Snart är vi fem!

Imorgon kommer min mamma som stannar i 10 dagar för att hjälpa med Ava och Umi. Guldvärt!! På torsdag blir jag inlagd på sjukhus och på fredag görs det planerade snittet. Det är ju riktigt snart! Sen är vi fem + xima! Det är ju som att ha ett mindre dagis här hemma, haha. 3 barn under 4 1/2 år men det kommer att gå finemang.

Jo, vi har kläder på fast det ser lite naket ut.

Jag mår riktigt bra förutom att man känner sig stor och otymplig. Det enda jag riktigt kan klaga på att jag får oberäkneligt och plötsligt en nerv i låret i kläm. Tar så fruktansvärt ont och blir helt handikappad. Går inte att stiga på benet! Sen går det en halv dag utan problem, som igår var vi till stranden och jag kan fara o flänga nästan som vanligt tills det säger stopp, och jag ser ut som en enbenta pirat som försöker ta mig framåt. Umi undrade igår: mamma, why you gå sådär, like a pirate? Kommer inte att sakna slutet på graviditeten.

Ava och Umi har börjat borsta håret. Sabla skönt! De tror det växer ju mer de borstar så de kan hålla på en god stund.

Vardagen snurrar på som vanligt men fokus ligger nog på att både mommo och baby kommer. Igår funderade vi på hur stor månne babyn är. Tror nämligen de kommer att bli överraskade över hur liten den är. Storleken varierade från ett äppel till a mega super giant baby som kommer att bryta sig in i skolan genom väggen för dörren är för liten. Haha!

Nu är det dags att plocka upp barnen från summer school var de går några timmar om dagen. Det är de sista dagarna nu, sedan är de lediga en månad fram till första oktober. Hoppas både baby och jag återhämtar oss snabbt så vi kan hitta på en massa roligt.

Vi firade bröllopsdag i Valletta, 6 år som gifta, 10 år tillsammans.

Ett försiktigt hej

Ja det var då länge sen. Våren gick och sommaren kom. Skolan tog slut, här är barnen sista dagen i skolan innan 3 månaders somarlov. Ja det är verkligen länge så de går nog en del också i sommarskola och hos dagmamman. Korta dagar från Kl: 8.30-12 så man hinner också simma, svettas, grilla, träffa vänner, äta glass och leka på stranden

Här är varmt +32, i skuggan med fuktighet som heter duga. Men eftersom vi inte flyttade på våren som vi planerat eftersom vi inte hittade något av intresse så fick vi det som tur löst på andra sätt. Vi fick en AC installerad i köket/vardagsrummet och sedan investerade vi i en simbassäng. En sådan typ 1.8mx 2.5m som man bygger ihop. Alltså guldvärt. Så himla skönt att det inte är sant. Barnen har blivit riktiga vattendjur. Umi har simglasögon och dyker och simmar runt utan armpuffar och Ava är jätte dukig på att simma dock oftast med armpuffarna.

Ava hann också fylla 3 år, lämnade blöjan tidigare på våren och slutade använda tutten (nappen) någon tid sedan. Väldigt smidig process. Em kväll lämnade vi bara bort dem och den har aldrig nämts sedan. Perfekt ju! Det har också blivit många roliga cyckelturer, Ava fick nämligen en balanscyckel av mina föräldrar. Nu har de var sin cyckel och det går minsann undan.

Jag har jobbat på och F likaså emellanåt, beroende hur de passat med mina arbetsturer osv. Han jobbar ju som freelance dykarinstruktör så det är väldigt smidigt när han kan tacka ja när det passar. Jag var en sväng till Finland i Juni en vecka med barnen och F tog dem till Frankrike en vecka och hälsade på sina föräldrar i juli. Denna gång åkte vi inte alla tillsammans. Han jobbade och var med Xima när vi for till Finland och jag gjorde detsamma när de åkte till Franrike. Ibland är det inte så tokigt att dela på sig lite. Passade helt enkelt bäst så. Barrnen har sina faser, Ava är envis och Umi testar gränser men de är nog sådana guldkorn till barn. Speciellt att resa med dem ensam är inga problem alls. Beteer sig som gamla resenärer.

Jag omotiverad en morgon att promenera när resten av familjen var i Frankrike.

