Vi går ofta ut och promenerar hela familjen, ja nästan varje dag, på eftermiddagen innan middagen. Alla tycker det är roligt och det är skönt nu när det blivit byx och tröjväder (dvs +25C) så det är lite sådär friskt när det blåser. Ava har också börjat gå långa sträckor så det är kul.
Den sista bilden är tyvärr lite suddig men ger så bra vibes att jag måste lägga upp den.
Barnen är klädda väldigt stereotypiskt, flicka i ljusrött och pojke i blått, vilket får mig att rysa till. Tycker som jag tidigare skrivit inte alls illa om varken ljusrött eller blått, men slött att det ska vara så flickigt eller pojkigt. Helt enkelt dumt! De flesta av barnens kläder har vi fått och det är vi så tacksamma för, för de är kläder i fina färger, skönt och bra material men det betyder också att Ava har en enorm repertoar av ljusröda kläder, alltså helt ofantliga mängder, haha. Visst klär hon i ljusrött men brevid Umi som har blått så blir det bara så himla stereotypiskt att det nästan ser löjligt ut. Men så länge de är friska och glada så får de fast vara prinsessor och prinsar livet ut.
tisdag 11 oktober 2016
måndag 10 oktober 2016
Feberkramp - äntligen hemma
Igår kväll fick Umi komma hem, efter två nätter på sjukhus. Olika blodprover togs som var bra men det konstaterades att han säkerligen har halsfluss/angina som sannolikt orsakat den höga febern. Cirka 5% av småbarn får feberkramper så helt ovanligt är det inte, och nu i efterhand så vet jag att det inte är farligt, men det är by far det mest skrämmande jag varit med om. Det är sjukt chokerande att se sitt barn kramppa, dvs rycka i armar och ben, ögonen svängs, fragga kommer ur munnen och till sist bli medvetslös. Att jag dessutom funderade ifall det kunde ha varit värmeslag gjorde inte saken bättre för en likande kramp kan resultera i koma. Alltså fy fasen. Men vad sker nu då?
Eftersom han haft det en gång kan det ske igen, eller aldrig mer. Han behöver inte ha så hög feber som över 39C utan en feberkramp kan komma redan vid 38C. Nu vet vi att det inte är livshotande. Om det sker igen så ska man, som vi gjorde, lägga honom på sidan så att det inte blir något slem i halsen och kolla pulsen när han tappat medvetande. Och i pricip kan man låta honom vara tills han vaknar (!). Det rekommenderas dock att ringa ambulans eller läkare för att kolla upp. Sker flera anfall inom en halvtimme eller anfallen varar flera minuter ska man absolut söka upp akutvården.
När jag talat med folk känner alla någon som gått igenom dessa feberkramper med sina barn. Alla påpekar hur chokerande det är. Nu är Umi dock hemma, febern är borta och han mår bra. Lite medtagen är han säkert men det var det skönaste att igårkväll höra Ava och Umi skrika, skratta, skuffa och reta varandra. Älskade barn.
Eftersom han haft det en gång kan det ske igen, eller aldrig mer. Han behöver inte ha så hög feber som över 39C utan en feberkramp kan komma redan vid 38C. Nu vet vi att det inte är livshotande. Om det sker igen så ska man, som vi gjorde, lägga honom på sidan så att det inte blir något slem i halsen och kolla pulsen när han tappat medvetande. Och i pricip kan man låta honom vara tills han vaknar (!). Det rekommenderas dock att ringa ambulans eller läkare för att kolla upp. Sker flera anfall inom en halvtimme eller anfallen varar flera minuter ska man absolut söka upp akutvården.
