måndag 19 december 2016

När man blir bortskämd

På lördagen fyllde jag år, 37 blev jag. Fick en fin present som F har kämpat med att få hit i tid. Presenten är från Mexico från en kvinnoorganisation som lagar bland annat väskor och plånböcker. Har har varit i kontakt med dem i ett par månader angående min present. Min plånbok har länge hållit på att gå i bitar och han vet att jag gärna stöder liknande organisationer så detta var ju en fullträff. Blev så glad för presenten men ännu mer för omtanken.

Sedan kläcker han ut sig att det inte var allt, att han bokat in mig på ett SPA på Meridien och att jag ska räckna med redigt med tid. Så tacksam att han faktiskt valt behandling och beställt tid för annars blir det lätt inte av att gå, sen senare. Så samma dag for jag på SPA. Det visade sig vara en 2,5 TIMMES behandling och ännu bubbelpool och bastu på. Herre du min milde, har nog aldrig varit lika avslappnad. Jag har i flera år tänkt att det vore skönt att gå, och i smyg önskat det i present, men alltid dragit mig ur innan jag beställt för tycker alltid att de ändå är så dyra, att äh. Det vet ju F, så jag fick bara ge ett kuvär med pengar till receptionen och lova att jag inte ska kolla vad behandlingen kosta. Ha ha! Otroligt härlig present.

Men dagen tog inte slut där heller. Barnvakten kom och sen gick vi ut och äta på tumis på en fine dining restaurang, hit. Det var verkligen gott! Kände mig riktigt ompysslad och bortskämd. Lever länge på denna dag!

Kvällen innan jag fyllde 37 såg jag ut såhär, ganska sliten efter en tröttsam natt och toddler x-mas party. Nu återstår det att se hur man förändras under detta kommande år.



torsdag 15 december 2016

Baka baka bulla

Är inte så jätte bakig (ett användbart ord eller?) av mig och vår ugn är ju ussel men tänkte äh, nu kör vi. Det gick över förväntan, alla var med, alla åt deg och russin, rullade bullar och ugnen till och med samarbetade. Bullarna exploderade dock i storlek så den första plåten kom ut med XXL bullar. Hah! De färdiga bullarna tyckte Umi dock inte om. Han upprepde, mamma bullar inte bra, no good. Detta kompenserades dock av att F hävde i sig rätt många.










Detta är EN plåt, hehe, säger kanske något om storleken på bullarna.

måndag 12 december 2016

Ved, gaffel, ryggmassage och julpyssel

Idag hämtade vi hem 35 kg ved. Ska testa ifall det är bra kvalitet och om det ser lovande ut beställer vi 500 kg. Yes, det säljs i ett större parti på 500 kg. Låter ju märkligt egentligen för ved brukar ju oftast säljas i kubik, eller har jag nu helt fel? Vi har hur som helst eldat flitigt de senaste dagarna och de ger bra resultat så gäller att elda på! Dessutom är det ju så mysigt! Här lagar jag en eftermiddagsbrasa.


Umi har börjat lära sig äta med kniv och gaffel. Ibland blir han frustrerad och ropar mamma elpa, men oftast går det super bra! Det var faktiskt min mamma som påpekade när de var här vilken eländig gaffel han hade. Och där hade hon helt rätt. Han åt med en såndän plast babyaktig gaffel. Varför det kan man tycka? Ja, säg det, det hade bara blivit kvar av vana. När jag nämnde åt min mamma att Umi typ slutat använda gaffel och att det säkert är för att Ava äter mycket med händerna så påpekade hon att det ju är omöjligt att äta ordentlig med gaffeln han hade för den är så ovass. Och ja rätt hade hon ju, som mammor oftast har. Han fick en helt vanlig gaffel och därmed ny gaffel-kniv inpiration. Tur att man ibland omringas av folk som kommenterar när man inte själv mera ser.