Det som dock garanterat varit det största denna vår är att familjen växer och en baby förväntas anlända om typ en månad. Jajamen! Plötsligt blir vi fem + Xima. Det förklarar också behovet till att flytta. Behöver helt enkelt mera plats, ordentliga väggar och mindre mögel. Vi börjar kolla pånytt efter passande boende om ett par månader, efter högsäsongen. Priserna påverkas verkligen av säsongen så bara att ha is i hatten och vänta ut det.

Så att sånt! Jag jobbar ännu 10 dagar sedan ska jag bara jäsa i värmen och kyla ner mig i poolen.

Drömmer som min mor och ett jädrans morgonhumör

Ava är nog den i familjen med den starkaste karaktären. Kan man säga så om en tvååring? Envis som pesten är hon också. Det går inte att missuppfatta hennes åsikt. Och samtidigt så underbart glad och möjlig. Mademoiselle har äntligen beslutit sig för att skippa blöjan. Hurraa!

Umi är den som drömmer, skriker och har sig på natten, precis som min mamma. Min mamma skrämmer vettet på min pappa med sina nattliga skrik. Det bästa var ändå när de nyligen berättade hur min mamma kastat sig raklång ur sängen för hon i drömmen var målvakt och sku fånga bollen. Huhu. Tror Umi fått hennes gener i denna fråga. Han talar och skriker i sömnen, men har hittills inte ännu traskat omkring. Får se om han börjar gå i sömnen. Sku inte förvåna. Ett saligt morgonhumör han har också utvecklat. Han var så jäkla sur idag att han inte hade spegeln som Ava hade. Ingen fatta vad han tala om tills jag insåg att det var det han drömt om. Länge satt han och hulkade med krokodiltårar efter spegeln. Sen vips vaps är han hur nöjd som helst. Mycket känslor hos den lilla fyråring.

Som ni ser så ser Umi trött ut. Umi fick ha hemmadag igår eftersom han sovit dåligt och klagade på ont i huvudet. Hunden skulle dock ut så här har vi duon på en snabb hundpromenad på morgonen.

Här är en bild från en av de många eftermiddags hundpromenaderna. SÅ skönt att lufta alla innan middagen. Älskar dessa promenader. Dock hinner jag mer sällan hem till dem från jobbet. Temperaturen är också perfekt. Man glömmer hur hett det sen blir på högsommaren.

 Jag och Xima hade också lite quality-time och promenerade på tumis. Också rätt skönt det med.

Bilder från vardagen

Blogger den fortsätter att lida men datorn min har blivit fixad, juhuu, så här kommer några vardagsbilder, suddiga enligt tradition.

Umi hade Sports Day i skolan. Hela förmiddagen i tre hela timmar höll de på att springa, hoppa, kasta vattenballonger m.m. Han var mycket glad att vi var där och beskådade spektaklet.

Min utsikt från jobbet.

Fast egentligen ser det mer ut såhär:

Vädret har tillått några stranddagar. Umi och jag gick halvvägs i havet och lekte en god sund medan Ava och F tittade på oss som om vi vore barbarer. Kallt (!) skrek de båda.

Barnen växer och speciellt Ava har vuxit på längden och blivit en rikigt liten flicka istället för toddler.

Sist men inte minst har grillsäsongen börjat!

Vi gav upp tanken med att flytta. Vi försökte nog och gick och se massvis med lägenheten men nej inget kändes bra. Har dock lyckats övertala hyresvärden att installera AC till sommaren så med det i tankarna bor vi gärna kvar över sommaren, njuter av trädgården och kollar på nytt i höst när priserna igen sjunker efter säsongen.

Ny vardag med nytt jobb och eventuell bostadsjakt

Här händer en hel del. Jag har börjat denna vecka på nytt jobb, i en för mig helt ny och främmande bransch. So far so good. Trevliga nya kollegor. Vi är ett team på 5 som började samtidigt så man behöver inte ensam gå runt och se ut som ett frågetecken. Efter ett par veckors inskolning börjar det sedan på riktigt. Kommer efter skolningen att jobba skift, två veckor kl.09-17 och två veckor kl.17-01. Får se hur det kommer att kännas, kvällstrött som man blivit med åldern. 

F håller uppe hemmafronten. Vi tycker det är härligt att ha möjlighet att ha ena föräldern hemma när barnen är små. Skolan slutar dessutom redan kl.13.30 så vi slipper fundera på alternativa lösningar. Kanske F dessutom kommer att kunna dyka på våren/sommaren de dagar som jag jobbar kvällskift. Vi får se hur det börjar löpa när jobbet väl kommer igång. 