När jag talat med folk känner alla någon som gått igenom dessa feberkramper med sina barn. Alla påpekar hur chokerande det är. Nu är Umi dock hemma, febern är borta och han mår bra. Lite medtagen är han säkert men det var det skönaste att igårkväll höra Ava och Umi skrika, skratta, skuffa och reta varandra. Älskade barn.
söndag 9 oktober 2016
Värsta tjugo minuterna i mitt liv
Fredagen började fint, ja, skrev ju redan om det, Ava var med barnvakten och jag och Umi var på stranden och hade roligt. De sov en lång tupplur och Umi vaknade med 39,7C, åhå! Tänkte genast på solen, var det för mycket, har han värmeslag? Kändes ju osannolikt, han är van med värme, vi var under 2 timmar på morgonen, han hade hatt osv osv, men han var ju i prima skick på morgonen så inte är han annars sjuk. Anyways, läste nånstans att ifall det är värmeslag så ska man hålla barnen svalt, kalla handdukar, fläkt, osv men följa noga med febern, dvs genast ge febernedsättande. Fel! Där gjorde jag fel. Borde genast ha gett, som jag i vanliga fall sku ha gjort om jag inte nu ska tänkt mig att det handla om ett eventuellt värmeslag. Lätt att vara klok efteråt.
F kom just in från dörren när jag mätt Umis feber. Febern gick lite ner, i ngt skede till 39.1C men tillbaka till 39.7C. Han tittade på ritade, drack vatten, åt lite popcorn och tala med oss. Så han verka ju ändå alright. Han ville gå på pottan. När han satt där kastades kroppen plötsligt bakåt och han börja kramppa frenetiskt. Ögonen snurra bakåt och det kom fragga ut munnen. La honom genast på sidan så att slemmet kom upp men sedan tappade han medvetande. Skrek åt Faycal att ringa ambulans, vilket han gjorde genast. De sa att hålla honom på sidan men eftersom jag läst om värmeslag som kan leda till koma så var jag inte så pigg på att lämna honom där. Har nyligen även läst om feberkrampanfall så visste att det säkert handlar om det men kom inte ihåg vad man egentligen ska/kan göra. Tog honom i armarna, på sidan, och sprang ut på gatan var F var med Ava i väntan på ambulansen. Skrek, bytte position, och vifta så att Umi emellanåt kippa andan och skrek till. Visst inte om jag höll på att förlora honom. Han var så livlös, blek och hängde som en potatissäck.
Det tog 20 minuter för ambulansen att komma. Den värsta tiden i mitt liv. Ringde tre gånger till 112 och skrek att nu fan. Till sist kom den och eftersom F höll honom då så lades Umi och ligga på Fs mage i ambulansen direkt med syremask och i monitor för att kolla att han faktiskt hade en puls. Sen for de iväg. Medan jag rafsade ihop grejor, förstod ju att någon måst bli en natt, fick Ava sitta och äta middag för sig själv, och sedan hoppade vi i bilen och körde iväg. Jag var väldigt fokuserad och lugn, tänkte att det inte hjälper att köra som en huligan, vinna 2 minuter, men riskera att jag och Ava hamnar i en krock. Eller lugn var jag kanske inte, men ändå så att det gick att köra. I ngt skede bubblade det nog upp, att fan, är det mitt fel att jag var med honom på stranden, att nu ligger han i koma och håller på att dö. I samma väva pep Ava till, mamma mamma, så jag fortsatte fokusera.
Väl inne på akuten låg han där, andades, helt borta, men fått tillbaka lite färg.
Fick order att väcka honom emellanåt för att kolla om han svarar. Ganska snabbt kom vi upp till avdelningen, var vi fick vänta på läkare. Jag sa åt F att jag vill bli natten med honom. Eftersom det tog ganska länge för läkaren att komma och klockan redan var mycket, och Ava började bli rastlös åkte de hem. Läkaren kom, var mycket bra och sa också att det är väldigt osannolikt att han reagerat såhär häftigt på solen. Han är van med värme, det var morgon, han hade hatt, att det snarare tyder på virus och att så hög feber helt enkelt utlöst en feberkramp. Varför han har så hög feber och vad för virus visste de inte så olika blodprover togs.
