Dagens grumpy mama

- Mjölken hade blivit gammal och skar sig i kaffet. Med enkom en kopp kommer jag inte långt.

- Barnen börjar skrika och härja genast från morgonen. Det känns som pricket på iet efter ett smärre nervsammanbrott igår plus att Umi segt hållit sig vaken till nästan halv elva på kvällen. Heja egentid!

- Ava är oerhört klängig och mammig, igen. Hade hoppas kunna träffa ett gäng vänner från högstadietiden när jag är i Finland. Alla råkar vara i stan samtidigt. En bor i England, en i Tyskland, en i Stockholm, en i Rovaniemi, en i Helsingfors och jag då på Malta, men börjar kännas mer och mer omöjligt att alls lämna Ava, så får väl annulera. Så tråkigt!

- Bäver redan inför flygresan med dessa två huliganer. Antingen kommer det att gå skit bra eller helt totalt katastrof. Ava kan ju skrika så att det hörs till Japan och Umi  trotsar en till max när han är på det humöret och lyssnar inte överhuvudtaget på vad man säger.

- Ava har plötsligt börjat bli mer kräsen med maten, vilket säkert är en helt naturlig fas, och ja man ska vara tacksam att vi hittills haft det så jädrans lyx att hon varit en suverän ätare men det är ändå irriterande. OK det mesta äter hon fortfarande jätte bra men de gånger hon inte gör det blir man irriterad, man är inte van.

- Umi blev jätte glad över en god smoothie jag lagade och säger flera gånger wow mamma jätte gott men märkte snabbt att Ava inte alls tyckte det var gott så givetvis sluta han dricka och säger ush nej tack. Knäckande? Javisst.

- Ava river sönder böcker, till och med såna tjocka baby proof böcker lyckas hon riva isär och tugga på. Böcker som flera barn haft innan lyckas Ava nu riva sönder. Sjukt irriterande.

- Det är skit irriterande när du klär på alla, fixar allt så att vi ska komma iväg och Umi grabbar tag i allt han kan, vattenflaskor, skor, bilnycklar och kastar dem bakom soffan medan man ser detta och samtidigt skriker neeeeej kasta inte. Han svänger sig runt, tittar på en, ler och kastar. Varje gång, varje dag.

- Umi har en sån otrolig energi. Samtidigt som det är fantastiskt är det tungt. Får hela tiden höra, my god, that boy surely has energy. Han är som ett duracell batteri, non stop. Borde sätta honom på distanslöpning så kanske han kunde bli av med lite energi. Finns det månne för tvååringar? Toddler marathon vore nånting.

- Är det tungt att ha pseudotvillingar? Barnen har ju 16 månaders ålderskillnad och ja visst fan är det det. Helt otroligt påfrestande på alla sätt och vis. Ångrar jag att de kom så tätt? Nej inte alls, faktiskt inte, tycker för det mesta att det är toppen men kan inte neka att det är tungt, tungt så in i norden.

- Önskar jag ibland att jag satt ensam i en jolle mitt ute i atlanten? Ja, nästan varje dag får jag en moment när jag tänker nej nu fan räcker det, säger upp kontraktet som denna familjs mor.

- Som tur märker Umi när jag suras och säger mamma lessen, mamma kram och puss och sen pussar och kramar han mig riktigt ordentligt.

- Som tur har vi oftast roligt. Som tur leker barnen ibland, ja ganska ofta ändå, jätte fint tillsammans.

- Som tur är de så söta att man inte kan vara grumpy för länge.

- Det är jätte roligt när Umi hurrar och hejar på Ava när hon lyckas med något nytt, Bravo Ava hör man och Ava klappar som besatt.

-  Umi säger nästan dagligen wow mamma jätte fin och pekar på mina kläder, smycken eller läppstift. Haha! Han har nog fått sin smooth talking skills av sin pappa.

- Som tur går irritationen alltid om. Igår gick jag ut med Xima och promenera med min kompis Linda och allt kändes mycket bättre efter det. Man talar om att barnen har faser, men ja, det har man nog säkert själv också, man lär sig nytt varje dag.