Vi leker med tanken att flytta, här i Mellieha. Finns en del grejor här hos oss som vi tröttnat på trots den suveräna trädgården. Men tamme tusan vad hyrorna skjutit i skyarna under de två åren vi bott här. Det är helt absurt. Mäklarna är också ett skämt. Man får pressa så in i norden att komma nån vart. Vi hade sett ett hus, med trädgård, med fantastiskt utsikt inom vår prisklass eller ja verkligen i övre kanten men vore ha varit värt det. Frågade några mäklare om huset, för alla bostäder finns på alla mäklares sidor. Ja, det är en djungel. Men fick bara oklara svar om att det snart blir ledigt men man vet inte exakt osv. Till sist gick vi och ringde på och frågade de som bodde där om de tänkt flytta och om vi kan få nummern till hyresvärden. Mannen skratta och sa att de bott där i fyra år och har inga som helst tankar på att flytta. Ja ja där ser man sen. Har inte ännu hittat något vettigt. Såg ett intressant "townhouse" i centrum av Mellieha med gåavstång från skolan med en stor innergård och enorm tak terass med härlig utsikt, men utan parkering/garage. Vilken mardröm, så ja, det går inte. Nå, i får se hur det framskrider. I värsta fall får vi bo kvar. 

Barnen mår bra och säger mycket lustiga saker som man konstant borde skriva upp. På fredagen kommer mina föräldrar vilket vi ser jätte mycket fram emot. På lördagen har vi ett litet kalas för Umi som fyller 4 år. Hans bästis Nina, från klassen, kan inte komma men hoppas att de andra inbjudna kommer. Vi skippar the maltese style birthday party och kör på chips/popcorn, frukt, juice (kaffe och kanske någon kall öl för vuxna), glass och som lek mete. Umi tyckte det lät bra. Eller det är faktiskt han som planerat det så. 

Idag var det +21C i skuggan. Aj että vad vi njöt. Fick sedan dille och fixade en massa i trädgården med Umi medan Ava sov siesta. Det är som en djungel efter vintern, så mycket att rensa. Har redan förra veckan rivit upp massvis av ogräs, klippt ner det enorma mimosa trädet innan det slår ut i blomm, så idag planterade vi om några plantor och fixa med krukor och sånt. Man kunde hålla på hur mycket som helst. Ja, trädgården, den tycker vi minsann om, men om det bara var lite modernare inne, ha ordentliga väggar (inte bokhyllor...), ens en dörr man kunde stänga, AC för att kunna leva med +38C INNE på natten osv osv. Men som sagt, får se hur det blir. 

Barnen, hunden och jag!

F åkte igår tidigt på morgonen till Paris och stannar en vecka. Har en del att fixa med lägenheten där. Han tömmer den totalt förutom säng och soffa typ, målar om (igen), fixar smått och gott osv. Bra att få det gjort så kan vi hyra ut den fresh och fin för långvarig hyresgäst. Tidsmässigt passa det perfekt att han åkte nu. Kalender fixade vi också såklart. Det tycker barnen om. De räknar själva hur många nätter det är kvar och talar om kommande dagar.

Med andra ord är det barnen, jag och Xima här. So far so good. Gäller att knacka i trä för annars jinxar man ju det. Barnen är i skolan på förmiddagarna och idag på eftermiddagen var vi till bondgården vi brukar gå till. Det är så super ställe fast en höna bet Ava i fingret idag och hon blev lite förskräckt och ville inte efter det mata hästarna. Bilderna från någon vecka sen.

 

 

Förövigt har det regnat en del vilket barnen tycker är roligt för det innebär stövlar och fritt fram att hoppa i pölar. Smutsiga barn = glada barn. Hoppa bara, tvättmaskin snurrar bra.

Vi har två kalas att gå till detta veckoslut så går minsann ingen nöd på oss. Dessutom behöver jag inte jonglera barn och jobb med allt som det innebär utan kan fixa nödvändiga saker under dagen och sedan fokusera helt på dem. De börjar dessutom uppnå en sådan ålder att saker och ting kan förklaras och diskuteras,. Idag efter bondgården hade Umi ingen större lust att gå och promenera med Xima utan ville hem och laga middag. Men efter en stunds diskuterade om var Xima då ska kissa så tyckte han att kanske vi nog ändå kan gå snabbt och SEN laga mat. Inga sura miner. Duktiga!