Nu är han fortfarande på sjukhus. F är med honom denna natt. Vi hoppas de får komma hem idag. Fortsättning följer.
F kom just in från dörren när jag mätt Umis feber. Febern gick lite ner, i ngt skede till 39.1C men tillbaka till 39.7C. Han tittade på ritade, drack vatten, åt lite popcorn och tala med oss. Så han verka ju ändå alright. Han ville gå på pottan. När han satt där kastades kroppen plötsligt bakåt och han börja kramppa frenetiskt. Ögonen snurra bakåt och det kom fragga ut munnen. La honom genast på sidan så att slemmet kom upp men sedan tappade han medvetande. Skrek åt Faycal att ringa ambulans, vilket han gjorde genast. De sa att hålla honom på sidan men eftersom jag läst om värmeslag som kan leda till koma så var jag inte så pigg på att lämna honom där. Har nyligen även läst om feberkrampanfall så visste att det säkert handlar om det men kom inte ihåg vad man egentligen ska/kan göra. Tog honom i armarna, på sidan, och sprang ut på gatan var F var med Ava i väntan på ambulansen. Skrek, bytte position, och vifta så att Umi emellanåt kippa andan och skrek till. Visst inte om jag höll på att förlora honom. Han var så livlös, blek och hängde som en potatissäck.
Det tog 20 minuter för ambulansen att komma. Den värsta tiden i mitt liv. Ringde tre gånger till 112 och skrek att nu fan. Till sist kom den och eftersom F höll honom då så lades Umi och ligga på Fs mage i ambulansen direkt med syremask och i monitor för att kolla att han faktiskt hade en puls. Sen for de iväg. Medan jag rafsade ihop grejor, förstod ju att någon måst bli en natt, fick Ava sitta och äta middag för sig själv, och sedan hoppade vi i bilen och körde iväg. Jag var väldigt fokuserad och lugn, tänkte att det inte hjälper att köra som en huligan, vinna 2 minuter, men riskera att jag och Ava hamnar i en krock. Eller lugn var jag kanske inte, men ändå så att det gick att köra. I ngt skede bubblade det nog upp, att fan, är det mitt fel att jag var med honom på stranden, att nu ligger han i koma och håller på att dö. I samma väva pep Ava till, mamma mamma, så jag fortsatte fokusera.
Väl inne på akuten låg han där, andades, helt borta, men fått tillbaka lite färg.
Fick order att väcka honom emellanåt för att kolla om han svarar. Ganska snabbt kom vi upp till avdelningen, var vi fick vänta på läkare. Jag sa åt F att jag vill bli natten med honom. Eftersom det tog ganska länge för läkaren att komma och klockan redan var mycket, och Ava började bli rastlös åkte de hem. Läkaren kom, var mycket bra och sa också att det är väldigt osannolikt att han reagerat såhär häftigt på solen. Han är van med värme, det var morgon, han hade hatt, att det snarare tyder på virus och att så hög feber helt enkelt utlöst en feberkramp. Varför han har så hög feber och vad för virus visste de inte så olika blodprover togs.
Nu är han fortfarande på sjukhus. F är med honom denna natt. Vi hoppas de får komma hem idag. Fortsättning följer.
fredag 7 oktober 2016
När barnen får egentid
F jobbade inte igår så när vi fört Umi till utedagiset hade vi några timmar på oss att spendera med Ava. Kom på att vi, jag och F, inte har varit ensamma med Ava sedan vi flyttat till Malta. Vi hade jätte kul, först var vi till klubben på movement klass, sedan på kaffe och promenad runt Mosta. Ava verka trivas med uppmärksamheten av båda föräldrarna. Umi tyckte inte heller alls att det var märkligt att resten av familjen vinkade av honom utan han ropade bara glatt byyeeee.