Jag fixa lite juldekorationer med barnen. Världens lättaste grej jag bonga på en kompis facebook och faktiskt i flera bloggar. Årets grej! Ta en tom glasburk. Häll i en äggvita. Skaka redigt. Häll sedan i socker och fortsätt skaka. Barnen både skaka och rulla varsin glasburk. Lägg i ett ljus och tänd på. Sockret stelnar i värmen. Lite extra dekoration i form av stjärnor och ögonen hade jag faktiskt på bordet för de hade fallit ner från en grej vi gjort i arts & crafts. I brist på snö och sånt så får man fixa själv lite extra mysfaktor.


Umi gav massage åt F. Jag försökte också gå på hans rygg men Ava blev mycket nervös och försökte beskydda sin far. In the heat of the moment var det dock hans huvud som träffades av frentiska slag, med ett tåg. Tanken var ju dock söt.

söndag 11 december 2016

Vad sku man göra utan vänner?

Igen igår hade vi en urtrevlig vänträff. Alltså hurra! En svensk familj som vi nog träffat flera gånger men inte sedan sommaren, jå, hjälp vad tiden rusar iväg, kom till oss. Vi hann med en hundpromenad vid the red tower, lek, middag och åter igen lite lek. Det som var så kul var att alla barnen lekte fint tillsammans, också Ava kunde vara med och busa. De har tvillingar (flicka och pojke) som snart fyller 8 och en yngre flicka som blir 4 i början på nästa år. Barnen är urtrevliga och ja, båda föräldrarna såna som man vill umgås med. Skrev ju här om dagen om att det inte alltid är så att det klickar hela familjer emellan, dvs att alla trivs, men nu var det igen precis så!

Jag trivs med att bjuda hem vänner. Tycker om när det är fullt hus med mycket action. Ett hem lever liksom upp när alla vrån fylls med barn som leker och vuxna som konverserar mellan barnskratten. Får ofta höra att eftersom jag är så social så får jag säkert lätt vänner, och jo, det stämmer på sätt och vis. Jag skapar lätt kontakter men det är ju inte alltid som det blir riktiga vänner av det. Kan kännas lite tomt trots att man känner mycket folk. Kul att ha playdates, speciellt då när F jobbade, och det var viktigt för barnen men även mig att komma ut och träffa folk, men det är ju inte alltid så att man har jätte mycket gemensamt. Oftast är det ju hur trevligt som helst men man kan ändå sakna dom där när och kära vännerna. Men, nu tycker jag att vi börjat få ett riktigt härligt umgänge här. Livet sku nog vara så mycket tråkigare utan vänner!

fredag 9 december 2016

När sömnen blir lidande och humöret tryter

Umi har unden den senaste veckan vaknat flera gånger per natt, kanske på grund av mardrömmar. Jag går in till honom en gång, en gång till, en tredje, sedan vaknar Ava till och kastar sig vilt omkring och råkar träffa huvudet i spjällsängensvägg, går igen och ja, nu är jag rätt vaken. Alla somnar till sist om, förutom jag då. Så sjukt irriterande.

Just när jag jag slumrar till hörs det mammaaaa mammaaaa, går igen, Umi undrar om vi ska äta gröt, stöön. Nej inte nu älskling. Slumrar till, mammmaaa mammaaa, ja vad är det nu då? kanske titta Shaun The Sheep sen, ja KANSKE, kanske SEN, inte nu!

Hör små snarkningar, låter lovande, men jag ligger vaken. Klockan är fyra och jag vet redan nu att här börjar min dag. Är i en fas när jag har himla svårt att somna om, visserligen inte efter ett varv till barnens rum, utan snarare fem gånger under någon timmes/några timmars tid. Skönt visserligen att alla sover sena morgnar men ännu skönare om jag också kunde joina deras sömn.

Dessutom är jag sur. Sur på F som inte vaknar till de små ropen. Irriterad på att han sover så jäkla djupt. Alltid bra att vara sur på någon som sover djupt och inte har en aning. Brukar nog buffa på honom så han får gå men då är jag själv ändå vaken. Väntar jag ut ljudnivån (yes har också testats) så att F vaknar av sig själv och går, så tar det oftast längre för barnen att somna om. Bäst är ju när man är där genast. Och det är jag minsann. Vaknar av minsta lilla ljud, som en hund på vakt. Så irriterande. Önskar jag också sov som en björn i ide och kunde torka dynan från dregel på morgonen.