Och hurra, vi fånga vår kompis, musen! Köpte en ny musfångare, en tub vart den går in och sedan stängs en lucka bakom. Super effektiv och ut kunde vi släppa en levande mus. Ja, vi gick nog långt från huset innan den släpptes fri. Umi tyckte det var ganska spännande.

Livet efter resan!

Bloggen blev så tyst för jag tycker liksom att jag borde skriva en fantastisk reseberättelse innan jag kan fortsätta som vanligt, men ja, det blir aldrig av. Dessutom har min dator strulat. Resan var helt fantastisk och jag kommer nog eventuellt en vacker dag skriva om den. Det är bara så mycket jag vill berätta om.

Vardagen rullar på. Vintern på Malta är förbaskat kall, eller ja inte egentligen ute, men inne. Sådär rått kallt så man fryser konstant trots lager på lager, yllesockor och tofflor, té och en massa filtar, brasa, gasvärmare och batteri. Alla väntar på varmare väder, och ja snart, riktigt snart borde det komma. Våren på Malta är helt fantastisk.

F tycker Ava talar som en dansk och fattar noll vad hon säger. Hon pratar mest svenska och lämnar valfria bokstäver bort och tillägger bokstaven -h- lite här som där. Jag förstår henne rätt bra men F säger ofta, alltså nu kan du inte mena att du förstod ett skvatt av vad hon sa, men vihi gör jag det. Hon säger tillexempel inte så ofta mera Mimi för Umi utan kallar honom Huuuumi. En annan favorit är "i love you" som hon säger och klänger fast sig i benet om hon vet att hon gjort något dåligt. Jaja, försöker redan smooth talka en. Envis som pesten är hon men härligt gullig. Hon är mycket kärleksfull med de människor hon litar på, som våra nära vänner, hon kastar sig i famnen på dem, pussar och kramar. De som inte sluppit genom Ava-testet blänger hon skeptiskt på. Haha! Xima är en av dem som helt klart klarat testet.

Umi fungerar som vanligt. Glad i skolan med många vänner. Babblar på och talar mycket om sånt som hänt länge sen. Kommer du ihåg... x... hör man stup i kvarten. Han blandar dock igår, imorgon, några dagar sen osv så ibland får man anstänga sig extra för att riktigt förstå vad han tänker på. Han kan som exempel säga Kommer du ihåg imorgon hos mommo och affa när laga potatismos, pam pam, sådär. Gäller att hänga med i svängarna. I detta fall är imorgon nämligen förra sommaren. Han är rolig att göra en massa med och fyller 4 om en månad. Han funderar en massa på sitt kalas och har beställt mete, glass, blå present och chips. Ja, det kan vi väl fixa!

Vi lever med andra ord den goda vardagen och är rätt så nöjda trots frusna kroppar och snoriga näsor.

Mamma, hur skriva?

Umi är mycket fascinerad av alfabetet och allt handlar, dagen lång, om hur olika ord skrivs. Han går runt och säger:

- Mamma, hur skriva "stor gris" en stund senare "christmas lights","motorcyckel" eller "pink unicorn".

Precis allt vill han ha stavat för sig. I bilen kan han hålla på, non stop, och fråga hur olika ord stavas, i flera timmar om han har lyckan att man sitter så länge. Varje bokstav, en efter en, repeterar han efter mig. Jag kom på systemet att är det svenska ord så stavar jag med svenska alfabetet medan är det engelska ord så på engelska alfabetet och likaså med franskan. Verkar fungera rätt bra.

Till alla man träffar säger han: My name UMI, U-M-I, I say U-M-I, this is Ava A-V-A (båda med engelska alfabetet).

För att fjanta kallar han mig mommy vilket jag inte alls tycker om, vilket han vet, till vilket jag svarar med att kalla honom Imu. Han talar ju svenska med mig men han tycker om att spexa till det och tala engelska med mig ibland och kalla mig mommy. Thank you very much Mommy. You are very welcome Imu. Och så skrattar vi båda skitigt, och han säger Tack Mamma, och jag svarar, varsågod Umi. Alla har vi våra hobbyn. Hehe.

Vad håller vi på med?