Idag kom Genesis, Avas barnvakt, på morgonen och spenderade 2,5 timme med henne medan jag och Umi gick till stranden på tumis. Han sa flera gånger, Ava inte komma, Ava hemma med Genesis, bara Umi och mamma stranden, mamma leka med Umi. Och det var förstås jätte roligt att kunna fokusera 100% på ett barn. Vi lekte, simma, byggde sandmurar och träffade på slutet spontant en vän med dotter vi inte sett på länge. Och visst är det ju härligt att man kan njuta av strandväder i +29C ännu i mitten på Oktober.
Märker annars också att barnen leker bättre och verkar uppskatta varandra mer sedan Umi börjat på utedagiset. När man är med dem skilt är de dessutom lugna och leker längre stunder ensamma vilket inte sker när de är tillsammans. Då är det full fräs hela tiden.
Idag kom Genesis, Avas barnvakt, på morgonen och spenderade 2,5 timme med henne medan jag och Umi gick till stranden på tumis. Han sa flera gånger, Ava inte komma, Ava hemma med Genesis, bara Umi och mamma stranden, mamma leka med Umi. Och det var förstås jätte roligt att kunna fokusera 100% på ett barn. Vi lekte, simma, byggde sandmurar och träffade på slutet spontant en vän med dotter vi inte sett på länge. Och visst är det ju härligt att man kan njuta av strandväder i +29C ännu i mitten på Oktober.
![]() |
| Ser folktomt vilket det var kl.09 när vi anlände, men 11 tiden när vi gick var det nog riktigt gott om folk, som vanligt. |
onsdag 5 oktober 2016
Myggorna har flyt
Efter att det regnat några dagar förra veckan och igen blivit varmare så trivs myggorna väldigt bra i vår trädgård och hemma hos oss. I mängder. Riktigt sådär mycket att vi måst ha en myggspiral under bordet när vi äter middag, alltså inne, hemma hos oss. De är störande, javisst och man blir biten säkert hundra gånger per dag men det värsta är ju för Ava. Svårt att vet hur man ska göra. Hon får ju såna enorma uppsvälda bölder av dem. Dock har vi lyckats ganska bra. Har riktigt tunna långa byxor på henne, vilket förståss gör att hon är svettig och gnällig, men åtminstone mindre myggbiten. När vi är i trädgården får jag helt enkelt spraya hennes fötter och armar med myggspray. Inte ideal men what to do? Natten har vi löst så att barnen får sova med pyjamas och fläktarna på full fräs. Då hinner myggorna inte med och ifall de gör det så hindrar pyjamasen större attacker. De verkar passa bra för barnen har sovit som stenar de senaste två nätterna. Och kan ni förstå, har aldrig sett ett endaste myggbett på Umi. Så skönt att han i alla fall slipper dem!
Förutom att myggorna har flyt så har vi det också. Vardagen alltså! Allt fungerar så himla bra. Umi älskar att gå till utedagiset, så ivrig när man säger, ja idag får du gå ut och leka med barn. Inget är ju bättre än när ens barn är glada. Känner enorm sympati med alla föräldrar som kämppar med tårfyllda dagislämnningar, måst ju kännas vidrigt. Alla är friska (peppar peppar), alla har sovit som stenar (peppar peppar), F börjar jobba mindre och snart är säsongen slut (han är urnöjd att få vara mer med familjen trots att han nog trivats bra) och jag lagade idag en god grönsakssoppa till lunch som Ava och hennes playdate kompis åt massvis av.
Aloe veran som stod lessen, brun och rätt död i en kruka när vi flyttade in har kommit till liv. Kolla på den! Jag planterade om den och började vattna den dagligen och i dagens läge har den minsann flyt.
Förutom att myggorna har flyt så har vi det också. Vardagen alltså! Allt fungerar så himla bra. Umi älskar att gå till utedagiset, så ivrig när man säger, ja idag får du gå ut och leka med barn. Inget är ju bättre än när ens barn är glada. Känner enorm sympati med alla föräldrar som kämppar med tårfyllda dagislämnningar, måst ju kännas vidrigt. Alla är friska (peppar peppar), alla har sovit som stenar (peppar peppar), F börjar jobba mindre och snart är säsongen slut (han är urnöjd att få vara mer med familjen trots att han nog trivats bra) och jag lagade idag en god grönsakssoppa till lunch som Ava och hennes playdate kompis åt massvis av.