När man tycker man borde förklara sina inköp

Var i butiken idag med barnen och inhandlade en del inför festen som inte fanns i den andra butiken var vi köpt det mesta. När jag radade upp 15 st cider och ett par flaskor vittvin hade jag lust att kasta fram en kommentar om grillfest men höll mig. Det är bara så knepigt det där med att handla alkohol när man är med två små barn. Har alltid känt mig obekväm med att gå in i Alko med vagnen. Bara för att man köper en flaska vin betyder det ju inte att man nödvändigvis sväper den i en klunk men när man kommer från en väldigt alkoholfixerad kultur så tror man ju att alla tänker stackars barn. Jag lyckades dock hålla mig från att säga något pinsamt och packade min kass medan jag försökte obemärkt fräsa åt Umi att inte skrika. Föreställde mig att alla i kön tänkte att jag är mäkta irriterat på mitt barn och kommer att korka en flaska cider så fort vi kommer in i bilen. I verkligheten tänkte ingen säkert något alls!

Inte lika roligt att äta på restaurang

De senaste par gångerna har det varit mer ansträngande än njutbart när vi ätit ute. Barnen aggar varandra, slår på bordet, skriker, härmar varandra, drar och sliter i allt de får tag i, är helt out of control. Detta varar tills maten kommer, sen är det tyst och det äts bra, men genast magen är full så fortsätts det. Det är helt sjukt irriterande och synd. Man har ju inte lust att gå ut och äta med dem mera. Kanske vi snart blir den där familjen som stoppar ipads i händerna på barnen så fort som man sätter ner sig. Hittills har vi inte använt telefonerna alls förutom ett par fåtal gånger åt Umi för att hålla honom under kontroll medan vi väntat på räkningen. Känns faktiskt tråkigt för just det att äta ute ett par gånger i veckan ger vardagen det där lilla extra.

Barnen och trädgården - en bildbomb

Den observanta ser på bilden längst ner att Ava gulle sitter där och pillar. Brukar barnen inte vara nakna i trädgården? Ja, faktiskt alltid men idag hade de kläder för vi var redo att fara på ärenden när jag märkte att F hade tagit bilnycklarna med sig, nå det gör ju inget, vi har ju en extra nyckel, så vi gjorde oss redo men väl vid bilen inser jag att extra nyckeln inte alls passar in i låset. Va fint! Så det var bara att finna en skuggig plats och underhålla oss där, så vi samla sten i en timme.

Minska på köttkonsumtionen

Det har jag gjort. Vi äter väldigt mångsidigt, mycket grönsaker, rött kött ett par gånger i veckan, likadant med höna och fisk, så det blir ganska välfördelat mellan olika köttprodukter. Vi äter också vegetariskt men mer sällan än jag önskar. Har en längre tid redan tänkt på detta med köttätande och kommit fram till att jag, igen, vill minska. Var vegetarian i nio år så vegetarisk ätande är minsann inte något nytt. Det är inte smaken jag tycker illa om, inte alls, men den jäkla köttproduktionen som är så vidrig. Grisar, höns, kor, you name it, i köttfabriker i eländiga förhållande är ju bara förjävligt. Vill man verkligen understöda detta? Sen känns det OK att äta icke-massproducerat kött, fast de djuren ska ju nog också slaktas/skjutas för vår skull. Har jag rätt att äta ett djur jag inte kunde tänka mig döda själv? När jag tänker på det hela förstår jag inte varför jag överhuvudtaget började äta kött igen, fast nog vet jag ju varför. Jag undvek mjöl i alla former pga mina eländiga atopiska hy och om man inte heller då äter kött och bor i olika afrikanska länder så är det inte alltid så jätte enkelt att äta glutenfritt och vegetariskt. Nå, det var som det var och det var ett beslut jag gjorde vilket kändes helt OK. För tillfället önskar jag dock inte helt lämna bort köttet, i alla fall ännu, men tycker det känns bra att äta mer vegetariskt, mer fisk och ibland kött och höna. Vi äter på restaurang ett par gånger i veckan och då kan jag ju redan välja vegetariskt.

Nu för tiden blir det ju lätt ganska mycket pasta med köttsås på grund av barnen men minst lika gott, om inte till och med godare, är ju en linstomat sås eller sojakross. Umi tyckte som yngre mycket om tofu men den fasen gick om. Får se om man sku lyckas få honom att tycka om det igen. Ava är i en fas var hon gärna ska introduceras till allt för det mesta tycker hon om och äter med god aptit.