Ja vi lever vardag med en fröken som är ganska bestämt sur. Hon blev mycket illa berörd av att jag åkte till Rom utan henne och har väldigt tydligt uttryckt sitt missnöje, ännu flera dagar efter att jag kom hem. Mellan verserna är hon glad, och hos dagmamman är hon glad och trivs, men med oss kämppar hon. Så mycket känslor, i alla riktningar. Man blir matt, man samlar sig, vi har roligt, vi kramas, ibland blir alla lite sura, sen skrattar vi och ibland är man måttligt road äver det hela.

Förutom mademoiselle drama så har vi äntligen börjat planera vår resa. Ja, vi drar alltså till Sydafrika och road trippar en månad över julen. Jupppi. Det löste sig på bästa möjliga sätt med Xima, som vi denna gång inte tar med. Våra goda vänner som alltså bor här på Malta har accepterat att flytta in hos oss och ta hand om Xima. Så guld! Vi betalar dem såklart och de får ha vår bil. Är super nöjd över denna lösning. Men resan då?

Men ja, super spännande. Orsaken varför vi egentligen åker till Sydafrika är så vi kan sälja vår bil som vi har där. Va, har alla inte en bil som står och dammar i ett garage i Johannesburg? Long story short så reste vi runt i den i 8 månader 2011 i Sydafrika och Mozambique och det skulle garanterat ha blivit mycket längre om jag inte hade lockats med ett jobberbjudande som förde oss till Gabon. Anyways, bilen blev kvar. Vi tänkte att vi kanske skulle återvända. Nå projektet drog ut på tiden och sedan blev jag erbjuden nästa projekt i Mauritanien. Snabbt efter kom barnen på löpande band och sedan blev det flytt till Malta. I något skede ville vi sälja den men valutan hade totalt crasha och det var så omotiverande att bara få peanuts så det blev aldrig av, men nu är tiden inne. Egentligen vill vi inte alls sälja den men skit dyrt att få den till Malta, ja vi kolla, räkningen gick runt 4 000e, och vi har tyvärr ingen användning av den just nu.

Så vi beslöt att fara, hela familjen. Får vi bilen såld så betalar den resen. Win win. Vi åker den 18.12 och kommer hem 16.1. Vi har hyrt en bil för månaden och har hittills bara planerat en vecka. Vi har hyrt ett helt hus i Johannesburg med pool. Rätt billigt dessutom. Där ska vi njuta i 4 nätter innan vi drar till Pilanesberg National Park över julen, tre nätter. Vart åker vi sen? Ja säg det, det beror på vad som sker med bilen som finns i Johannesburg. Hur mycket vi är tvugna att vara i närheten. Om inte alls så leker vi med tanken att köra till norra Botswana men det är bara så himla lång, och finns ingenting alls på vägen. Ja, det är 960km från Gabarone, med en stad ungefär halvvägs. Hm. Känns lite väl långt med tanke på att vi reser med en två- och en tre-åring. Dessutom måst vi kolla vad för pappersarbete det behövs för att köra ut ur landet med en hyresbil. Andra idéen är att stanna i Sydafrika, och den enda säkra planen är att besöka vänner i Durban i något skede. Så, ja allt är totalt öppet. Härligt så. Vi tar det som det kommer.

Organiserat barn och bil strul i Valletta

Imorse föreslog F att vi skulle åka till Valletta och kolla på en boat show. Kom dock på att bilen betett sig lite lustigt så han beslöt att kolla oljan. Nå, det visar sig att oljenivån var typ obefintlig. Få nu sen tag på olja på en söndag... (det var till sist Linda som kom som räddaren i nöden med en flaska). Undertiden som F var ute och sökte olja fixade jag barnen färdiga.

Jag: Kom Umi och Ava, nu borstar vi tänderna och klär på oss, sen ska vi fara och kolla på båtar.
Umi: Mamma! (med mycket allvarlig röst)
Jag: Ja, vad är det?
Umi: Först städa alla alla duplo, böcker och tåg. Seeeen åka och kolla båtar. Inte städa, inte åka!
Jag: Okej då, städa snabbt så går vi sen.
Umi: Umi städar lite snappare (jo han säger så, inte snabbare), Ava städar aldrig, inte duktig. Jag städar allt allt.
Jag: Det är sant att du är jätte duktig på att städa.
Ava: Ava städa, näääää (och skrattar skitigt).

