Ava vinner nog första pris i höga och gälla skrik. Hon gråter sällan länge men uttrycker sitt missnöje men även nöje med världens kortaste och gällaste skrik. Tror att jag aldrig faktiskt hört något liknande. De få andra personer som hört dem (hon är ju oftast nöjd) så har blivit genuint förvånade. F ladda ner en decibel app för att mäta men såklart så lyckas man aldrig mäta de högsta. Hittills har vi endast nått 110. Inte fy skam det heller men hon har nog betydligt högre skrik än det.
För tillfället har vi väldigt högljudda kvällar vilket är rätt påfrestande. Umi går omkring och leker mycket högljutt, skriker och roar sig med olika saker. Han är inte missnöjd utan helt enkelt högljudd, och avlöser med jämna mellanrum gärna höga skrik antingen av frustration, av glädje, av brist på uppmärksamhet, av ingen orsak alls osv. Ava har varit mycket högljudd de senaste kvällarna och detta enkom i form av höga skrik. Hon gråter inte utan skriker till. Varför? Ja säg det. Ibland blir det bättre när hon är famnen, ibland bättre på golvet, ibland i sittern och ibland i sängen. Men varje lösning duger endast en kort stund.
När de både däckat för kvällen så ringer det typ i öronen. Höga skrik ljud är i mitt tycke ett av de mest påfrestande grejor som finns. Men som allt annat är det en fas. Nu är det tyst och herrejestas va skönt.
Och lyfter så på hatten åt alla kolik föräldrar och förståss även alla "vanliga" föräldrar som också får leva igenom alla olika, mer eller mindre påfrestande, faser. Men ett konstant gråt måst nog herrejestas vara tungt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar