Förorts smygaren

Vad är bättre än att traska runt i mörkret och kolla in hos folk. Nu är det ju inte så att jag smyger runt på folks gårdar men eftersom hunden fungerar som bra orsak att promenera runt i mörkret, så ser jag inte så lömsk ut. Jag går där och kolla in och låter fantastin flöda. Vem bor där rikigt? Vissa har hela vardagsrummet fullt av plantor och växter, andra färgglada tapeter, vissa har det chick vitt och lite sterilt. De flesta hem ser mysiga ut, utifrån sett när kylan smeker ens kinder. Hemmen ser varma ut. Ibland har jag sett en människa eller en hund i fönstret. Tänk så många livsöden, situationer, känslor, stunder som pågår just då när jag står där utanför och tittar in. Vissa tittar på tv efter en lång dag, andra kanske badar, någon har fått en fin nyhet, en annan mycket dålig, kärleken kanske flödar, medan någon annan kämpar med brustet löfte och jobbig skilsmässa. Ja alltså tänk vad alla dessa människor går igenom. Har hittills inte vågat ta några bilder fast jag så gärna gjorde det.

Mörkt klockan 17