Aloe veran som stod lessen, brun och rätt död i en kruka när vi flyttade in har kommit till liv. Kolla på den! Jag planterade om den och började vattna den dagligen och i dagens läge har den minsann flyt.
tisdag 4 oktober 2016
Barnens rum
När F kom hem sa han att det stod lite möbler ute på gatan, som grannen tydligen ville bli av med. Jag gick och kollade och vi beslöt oss för att ta ett ganska lågt långt bord. Visste inte genast vart det skulle passa men i värsta fall i trädgården. Det visade sig att det passade på centimetern i barnens rum. Helt enkelt meant to be! De har saknat ett bord i deras höjd att leka vid. Dessutom gärna stabilt för Ava klättrar. Här några bilder precis när vi börjat fixa så det ska nog bli mysigare, men en bra början tycker jag.
På bordets plats har det tidigare hängt en bohylla som vi nu fick lägga högre upp. Lite väl högt kanske men där fanns krokar färdigt för ändamålet. Dessutom är det fiffigt att ha "finare" böcker högre upp som Ava inte kan riva sönder. Umi hade dessa böcker i hennes ålder och rev inte men Ava är vår Godzilla. Sedan har barnen även massa böcker som de har i daglig användning men böcker med tunna sidor eller tjockare sagoböcker fick komma upp.

![]() |
| Bordet passade precis! Och leksakslådorna rymdes exakt under. Stöpseln är fläktens och den skall väl så småningom bort när det igen blir svalare. |
![]() |
| Där ser man bokhyllan högt uppe. På bilderna nedan ser man Umis säng. |

![]() |
| Visst har de fin utsikt från sitt rum! Ava sitter på en gästmadrass vi köpte när vi flyttat in. Perfekt att ha i ett barnrum. |
![]() |
| Och Avas säng. |
måndag 3 oktober 2016
Höstiga lyktor à la barnen
Idag på klubben fixade vi lyktor och de blev så himla fina. Måst medge att Ava fick redigt med hjälp för mest ville hon slicka i sig limmet och glittret, men Umi pysslade på. När jag ikväll satt ljus i dem och tände på så blev Umi jätte glad.
Vi släckte de flesta lamporna och tände lite fler ljus här hemma. Höst mysigt trots att vi spenderat hela eftermiddagen på stranden i +30C.
Vi släckte de flesta lamporna och tände lite fler ljus här hemma. Höst mysigt trots att vi spenderat hela eftermiddagen på stranden i +30C.
När klädhögarna växer
Drar på mig en skjorta och ett par shorts på morgonen när vi far någonstans med barnen. När jag fått barnen och sova tupplur drar jag dessa kläder av mig och slinker in i något mer trädgårdsanpassat. De första kläderna är inte smutsiga så jag kastar dem på sängen, för de kan ju användas igen. Onödigt att tvätta dem efter en par timmars användning om de nu inte sku ha blivit klottiga. Samma berör trädgårdskläderna. På kvällen drar jag antingen på samma kläder som på morgonen eller något annat, beroende på vad vi gör. Dessa kläder är efter ett par timmars bruk nu inte heller smutsiga. På detta vis samlar jag på en helt enorm hög med kläder som är använda men inte smutsiga.
Trädgårdskläderna används typ varje dag tills de är så skitiga att de verkligen behöver ett varv i tvättmaskinen. De andra kläderna får brukas ett varv till, ibland fler ibland inte alls. Till mina stora frustration kastar jag även använda, smutsiga, kläder i samma hög innan jag stupar dödstrött i sängen. Jag vet, det är ju bara upp till mig själv att lägga de smutsiga kläderna direkt i tvättkorgen istället, men det blir aldrig av. Går relativt ofta igenom denna hög. Vad är smutsigt, vad kan användas på nytt och vad kan vikas in i skåpet så som jeans och sånt. Och ja så har vi ju ännu kategorin "inte vika in i skåpet men inte ännu tvättmaskin material" och det är ju det mesta högen består av.
Samma gäller givetvis även barnens kläder. Sånt som man har hemma, sånt som de haft när vi varit någonstans, sånt som är skönt att tupplura i, semi smutsiga kläder för trädgårdslek, och använt men inte smutsigt som kan användas fler gånger osv osv. Högarna är never ending.
Those were the days när det var så varmt att barnen endast var i kalsonger/blöja och jag hade det tunnaste minsta linne på mig hemma, that was it.
Trädgårdskläderna används typ varje dag tills de är så skitiga att de verkligen behöver ett varv i tvättmaskinen. De andra kläderna får brukas ett varv till, ibland fler ibland inte alls. Till mina stora frustration kastar jag även använda, smutsiga, kläder i samma hög innan jag stupar dödstrött i sängen. Jag vet, det är ju bara upp till mig själv att lägga de smutsiga kläderna direkt i tvättkorgen istället, men det blir aldrig av. Går relativt ofta igenom denna hög. Vad är smutsigt, vad kan användas på nytt och vad kan vikas in i skåpet så som jeans och sånt. Och ja så har vi ju ännu kategorin "inte vika in i skåpet men inte ännu tvättmaskin material" och det är ju det mesta högen består av.
Samma gäller givetvis även barnens kläder. Sånt som man har hemma, sånt som de haft när vi varit någonstans, sånt som är skönt att tupplura i, semi smutsiga kläder för trädgårdslek, och använt men inte smutsigt som kan användas fler gånger osv osv. Högarna är never ending.
Those were the days när det var så varmt att barnen endast var i kalsonger/blöja och jag hade det tunnaste minsta linne på mig hemma, that was it.
söndag 2 oktober 2016
Dagarna rullar
F har varit hemma sedan torsdagen för han strittade med motorcyckeln i en brant nedförsbacke i en kurva eftersom det regnat. Han fick knät upprivet ganska fult och diverse blåmärken men orsaken till att han varit sjukledig är att han slog handen. Inget gick av men den var såpass ond att han inte kunde använda den normalt och det går ju helt enkelt inte att jobba som dykarinstruktör om ena handen är ute ur spelet. Vad om något sker och någon behöves räddas. Safety first, liksom.
Så vi har haft family time. Vi for en tur till Sliema, en annan till St Pauls's Bay, idag till Dingli Cliffs, hundpromenader, middag på restaurang, vänner på besök, och helt enkel småbarnsvardag. Efter lite höstigt väder och regn kom sommaren tillbaka med besked. Det har varit +30C, svettigt, varmt men ändå rätt skönt. Den enda som inte tyckt så mycket om det är Ava. Hon har varit något sjukt gnällig. Svettig och skrikig. Pust alltså. Non stop i famnen och inte ens det har dugit. Mitt tålamod har prövats något fruktansvärt. Några bilder nedan.
Så vi har haft family time. Vi for en tur till Sliema, en annan till St Pauls's Bay, idag till Dingli Cliffs, hundpromenader, middag på restaurang, vänner på besök, och helt enkel småbarnsvardag. Efter lite höstigt väder och regn kom sommaren tillbaka med besked. Det har varit +30C, svettigt, varmt men ändå rätt skönt. Den enda som inte tyckt så mycket om det är Ava. Hon har varit något sjukt gnällig. Svettig och skrikig. Pust alltså. Non stop i famnen och inte ens det har dugit. Mitt tålamod har prövats något fruktansvärt. Några bilder nedan.