Tycker visserligen det är ganska skönt de morgnar som jag är riktigt asigt trött att buffa till F så han stiger upp med nr 1 och att sedan ligga kvar i sängen, i en form av dvala, inte sömn men inte heller i vakentillstånd. Att känna hur kroppen är tung, att ha en total oförmåga att svara på tal eller öppna ögonlocken men att ändå höra hur de pysslar på med alla morgonbestyr. Att höra hur nr 2 vaknar och hur morgonbestyren fortsätter.  Efter en god stund gör jag högljudda grymtningar och då hörs det, MAMMA VAKNA och så kommer de alla springades. Sedan leks det cache-cache en längre stund i sängen tills Ava hämtar tofflorna och försöker lägga dem på mina fötter och Umi ropar, mamma kaffe!

När det säger klick!

Vi träffade här om dagen en familj som nyligen flyttat till Malta. Det kändes genast så där att man gärna ville träffas pånytt. Idag gjorde vi det och det var just så kiva som vi hoppats på. Alla i familjen är trevliga, båda föräldrarna och deras ursöta dotter som är 3 veckor yngre än Ava. Det är ju inte alltid så, att man trivs med hela familjer. Kanske ena förälderna inte är så taggad på att träffas, så ivrig, så intressant, trevlig och så vidare. Men nu var det just så, att alla trivdes med alla! Det var precis detta som gjorde att vi förövrigt njöt så att hänga med Klingenbergs. Alla trivdes!

Mamman i denna familj är britt och pappan född och bott hela livet i Frankrike men hans föräldrar kommer från Elfenbenskusten. De är båda för tillfället hemma, som vi också, så alla kan hänga med på spontana träffar under dagen. Deras hemma språk är franska och engelska vilket är kul. Märkte genast hur Umi reagera på att de tala pappas språk. Super för honom att få höra det från någon annan än F. Hoppas det blir mycket umgänge framöver!

torsdag 8 december 2016

Trötta barn

Kanske det är vädret men Ava vaknade kl.8.30 och Umi sover fortfarande, klockan är 9.30 (!). Oftast är ju någon vaken där sju tiden så det känns extra lyxigt. Bara att njuta!

Jag kunde inte räkna med att det sku bli en sådan sovmorgon så jag hade tänkt att vi kunde gå till National Historiska museet idag, de har gratis inträde idag. Tänkte att vi kunde vara där vid nio när det öppnar ifall det blir fullt hus. Haha! Tji fick jag, men härligt så. Vi får gå senare och kolla läget.

Jag och Umi (kanske även Ava, har inte ännu beslutit om hon får följa med eller ha tumis tid med pappa) ska på en julfest till en finsk familj på eftermiddagen. Gröt och glögg på menyn och den lilla julklappen är paketerad. Blir super roligt!

onsdag 7 december 2016

Dagens missförstånd

F: Umi, tu es mon lilla bonbon?
Umi: nej nej, Umi inte vara lilla mommo

Playmobil FunPark - värt ett besök?

Ja, det tyckte vi verkligen! Hade tänkt ta mig dit med barnen i somras när det var som varmast ute men kom aldrig iväg, dessutom renoverades hela ute delen under sommaren så blev helt enkelt inte av. Men nu var vi där igår, och det var ju super. Vi spenderade tre timmar där, ute som inne och åt också lunch i caféet. Maten var inte precis något att hänga i julgranen men helt okej, fast vege couscousen var nog riktigt god måst jag påpeka. Det roliga med stället var att det passade både Ava och Umi, men också äldre barn. Alla hade sin hörna var de fick leka fritt. Visst är det kommersiellt och man måst gå igenom butiken både för att komma in och gå ut, så givetvis kommer man till bilen med en playmobil leksak, yes, även vi. Det får bli barnens julklapp.