Lagade här om dagen en maletköttsås åt barnen och en suveränt god linssås åt mig som vi åt med pasta (undviker inte mer gluten eftersom min hy är klanderfri i detta medelhavsklimat). F åt lite av båda, haha. Vill dock inte att mamma alltid äter annan mat så tills jag får dem mer intresserade av vad jag äter så äter jag kött ibland, ja till och med ett par gånger i veckan, men inte varje dag, inte varje middag. Som tur tycker alla i vår familj om fisk! För att vara helt konsekvent borde man ju inte heller äta fisk (vilket jag inte heller gjorde tidigare) men så långt är jag inte nu beredd att gå.

Fixar inför fest

På söndagen blir det världens grillfest! Ava fyller ett men ettåringar förstår ju inte detta med kalas så jag kom på att vi kan ju fira oss som tvåbarnsföräldrar istället! Ganska bra tycker jag att vi klarat oss. Vi har bjudit in massor med folk, som det ser ut nu så kommer det 25 vuxna och 15 barn, spanjorer, svenskar, finnar, norrmän, australierna, venezuelaner, malteser och whatnot. Härlig mix!

Tycker att man inte kan låta bli att organisera grillpartyn med en sån trädgård vi har. Folk får komma och gå hur de vill efter klockan 15. För att det alls ska gå med så mycket folk så grillar vi enkom korv (köttiga och vege) så det blir hotdog partyn med olika sallader. Sen skaffar vi en enorm bucket som vi fyller med is och en massa dricka, för festen heter Ava's Beer & Sausage Party! Blir så kul. Ser verligen fram emot.

Så nu har vi hållit på att fixa i trädgården, flyttat på stenblock, rensat, planterat och smått och gott. Älskar att bjuda hem folk.

Natta ensam barnen - äntligen lätt som en plätt

Lätt som en plätt är väl lite att ta i men ändå utan större drama. Har skrivit om att ensam natta två barn under 1,5 år här och här. Det var rätt kaotiskt men vet ni, nu tycker varken jag eller F att det är jobbigt alls, men å andra sidan är de inte heller mera båda under 1,5 år. Ava fyller ju faktiskt 1 år om precis en vecka.

När jag var ute på middag förra veckan sa F att det varit en såpass harmonisk och lyckad kväll att han tyckte att jag borde gå oftare ut och äta. Haha, ja gärna!

Ikväll är F ute och äter med sina jobbvänner. Egentligen var vi alla bjudna och på väg till sista minuten. Vi hade varit på ett 6 års kalas efter vilket barnen däckade totalt och Umi var inte helt i topp restaurang form kändes det som, så vi beslöt att F går och representerar oss ensam och bra så, för kl.20.30 hade de inte ännu börjat äta. Tur att vi inte alla gick!

Här har nattningen gått smidigt, utan några problem alls. När det var som jobbigast när Ava var nyfödd och Umi endast 1 år 4 mån så väntade och önskade man att denna dag skulle komma och ikväll konstaterade jag lungt, att jag inte tycker att det är ett dugg jobbigt om F går nånstans en kväll, mer tråkigt utan sällskap! Och så säger folk, vänta bara, det blir bara jobbigare. Hah, tji fick dom, det blir bara bättre!

På tal om helt annat så bjuder jag på en bild på Xima.

Två euro per dag för vinden, tack!

Sade åt F idag att jag tycker det är såpass skönt när det blåser att jag mer än gärna betalar 1 euro per dag för att få hålla blåsten, nej vänta, till och med 2 euro lovade jag ge! F stannade upp och frågade, alltså va, sku du verkligen betala över 700e per år för blåst? Vet ni ja, det sku jag mer än gärna! Tycker att det så sjukt skönt när det är sådär +32C och blåser, behöver inte vara mkt men en liten bris. När det är +32C, riktigt fuktigt och vinden är helt frånvarande är det inte alls lika skönt, speciellt inne hos oss och alla är konstant svettiga och klibbiga. Jag kollar på väderleksprognosen och ser med fasa att vinden kommer gradvis att avta. Jag är redo att betala! Give me some wind.