På tal om att vara organiserad så visar Umi alltid allt i sin väska när man plockar upp honom från skolan. En dag sa han chockerat, blå papper, mamma! Jag försökte mitt i föräldra och barn rusningen i korridoren avleda honom tills jag förstod hur viktigt detta blåa papper var, så jag gick till läraren och frågade om han haft något blått papper. Hon kom inte på vad han menade men öppnade dörren till klassrummet och lät oss gå in och söka. Vi kollade runt medan Umis undreläpp börja allt mer darra. Vi konstaterade att vi inte kunde hitta det blåa pappret. Han börja gråta helt förtvivlat och pekade på framfacket på väskan och sa att mamma satt det dit. Läraren blev också helt förtvivlad och vi funderade på vad jag hade satt dit. Till sist kom vi på att de var ett blått paket näsdukar som han hade visat sina klasskompisar. Lyckan när vi hittade paketet. Umi fick fram mellan snyftningarna att det blå pappret ska vara där att mamma satt det dit om Umi vill blow nose. Läraren blev mycket imponerad över hur organiserad han är och hurdan stenkoll han alltid har på sina grejor. Han är en kopia av min pappa! Aktiv, nyfiken, social och sjukt organiserad.

Nå tillbaka till dagens boat show. Bilen fungerade bra men när vi kom fram till boatshowen så såg det inte så imponerande ut så vi beslöt att köra vidare in till Valletta. Vi han precis in på de ytterst smala gatorna i stadskärnan när det braka till. Punktering! Fantastiskt, vi var i en brant backe och hade bilar framför och bakom oss. Vi fick sakta sakta rulla ner några tiotals meter var marken var platt och bilar just och just kunde passera oss. Det var bara att byta hjulet. Barnen satt som små änglar och studerade bytet som F fixade galant.

Nå med nytt mini hjul beslöt vi att inte göra någt crazy men ändå låta barnen springa av sig så vi körde till Lower Barakka Gardens var vi kolla på båtar, havet, jaga duvor och drack en kaffe/juice. Inte så illa ändå.

 


Nu får vi hyra en bil under veckan, och föra bilen på service. Som tur är det såhär utanför turistsäsongen billigt att hyra bil, redigt under hundra euro för en vecka. Inte illa.

Trespråkigheten, eller ska vi säga fyrspråkigheten.

Umi har förstått innebörden med nog så det hör vi stup i kvarten.

Jag: Umi, is inte göra sådär, det är inte snällt.
Umi: Oj nej, jag visste inte.
Jag: Hmm, det är nog inte sant.
Umi: Nå okej, jag visste nog att det var fel men jag ville, jag ville nog lite bråka.

Jag: Hej, var det roligt i skolan?
Umi: Jå
Jag: Var ni ute idag?
Umi: Jag vet inte.
Jag: Visst vet du.
Umi: Jag vet nog inte, sa jag. Mamma, jag talar. Lyssna nu! Jag vet nog inte. (haha, undrar vem som talar så?)

Svenskan har hållits igång till min stora glädje trots att skolan har börjat. Umi har också börjat säga att Umi talar engelska/Umi speaks english, istället för att kalla det Umis språk. Mamma talar svenska och pappa franska påpekar han dagligen. Han har också börjat använda lite mer franska vilket är super roligt. Ordförrrådet är litet men det att han tycker det är roligt och är stolt över att Umi också talar franska som pappa är huvudsaken. Ava talar också mycket, mest på svenska, men räkna gör hon endast på engelska, ända upp till tjugo till min förvåning. Hon lämnar dock oftast bort den första bokstaven så det låter lite roligt när hon talar.

F och Ava håller på med kvällsbestyren när de ser en spindel i badkaret.

Ava: Spindel, där, duschen.
F: Ah oui, il y a une araignée.
A: Helt crazy!!

Jag: Hej Ava, var det roligt hos Leah (dagmamman)?
Ava: Jå, Ava lessen, näää, Ava gråta, näää.
Jag: Du var inte lessen, du var glad?
Ava: Jå! Ava lessen nej. Pappa komma nej pappa jobba. Mimi skola.
Jag: Precis, kom nu går vi efter Umi från skolan.
Ava: Sen Ava tuti.

Efter Avas siesta går vi ofta till en lekpark en sväng på eftermiddagen. Vädret är fantastiskt skönt och så får barnen luftas. Nästa varje dag råkar där vara nån av Umis klasskompisar. Det är så roligt för det innebär även att man kan tala lite med föräldrarna som alla varit super symppis. Umi blir alltid lika glad men Ava blir emellanåt lite åsidosatt.

