Umis entusiasm och hört fem hundra gånger "wow så fint" så tror jag att det är dags med mer sånt! Det var ju jätte roligt.








lördag 22 oktober 2016

Vilket väder alltså!

Medicinerna har börjat värka så det finns hopp. Umi andas bättre, hostar mindre och har inte feber. Ute är det strålande väder +28C, sol och en liten bris. Otroligt att det är i mitten, ja nästan slutet, på Oktober och vi får njuta av flipflop, shorts och ärmlöst väder. Njuter stort!

Ava igår, medan Umi sov så pyssla vi på i trädgården och sökte grannens katt.

 

Jag var imorse och barnvaktade min kompis Lindas bebis när hon hade ett viktigt ärende att sköta. Det gick som en dans på rosor. Roligt att kunna hjälpa till. När jag kom hem vattnade vi i trädgården, eller Ava vattna mest sig själv och Umi, som skrek av frustration. Egentligen är vi bjudna på ett födelsekalas på stranden nu på eftermiddagen men fick inhibera. Jätte slött för det var nya intressanta vänner, men hoppas vi har möjlighet att träffa dem snart.

Ikväll ska vi testa laga makaronilåda i vår eländiga ugn. Får se om det alls går. På våren gav vi upp att använda ugnen, på sommaren ville man inte när vi inte hade under +32C inne, men nu ska vi ge fanskapet en till chans.

Ibland kan det se så här kärlekfullt ut när Umi och Ava leker tillsammans. Oftast inte, men gäller att få de goda stunderna på bild, hehe. Kolla på Ximas min, haha!

 

 

fredag 21 oktober 2016

Mediciner i mängder

Igår natt hosta Umi massvis. Torr irriterad hosta. På morgonen var han helt pigg och åt sina flingor med god aptit. Hosta dock redigt mellan varven. Vi gick ut en kort sväng för att rasta oss alla. Han var sen så himla trött pga dålig nattsömn så han skippade lunchen och sprang själv till sängen. Sovande var dock inte långvarigt pga hostan. Stackaren. Han sov dock någon timme lite senare.

Anade när han vakna att han har ont i halsen. Lite frukt åt han dock och skämtade och lekte med Ava. Plötsligt med andningen mycket sämre. Hostan var inte lika illa men han andades så kraftigt att revbenen syntes vid varje andetag. Eftersom han haft bronkitis två gånger (spenderade båda gångerna 4 nätter på Jorvs sjukhus) som yngre har vi både Ventoline & Flixotide hemma så jag sprutade båda. Tyckte dock att effekten var minimal. Nu hade det blivit eftermiddag och andningen kändes ännu sämre. Läkare!

Jag vill inte självmedikera honom eller ta beslutet ifall inhalatorerna är tillräcklig. Inte roligt att börja tvivla mitt i natten. Eftersom man på Malta träffar läkare via apoteket så är det bara att gå dit. Umi var så eländig så alla i vänterummet släppte oss förbi kön. Så tacksam!

Läkaren konstaterade snabbt att han har öroninflammation och halsinfektion (toncillerna var enorma och variga) men att andningsvsårigheterna inte ännu nått lungorna vilket hon tyckte var märkligt eftersom han så tydligt hade jätte svårt att andas. Eftersom han inte vid sin sjukhuvistelse två veckor sedan fick antibiotika så gavs det nu. Hon gav även en kortisonkur för andningssvårigheterna. Vi ska också fortsätta med Ventoline och Flixotide i två veckor.

Så ja, det blev en hel del mediciner då, men är så glad att jag fick den där nej nu till läkare känslan. Tror att han aldrig hann bli helt frisk om halsen nu var i såpass dåligt skick eftersom läkaren på sjukhuset sa att anginan säkerligen orsakat den höga febern. Nu hoppas vi att vi får bukt på alla eländiga bobbor så att vi kan starta om med nytt blad. Stackaren har inte ätit något annat idag än flingorna på morgonen, lite nektarin och isglass. Har dock lärt mig att småbarn klarar sig hur bra som helst på nästan ingen mat alls någon dag, så länge de dricker. Imorgon nya tag!

torsdag 20 oktober 2016

Veckan som flög förbi

Alltså vart tog denna vecka vägen? Förra veckoslutet hann vi gå till stranden och ännu samma dag ha en kompis playdate i President's Kitchen garden vilket ju alltid är roligt, men alltså vad svettigt det var. Riktigt sådär ultra svettigt. När vi kom hem, lite väl sent, och F sprang ut med Xima och jag börja skära grönsaker för en snabb middag medan barnen var vrålhungriga så skar jag mig förstås i fingret. Det blödde så in i vassen men det var bara att snurra ett plåster rut och fortsätta med maten. Svetten stritta och blodet rann igenom plåstret. Oh well, F kom hem, alla fick mat och äntligen hade jag tid att kolla på såret. Det visade sig att jag inte alls bara skurit mig lite i fingret utan skurit av en bit av tummen. Alltså inte nån mega stor bit men ändå så att en bit av tippen saknades. Kom på att biten måste vara bland löken som slank ner i såsen.. Alla åt dock tre portioner så en rätt smaklig tumme har jag tydligen.