Äggfria babyvänliga spenatplättar

Aj va goda dessa blev, riktigt tunna och frasiga! Jag utgick från mitt tidigare äggfria plättrecept, som hittas här, och tillsatte helt enkelt spenat.

Tricket var kanske också att jag lade med lite mer mjölk för burken var nästan slut och smeten hann inte heller stå så länge i kylen för barnen var hungriga, och jag tror dessa två punkter gjorde susen för plättarna blev inte sådär för tjocka, utan just lagom. Nam!

Jag gjorde en liten sats

2,5 dl mjölk (plus en extra skvätt)
2 dl mjöl
1/2 tsk bakpulver och en nypa bikarbonat
lite salt
3 frysta spenatklumppar, som jag snabbt defrostade i mikron, bild på dem nedan.

Blanda ihop alla torra ingredienser och lägg sedan gradvis med mjölken. När allt är ihopvispat lägger man med spenaten som är upptinad. Låt smeten stå i kylen en stund, mellan 10 min och en halv timme. Stek i smör.

Ava älska dem och sku säkert ha ätit hur många som helst. Umi vägrade smaka vilket är irriterande för är säker på att han sku ha tyckt om smaken. Men denna lilla sats blev perfekt lunch för Ava och mig. Faktiskt jätte goda och man sku inte alls ana att de är äggfria. Pröva!

Det blåser!

Det blåser riktigt friskt, såpass mycket att det är strandvarning här i norra delen av ön. Och jag njuter så! Inte bara det att jag älskar när det blåser, både i varma som kalla klimat, men vi får äntligen ett fantastiskt genomdrag här hemma och lyckats få ner temperaturen till +27C. Vi har haft stadigt +32C (minst) inne hur länge som helst och får inte ner temperaturen till natten trots att det ju nog blir lite svalare än så ute. Hoppas blåsten håller i för detta är toppen!

Nice

Har suttit och läst om attacken i Nice. Försöker föreställa mig hur det känns att stå i en folkmassa med sina barn när en lastbil kommer med full fart mot en. Det går inte, kan inte föreställa mig, kan inte förstå. Samma ofattbara känsla drabbar mig vid alla attacker runt om världen, de som sker på torg, på koncerter, i transportmedel, i alla världens hörn. Vart är denna värld riktigt på väg?

Vägrar bli rädd, vägrar sluta resa eller besöka ställen med mycket folk, vägrar att de onda vinner!

Fragment från vardagen

Ofta stannar jag upp och tittar mig runt, suger in minnen. Något man allt för ofta gör precis innan man flyttar bort någonstans ifrån. Trots att vi inte har några planer alls att flytta från huset eller Malta så tänker jag ofta på det och tittar mig runt lite extra. När man kommer hem från en sen hundpromenad och svänger in på vår gata finns där ett stort palmträd vid solnedgången. En mäktig syn och något jag aldrig kommer att glömma. Måst ta en bild från detta ställe en kväll. När man stannar upp och tittar på palmen hör man samtidigt palmträdensblad prassla i vinden. Ett ljud man aldrig tröttnar på.

Vår vardag är ju som en lång semester. Det är över trettio grader varmt varenda dag, vi lever i minipoolen eller på stranden och hemma är alla halvnakiga. Vi äter massa frukt och på kvällen tar F och jag ett riktigt kallt glas vitt vin. Så himla skönt!

Vår trädgård, en liknande kommer vi nog säkerligen aldrig att ha! Älskar att pyssla i den samtidigt som den är så vild och stenig, med alla kaktusar, stenblock, ödlor och mina fina krukor. F har tagit fina bilder på barnen.

Igårkväll var jag ute med en kompis, på Reggae bar i Sliema. Yes, va kul! Maten god, drinkarna fantastiska och vi hann prata. Trots att vi ses nästan dagligen så hann vi gå igenom enormt mycket på några timmar, något som vi annars inte hinner på grund av barnen, helt enkelt.

Kommer att komma ihåg denna sommar med värme! Vi har det så himla bra! Vi är friska, barnen är glada, jag är glad att få vara hemma med dem, F får dyka och tillsammans har vi det så bra. Que bueno!