När jag tog bilderna råkade det vara tomt (vill inte heller ta andras barn på bild) men där var en dagisgrupp när vi kom och nog en hel del barn men absolut inte för mycket vilket jag kan tänka mig att det kan vara vid högsäsong.



 




 

måndag 5 december 2016

Vinter på Malta - hur ska man överleva?

Nu har vi ju inte ännu spenderat en endaste vinter på Malta för vi flyttade hit sista februari 2016 men utan erfarenhet har jag nu dessa tankar om hur vi kommer att klara av fukten och därmed den råa kalla kylan som tar sig in i benmärgen. Husen är ju inte precis byggda för vinter eller väl isolerade eller mögelfria. Kallt inne blir det oberoenden i något skede men hur ska man då undvika mögel och att frya ihjäl?

En av de viktigaste grejorna är att vädra under dagen, trots att det känns galet när det är riktigt kallt inne och säkert ännu kallare ute. Nu snackar vi ju inte minusgrader, men att ha +10 inne är nog jäkligt kallt, dessutom i kombination med fuktighet. I lägenheten vi bodde i två veckor innan vi flyttade till vårt nuvarande hem var det just +10C inne och det var ju en pärs att stiga upp ur sängen, att klä på sig, barnen skrek när man måste byta blöja och ja det var helt enkelt svinkallt. Det gäller att få ut den kalla fuktiga luften med ny fräsch luft, trots att den är kallare, och sedan värma, helst med elvärmeelement eftersom de med gas lär vara fuktgivande. Har man en öppen spis, som vi, så gäller det att elda så in i norden varje dag. Ett annat tips är att lyfta upp täcken från sängen, i allafall en stund så att sängarna inte blir våta och fuktiga. Och ja, öppna fönstret i badrummet efter duschen, trots att det är kallt ute!

Sen lönar det sig alltid att ha sköna tofflor, varma mjukisbyxor, gärna i fleece, dricka varmt, ha ljus på, både mysigt och värmer ju också, ha tjocka pyjamasar, och ja, för att inte glömma, laga mycket mat i ugnen vars lucka sedan kan lämnas uppe så den härliga värmen sprids.

Absurt hur nyligen det var +32C inne och alla fläktar snurra till att det är +17C. Nu är det ju inte ännu speciellt kallt men vi får nog elda varje kväll och vädra under dagarna, speciellt de dagar som solen är ute, gäller att passa på. Har också fått byta ut täcken till tjockare och barnen sover i ordentliga pyjamasar. Snart får vi fixa fram värmeelementen. Får se vilka tips och tankar jag har efter vintern!

Platserna färdiga gå!

F och barnen hade en spontan springtävling här hemma medan jag vek tvätten. Lät så roligt så jag måste kolla vad de riktigt höll på med. De hade varsitt djur på släp och så vänta de på un, deux, trois, allez, c'est parti!


     


Djuren i trä som de drar på har vi fått, krokodilen och giraffen av min syster och myran av min faster. De leker med dem varje dag! Härliga leksaker.

söndag 4 december 2016

Nu har alla farit

Klingenbergs åkte i början på veckan och mina föräldrar idag. Blir ju minst sagt tomt efter så mycket härligt umgänge. Istället för att dock sitta här och tycka synd om oss så är det ju så att man ska vara väldigt tacksam för den tiden man haft tillsammans. Att vi ens träffa Klingenbergs var ju rena rama sammanträffande, tänk på det. Och att mina föräldrar hade möjlighet att komma. Inte alla som har både råd och hälsan i skick, eller lust för den delen. Att de kommer så gärna är ju mer än roligt för oss. Ush vad vi kommer att sakna dem.

Nu gäller det att fokusera på det sociala liv vi har här, något som vi lite försummat de senaste veckorna. Så nu har vi inplanerat olika vänträffar, playdates, lillajul hemma hos en finsk familj, och så klart både klubben och karate. Blir nog bra det här!

På eftermiddagspromenaden hittade vi några pölar att hoppa i. Mycket populärt!