Ava: Mimi mimi (ropar hon och söker honom), rutscha rutscha!
Umi: Ava nej, Umi har vänner nu. Ava inte har vänner.
Ava: Ava ÅSSÅ ha!
Jag: Umi, Ava har också vänner hos Leah!
Umi: Hm, Okej, kom Ava, super fast. Wau bravo.

Så ja, i ena stunden får hon inte vara med och i andra stunden vill han visa upp henne för alla. Precis så som det är med syskon. Vill inte jinxa det, men de har verkligen lekt fint tillsammans på sistone. Gör nog gott att de båda har sitt om dagarna. De uppskattar liksom varandra mer. De leker mest på svenska hemma men blandas nog friskt med engelska. Jag "fick fast" Umi för att räkna på maltesiska förra veckan och frågade glatt vad han sa. Han såg jätte hemlighetsfull ut och sa, Umi sa ingenting. Är det meltesiskt frågade jag? Nej, inte maltesiska, umi speaks malti in school, vilket det heter på maltesiska. Hah, det är liksom hans hemliga språk som vi inte känner till. Han är nog verligen duktig som bollar med fyra språk dagligen, och Ava med tre.

Vardagen, den goda vardagen

Hur har det gått med mitt gymmande? Ja, riktigt bra faktiskt. Har gått sådär 3 gånger /vecka och orkat med mycket mer än jag trott. På måndagen vaknade jag dock med halsont så beslöt genast att inte gå, så F och jag tog Xima på en härlig promenad till en dog friendly beach. Kom på att vi inte promenerat Xima på tumis sedan barnen kommit till världen. Sedan låg jag i sängen och läste tills det var dags att plocka upp barnen. Så himla skönt och på tisdagen var halsontet borta.

Svettig efter 7,5 km på cosstrainern och lite tynglyftning.

 Det går så bra i skolan och hos dagmamman. Mycket stolt och glad. Om Umi hör vi att han är väldigt aktiv, ibland lite busig men så hääääärlig. Att han tar väl hand om sina kompisar och är jätte populär. Att vara populär är ju inte alls viktigt men förståss underbart att höra att han har vänner och gärna deltar i alla aktiviteter. Om Ava hör vi att hon leker fint med alla, är alltid med på allt, äter allt och är på alla sätt och vis gemytlig. Underbara barn!

Är så nöjd med Umis lärare. Här är en bild hon satt upp på en internetsida vart föräldrarna kan gå och kolla.

Umi hade pink day i skolan, breast cancer awareness day. 

Denna bild skicka Avas dagmamma, haha.

Jag var på en mycket intressant arbetsintervju idag. Får se får se. En grym tandvärk slog till igår så fick beställa en akut tid tills idag. Efter en snabb röntgen kunde tandläkaren konstatera att han inte kan göra något innan jag ätit en antibiotikakur. Han tyckte förövrigt att min mun såg rätt intressant ut eftersom kvaliteten på gjort arbete varierade så enorm. Han frågade rakt ut att hur är detta ens möjligt. Haha, ja några år i väst afrika har satt sina språr. Nu börjar en kur under tiden man absolut inte får dricka en droppe alkohol. Det påpekade han noggrant och likaså kvinnan i apoteket. Hon tittade på mig på blodigaste allvar och upprepade not a single drop of alcohol, it causes severe vomiting. Ja ja, tror nog jag kan klara mig i en vecka utan ett glas vin. Men har nog aldrig ätit en sådan antibiotikakur tidigare.

Det är fortfarande härligt väder, +24C så vi njuter stort. Trädgården börjar redan bli grön tack vare några ordentliga regn.

Lagade en lite piffigare lunchbox denna vecka med super power spenat muffins som blev en hit.

Barnen har lekt betydligt finare tillsammans de två senaste dagarna än någonsin tidigare. De hittar självmant på lekar och underhåller sig själva i långa stunder. Vi har läst rätt mycket på senaste så det tycker de också om, att ta de böcker vi nyligen läst och sitta och bläddra i dem medan Umi förklarar boken åt Ava. Roligt samtidigt att höra hur han uppfattat historien.

Bilder jag tog åt min faster Eli för Ava fått klänningen på bilden av henne. Har aldrig kommit mig åt att skicka bilderna åt henne men ville visa att klänningen passar perfekt nu och används flitigt.