onsdag 13 januari 2016

The return of the parken vardagen

Skrev tidigare att Umi garanterat är ivrig att få gå till sin älskade parkaktivitet efter jullovet men nähä så blev det inte. Eller jo, han hade inget emot att bli lämnad där och så men de båda dagarna han nu varit där så har de ringt och vi har fått gå efter honom. Största problemet har varit mängden snö och visserligen kom det ju c.30 cm bara under gårdagen men han blir så innerligt sur. Umi tycker om sina system, han fixar o grejar, men de flesta fungerade inte med snö upp till midjan. Han hade varit så sur, lessen, besviken och för att inte nämna rabiat när någon åkte pulka. Alltså vad är grejen med pulkan? Förra året älskade han det, som de flesta andra barn, men i år är det total stopp. Igår sku det enda vettiga sättet att föra honom till parken varit med pulka eftersom trottoarerna var igen snöade men ville inte börja dagen med gråt eller att måsta med våld spänna fast honom i den där eländiga pulkan så fick snällt skuffa och dra vagnen genom snödrivorna. Pust.

Hoppas att det slutar snöa, åtminstone under förmiddagarna, så han slipper piskas i ansiktet av de grymma snöflingorna, för det tycker han inte heller om. Att vara ute i snön är nog OK så länge det inte snöar i ansiktet eller någon täcks föreslå pulkaåkning. Älskade barn alltså!

Edit: Idag hade det gått bättre. F lämnade honom kl.09.30 och plocka upp honom kl 11. Väldigt länge var han inte men sen igen är ju en och en halv timme ute i -10C inte så tokigt ändå. Han hade inte alls varit lika frustrerad så kanske det ändå finns ljus i ändan på tunneln.

2 kommentarer:

  1. Oj så konstigt att han inte gillar pulka! Har han sagt någo själv om varför han inte gillar? Kanske det är ljudet, jag hatar knarrig snö...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jätte märkligt ja! Han babblar på men vi förstår bara en bråkdel, han har lite av ett eget språk så svårt att fråga angående pulkan. Man får nog dock ett tydligt nääääääh som svar. Hur ska man få honom att förstå att det är kiva?!

      Radera