![]() |
| Ava fick sitta på en normal stol på ett café, helt sjukt stolt. Umi, duktiga storebror, mata henne med glass så att alla runt omkring oss ååååhade stort. |
![]() |
| Hittade ett fordon på strandpromenaden i Sliema. |
![]() |
| Jag idag på eftermiddags hundpromenad, varmt och skönt! Känns minsann inte som Oktober! |
![]() |
| Sist men inte minst Ava! Så här har de sett ut de senaste dagarna. Är hon inte i famnen står hon vid mitt ben och skriker. Pust! |
fredag 30 september 2016
Morgonpromenad!
Brukar ofta skriva om hundpromenaderna jag och barnen gör med Linda, hennes bebis Olivia och hunden Tommy. Såhär kan det se ut efter en timmes promenad innan vi hoppar in i bilarna och kör hem. Bilderna är tagna idag. Vårt höstväder med grå himmel och regn är ett minne blott för det är riktigt varmt igen, men en härlig vind så det är absolut perfekt väder.
![]() |
| Gänget! |
![]() |
| Umi får Olivia alltid att kikna av skratt |
![]() |
| Tommy är alltid helt färdig efter promenaden. |
![]() |
| Brukar rulla i alla pölar han hittar till Lindas stora glädje. |
![]() |
| Xima sku ännu orka leka |
onsdag 28 september 2016
Känner mig skyldig
Umi är på utedagiset, Ava sover och jag kollar på TV. Mitt på dagen! Aaaah, så sabla skönt men ack vad skyldig jag känner mig. Borde ju absolut inte göra det men det tar väl en stund att vänja sig. Hade egentligen tänkt vara med Umi ännu idag eftersom det endast är den andra dagen men sedan hade Ava 39C feber i natt så beslöt att det inte var värt för oss att stanna där. På vägen dit förklarade jag att Ava och jag skulle gå och när stunden var kommen ropade Umi glatt Umi leka barn, äta banan, sjunga, leka annat, äta bröd, seeeeen mamma komma, byyeeeeee, så ja det var ju verkligen odramatiskt. Han ville nästan att jag sku gå. Härligt!! Hoppas ivern att gå dit håller i.
Avas feber då? Ja, säg nu sen! Hon har absolut inga andra symptom. Inte snuva, inte hosta, ingenting annat än feber så jag misstänker att det beror på tänder. Hoppas hon snart mår prima.
Avas feber då? Ja, säg nu sen! Hon har absolut inga andra symptom. Inte snuva, inte hosta, ingenting annat än feber så jag misstänker att det beror på tänder. Hoppas hon snart mår prima.
tisdag 27 september 2016
Utedagiset har börjat!
Idag var det Umis första dag på utedagiset. Ava och jag var med honom största delen av tiden. Vi hann gå på en kaffe med en annan mamma. Det gick super bra och Umi trivdes jätte bra.
Det var roligt att följa med dagen. Läraren är jätte organiserad och följer ett dagsprogram, vilket passar Umi utmärkt. De har morgonsamling, free play, fruktstund när de alla sitter samlade runt ett litet bord, mera lek ute och ritning/duplo/diverse inne, lunch när de igen sitten tillsammans och sedan sjunger de sånger med mera. Dagen sku annars bli himla lång ifall det bara var free play, så detta skapar passliga rutiner. Är verkligen nöjd. Tanken är nu alltså att han är där tre dagar i veckan från kl.08.30-12.30. Han kunde vara till 13.30 men han blir för trött. Detta hinner dock säkert ändras. Idag lyckades jag hålla dem vakna i bilen och Umi slocknade som ett ljus när huvudet träffade dynan. Hoppas han är lika ivrig att gå dit imorgon.
![]() |
| Redo för sin första dag! |
![]() |
| Genast nyfiken |
![]() |
| Här har de morgonsamling |
![]() |
| Under tiden utforskade Ava området |
![]() |
| Super mysigt! Här sitter jag i en soffa/säng med Ava medan barnen målar inne, och föräldrarna gömmer sig utanför, hehe. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






























