Flytta till Malta - Framme

Resan börja just sådär kaotiskt som de gör. Hunden som väger 32 kg med boxen har Lufthansa i misstag boka in i kabinen, vilket ju givetvis inte går, och de vägrar ändra detta innan man får en skriftlig OK från Air Malta, var hunden var bokad helt rätt. Fick ringa Air Malta, först Customer service, sen Cargo och sen igen Customer service. Air Malta fatta inget. De sa att på biljetten står det ju att hunden är OK, att vad är problemet men för Lufthansa dög detta inte. Great, dessutom var de helt omöjliga. Nå vi var ju i god tid på flygfältet men vi hade ju tänkt äta i lugn och ro och att Umi sku få leka av sig. Nå det blev ju sen bara pannkaka trots att vi till sist fick hunden med på flyget (dock vägra Lufthansa checka in den hela vägen utan vi fick ta ut den i Frankfurt och köa med alla andra resenärer för att checka in den igen). Umi gick på övervarv när vi till sist gick genom security checken. Hade en smörgås med åt honom som han nog åt några små bitar av men han hade ju fått vänta i vagnen under hela denna hund kaos så han var astrött, hade spring i benen, var hungrig och dessutom var det genast tid att gå in på flyget. Hur sluta detta? Ja med en c.30min raseriutbrott av den värsta sorten vid gaten var alla stod och väntade på att få gå in. Till och med de som hade medlidande blick till en början såg rätt trötta ut på slutet. Det kan jag förstå. Själva var vi helt svettiga. Han sparka, slog, skrek, grät, vråla, kasta sig på marken osv. Hjälpte inte att bära, tala lugnt, föra bort, lura med annan aktivitet, ja allt. Till sist lyckades jag efter hundra slag i ansiktet (hans slag mot mig alltså) få honom i låsgrepp i famnen var han somna av rena uttmattningen just när vi gick in i flyget. Alla såg lättade ut. Svetten rann längs med ryggen. Han vakna nog 10 minuter senare men var hela flyget på strålande humör. Avas första flygresa gick ocså super. Hon lekte lite, åt lite och sov resten.

I Frankfurt gick det då inte riktigt som planerat på grund av Xima. Måst först förklara att man alltid måst själv ta ut hunden från första flyget och sedan checka den in på nästa (när det handlar om hundar som inte ryms in i kabinen). Tycker detta är super för då har man ju koll på hunden, att den mår bra, att den får vatten, att den kommer ut och sträcka på benen osv. Men i Frankfurt finns en animal lounge och har hunden mer än ett par timmars transit så går den automatiskt dit. Först tyckte vi inte om iden men insåg ju att nog är det ju lättare egentligen eftersom vi har 4,5 t och då kan vi vara i lekrum osv. Nå på grund av Lufthansas misstag så måste vi ju vara på "utsidan" med Xima, för hon sku ju checkas in i igen och detta var endast möjligt at göra när check-innen öppna dvs 2 t innan, så ja vi hade ju en del timmar att döda. MEN det gick himla bra. Umi sprang och sprang. Xima traska runt och var cool. Ava åt och sov. Igen sku vi äta innan flyget men security checken tog en evighet. Alla, också Umi, sku stå med armarna i vädret och kollas. Skorna bort och genom maskinen. Allt i väskorna ut. Alla sladdar inspekteras, babymat kollas. Det var lite som om de väntade på något dåd för en liknande koll har jag aldrig vara med om innan. Hur som haver så blev ätande lite av ett fiasko för boardingen börja. Argh. Men trots detta gick det smidigt. Ava åt och sov. Umi hade kul och somna sedan och sov som en sten ända tills nästa morgon. Ja faktiskt, han flyttas från flyget till vagnen, var en längre tid på flygfältet i Malta, både ute och inne, flyttades till en bilstol, kördes till norra delen av ön, bars upp för trappor, kläddes av och pyjamas på och i sängs. Genom allt detta sov han som en sten.

Vid halv 2 (halv 3 finsk tid) strupade vi andra i sängs. Halv 8 vakna Ava så där började den nya vardagen på Malta. Härligt att märka att på grund av att vintern varit exceptionellt varm så är det inte lika kallt inne som det var förra året i april, när vi höll på att frysa ihjäl. Visst är golvet svinkallt, men har stundvis till och med varit i t-shirt, hehe. Ute är det härligt! Inga jackor behövs och solen har skinit hela dagen. Barnen har sovit i flera omgångar och ätit ikapp gårdagens missade måltider. Har en liten regel som lyder att man på resor får äta nutella. Klarar inte av att ha det hemma sådär till vardags för vips är burken tom och tycker nog egentligen mest om ostsmörgåsar men känns alltid sådär semester lyxigt när man får nutella och visst är det ju gott.

Efter morgonmålet gick vi till lekparken i Mellieha som har utmärkt utsikt och café. Lysande konsept! Turvis satt vi med en sovande Ava och en god kopp kaffe medan Umi sprang runt och testa allt.

           

De kommande dagarna ska vi ta uti med fixande av bostad osv. Tar alltid lite tid att återhämta sig från resan och hitta nya rutiner och system. Min morgonpromenad med hunden var som exempel inte så lyckad eftersom hon inte vill kissa på asfalt och jag gick åt ett håll vart jag trodde det fanns ett grönområde men det visa sig att det inte fanns så vi gick och gick och hon vägra kissa. Stön. Nå sist lyckades det ändå men man lär sig dag för dag! Allt är ju nytt, inte bara stället utan också matvaror och sånt vardagligt. Älskar känslan när man inte fattar något och hur man sedan sakta med säkert lyckas med de små sakerna. En dag märker man att man känner sig hemma i den lokala matbutiken, folk nickar bekant åt en, man går vant på bekanta gator, inte som idag när hunden och jag traska runt och jag inte hade en jäkla aning var jag var. Har ju dock gott lokalsinne så hittar alltid på något vänster tillbaka men ändå. Nu börjar vår vardag på Malta!