Party pinglan hälsar från sängbottnet

Här ligger jag under täcket, redo att kasta mig in i djup sömn, en lördag kväll och klockan är kvart i tio. Samma faktiskt fredag kväll. Ava har inte ännu hiffat konceptet sovmorgon så bäst att gå och sova i tid. Är så himla trött, så att telefonen snart faller i pannan. Märker nog på kvällströttheten att F börjat jobba och att vi inte mer är två vuxna om dagarna, trots att jag ju nu har haft enorm hjälp och sällskap av mina föräldrar som är här. Båda barnen, till och med Umi, har dock varit extremt mammiga så mycket "egentid" bli det inte. Att komma ut ensam på en hundpromenad är lyx à la lyx. Fast egentligen saknar jag inte att vara ensam utan det är paus från den höga ljudnivån som är skönt. Det skriks, sjungs, gråts, och återigen skriks i ett och det är påfrestande. Nu ska jag njuta av tystnaden och joina de små snarkningarna. Det är nog något av det bästa, att ligga o lyssna på små snarkningarna och grymtande.