På söndagen hade vi alla Fs arbetskollegor över på barbecue, vi var väl 14 stycken. Jätte trevlig kväll. Verkligen lyckat. Vi hade fixat med lampor och citronella-olja-eld-lyktor (eller vad man nu ska kalla det) mot myggorna och det gjorde det dessutom jätte mysigt.


Som vanligt har vi gått hela familjen ut och gå på eftermiddagarna. Alltid en succé.





På tisdagen kom får vän Wing från Filippinerna. Så sjukt roligt att ha honom här. Otroligt enkel person att bara umgås med. Det som dock var slött var att nätterna var rätt jobbiga, barnen vaknade stup i kvarten så vi var ganska trötta. Det sköna var att vi inte hade mycket inplanerat utan gjorde allt möjligt men utan krav, stess och tidtabeller. Satsade på umgänge, god mat, promenader och helt enkelt family time.

 



Idag efter att han åkt hann vi gå på familje hundpromenad + min kompis hund Tommy och sedan äta ute. Barnen betedde sig ovanligt exemplariskt.



Och oh yes, nu har vi Sicilien resan bokad. Hurraa. Om en vecka åker vi!

Huligan!

Jag accelerer i en uppförsbacke så att bilen brummar till.

- Mamma, åka jätte fort. Mamma huligan!
- Ha ha ha!

lördag 15 oktober 2016

Lösa tankar innan läggdags

Jag jinxa redigt Avas insomningsmetod men lyckades de-jinxa det genom att klaga hejdlöst till en vän. Samma kväll somnade hon snabbt och sov till halv åtta, Umi halv nio. Man lär sig alltså att alltid klaga!

Vi planerar resa till Sicilien om två veckor. Bila runt i 10 dagar. Har alltid rest med Xima men nu tänkte vi försöka hitta en hundkär person hos vem hon kunde bo hos under tiden. Om vi inte hittar någon lämplig så får hon helt enkelt följa med. Blir tajt med plats i vår lilla bil för bagage eftersom vagnen och Xima fyller bakluckan men viktigast är ju att Xima har det bra!

F jobb tog slut för säsongen så nu är han hemma med oss och oj, vad det är skönt. Barnen hänger betydligt mer på honom nu än innan och vill att pappa ska lösa deras problem. Alla njuter, speciellt den där mamman som det alltid vrålats efter.

Umi mår bra! Fick gå onsdag och torsdag på utedagiset och orkade bra och var jätte glad att gå dit. Visst är han ännu lite tröttare än vanligt men förståeligt att det tar tid att återhämta sig.

Mina föräldrar kommer om lite på en månad, yes!

Denna weekend blir socialt aktiv med olika vänträffar och Fs arbets goodbye barbecue (många kollegor kom till Malta för säsongen) hemma hos oss. Härligt med lite action efter förra veckoslutet på sjukhuset.

Vår vän från Filippinerna som äntligen efter många år fått visum till Europa kommer och besöker oss nästa vecka. Tyvärr stannar han endast 2 nätter eftersom hans program var rätt späckat. Ser jätte fram emot att ha honom hos oss!

fredag 14 oktober 2016

Vegekompis

Ava är helt klart min vege kompis. Hennes favoriträtt är en aubergine-svamp-tomat sås. Hon fiskar fram aubergine bitarna och ler stort. En annan favorit är en grönsakssoppa på morot-blomkål-purjö med lite smältost i innan man mixar. Simpelt och gott. Jag skrev några månader sedan att jag önskade äta mer vegetariskt hemma och kan nu konstatera att det lätt lyckats. Nu blir det kött ett par dagar i veckan och inte tvärtom. Yes! Vi har lyckats ändra så att "standardrätterna", ja ni vet, de rätter som repeteras på löpande band minst en gång i veckan, är vegetariska och fiskiga och sedan blir det höna/rött kött emellanåt.

Barnen behöver ingalunda en massa maletköttsåser hela tiden utan jag lagar en större mängd vegesås som jag fryser ner i portioner och det fungerar utmärkt. Umi älskar inte dem men äter nog ändå snällt. Han föredrar råa grönsaker över kokta så det brukar han också få. Båda tycker mycket om fisk så det blir en del fiskrätter här hemma.