Obstruktiv Bronkit & Öroninflammation

Nu är vi hemma, fan va skönt! Natten hade gått riktigt bra, Umi väcktes bara 2 gånger och somnade snabbt om. När jag kom till sjukhuset på morgonen åkte F hem en stund. Umi börja vara sådär hyperaktiv så man kunde se att han helt klart är på bättringsväg och det sku verkligen ha varit jobbigt att stanna ännu en natt till för det börjar bli brist på aktivitets möjligheter. Vi ville inte ha honom på golvet så han kunde endast leka i sängen, famnen eller på madrassen på golvet som vi la ut emellanåt.

Nu ska vi fortfarande ge inhalationspsray via babyhaler var tredje timme under dagen, men behöver inte väcka honom under natten om han sover. Detta ska vi göra under en veckas tid. Sedan har han antibiotika för öroninflammationen och såklart Burana för diverse värk. Olika näsdroppar har han också. Månne vi inte klarar oss på detta, ska vi hoppas. Den officiella diagnosen blev Obstruktiv Bronkit och öroninflammation (som han utveckla sakta med säkert under sjukhusvistelsen, dvs hade inte klart och tydligt när vi åkte in).

 Jag frågade läkaren om att sova på balkongen och hon sa att bara man har möjlighet till det är det super för barnet, speciellt nu med ett par plus grader och lite fuktig luft. Det gör bara gott åt hans andning, vilket ju är skönt eftersom han sover så bra ute. Hon tyckte gränsen att inte lägga ut går ungefär vid 38,5 graders feber. Jag frågade också om smittorisken. Hon menade att han inte smittar eftersom han inte har feber, och är på antibiotika men självklart bra att stanna hemma ett par dagar speciellt så han inte får i sig någon ny virus.

När vi kom hem lade vi honom genast ut på balkongen, han somna direkt, och sen började vi städa och skrubba som besatta. Allt som varit på sjukhuset åkte i tvättmaskinen eller kokades. Det damsögs, allt skrubbades, speciellt på Umis höjd så nu är det rent och fint. Det vill man nog absolut göra efter 4 dagar på infektionsavdelning. Nu ska vi njuta av att vara hemma och hoppas Umi börjar med sitt vanliga bus snart och fortsätter må bättre dag för dag. Oj vad jag saknat hans bus!