Vad innehåller barnens lunchboxar?

Innan barnen börja i skolan tänkte jag nej stöön, vad ska man riktigt hitta på för lunch, varenda dag. Man bör också komma ihåg att det ska vara något de kan äta utan hjälp för lunchen ska de klara av själva i skolan och det kan vara mycket varmt så vad hålls flera timmar i lådan, i väskan. Det blir bröd och frukt med varierande osötade kex. Försökte en gång ge Umi en kall pasta sallad men han uttryckte sitt missnöje. Bör påpekas att både Umi och Ava äter precis allt, varenda dag.

Måndag:

Endast Umi som gick förra veckan för Avas dagmamma som hade stängt.

Smörgås med smör och ost, ritz saltade kex, banan, russin och päron.

Tisdag:

Ava fick en halv smörgås med smör och ost, några hemlagade energybars jag lagar på dadlar, kokosolja och frön som hon älskar, två ritz kex, en babybel ost, banan, russin och päron. Detta var Avas första dag utan oss så var inte säker vad on sku äta men allt slank ner.

Umi fick sin vanliga ostsmörgås, babybel ost, ritz kex, russin, bana och päron. Jepp, ganska lika som dagen innan.

Onsdag:

Umi fick igen samma förutom idag äppel och päron. 

Ava fick en hel ostsmörgås och i övrigt samma med äppel.

Torsdag:

Idag är stora skillnaden breadsticks.

Samma hos Ava, äppel och breadsticks.

Fredagen:
Ava går endast tre dagar i veckan så endast Umi som har lunchbox denna dag.

I detta kag börjar men redan känna sig lite skylldig över enformigheten men Umi säger Mamma, jätte god lunchbox.. så varför ändra på fungerande koncept liksom. Heh.

För att visa att vi ibland har större fantasi så lägger jag ännu dagens lunchbox.

Ost smörgås, ett digestive kex, några russin, mango, en liten bit banan och honungsmelon.

Ostsmörgås, tuc salta kex, mango, honungsmelon, banan och russin.

Så ser deras lunchboxar ut i dagens läge. Man kunde ju önska att de vore med omväxlande men huvudsaken är väl att barnen äter och tycker om. Varm husmanskost får de varje middag. Ibland undrar man hur klasskompisarnas lunchboxar ser ut. Vad äter de maltesiska barnen till lunch i skolan? Ingen aning! Har försökt fråga av Umi men får noll svar.

Första skoldagen - för båda

Ava började idag på hemmadagis hos Leah, här i Mellieha. Tanken är att hon går tre dagar i veckan samma tid som Umi är i skolan dvs c. KL.8.30-13.45. Jag var med henne hela dagen idag, eller vi gick efter lunch, och vi hade så roligt. Leah är super och Ava gav henne en kram när vi gick vilket är mycket ovanligt att hon gör med nya människor. Hos Leah går det 6 st barn mellan 1,5-3 år. Perfekt. Det är hemma hos henne och hon har även en gård var de kan leka. F går med henne imorgon hela dagen och sedan ska vi testa lämna henne för en stund. So far so good. Hon var jätte glad och stolt att ha egen skolväska.

 

Umi gick till Kinder 1. Han började ju redan Kinder 1 i februari men det var en tidig grupp, så alla i hans klass börjar Kinder 1 pånytt. Han har en ny lärare som verkar super och de flesta av hans vänner är på hans klass. Verkar jätte lovande och han gick glatt in, trots att han var lite nervös att han inte mer var i Annex byggnaden utan i stora byggnaden var det är 600+ elever. Han vifta nonchalant med handen när vi gick och var mycket glad när jag plocka upp honom!

 

Att göra något negativt till positivt

Umi fick mitt i allt sluta på sitt utedagis, var han trivats så väldigt bra. Läraren beslöt att hon inte känner sig kapabel att fortsätta med barn under tre eftersom de flesta var fyraåringar och tvååringarna behöver så mycket mer. Jag blev jätte besviken och upprörd mest för att jag tycker det är fel att Umi ska lida av dålig planering. Jag kan förstå om hon enkom vill jobba med äldre barn men det har hela tiden påpekats att det behövs och lovats att det kommer - en till lärare. Det finns mycket att säga om situationen men blir så eld och lågor att bäst att låta bli.

Vad ska Umi göra nu då? Ja, som tur är båda F och jag hemma över vintern så vi har ju möjlighet att aktivera barnen hur mycket som helst, vara ute, fixa playdates osv men det är förstås inte samma sak. Jag kontaktade en kompis igår kväll som har barn i nästan samma ålder, båda 6 månader yngre. Jag vet att hon är jätte aktiv och hittar på en massa. Fick super tips och efter lite e-mailande hit och dit, så är både Umi och Ava inskrivna i karate klubben. Hah! Min kompis sa att det är helt super, jätte aktivt, lek, spring, hinderbanor och hon som drar kursen är toppen. Yes! Så peppad!

Så nu har vi en till aktivitet i veckan. Vi går redan på art & crafts på måndagar, det har vi hållit på sedan våren. Önskar hitta något till ännu och sen med några playdates blir ju vardagen riktigt bra. Umi är nu 2 år 8 månader så tycker inte han måst gå på dagis men han behöver aktiviteter och andra barn. Just därför var utedagiset så bra för det var tre dagar i veckan från Kl. 8.30-12.20. Ava tycker också det är kul med andra barn (hon är nu 1 år 4 mån) men behöver inte dem ännu lika intensivt som Umi.

I februari får han eventuellt börja i Mellieha Primary School på Kinder 1, vilket jag är lite emot. Skolan har bra ryckte så det är inte ett problem men han borde egentligen börja först i Oktober 2017 så börjar han nu är det en tidig grupp. Det är ju inte som ett nordiskt dagis, utan varje grupp har ett klassrum i skolan, som är stor, ja det är hela lågstadiet i samma byggnad, och de är i princip inte alls ute. Vet inte hur Umi sku klara av att vara mellan kl.08-14 i ett och samma rum. Pust. De måst också kunna själv gå på toaletten, dra ner och upp byxorna, torka osv, vilket han ännu inte helt bemästrar. Vi hinner dock öva, heh.

Nå, får nu se hur det blir, men för tillfället njuter vi av lyxen av att alla vara hemma, hitta på en massa roliga aktiviteter och aldrig ha brottom. Ideal tillvaron egentligen! Som bonus kommer mina föräldar på tisdagen.

Utedagiset har börjat!

Idag var det Umis första dag på utedagiset. Ava och jag var med honom största delen av tiden. Vi hann gå på en kaffe med en annan mamma. Det gick super bra och Umi trivdes jätte bra.

Redo för sin första dag!

Genast nyfiken

Här har de morgonsamling

Under tiden utforskade Ava området

Super mysigt! Här sitter jag i en soffa/säng med Ava medan barnen målar inne, och föräldrarna gömmer sig utanför, hehe.

Det var roligt att följa med dagen. Läraren är jätte organiserad och följer ett dagsprogram, vilket passar Umi utmärkt. De har morgonsamling, free play, fruktstund när de alla sitter samlade runt ett litet bord, mera lek ute och ritning/duplo/diverse inne,  lunch när de igen sitten tillsammans och sedan sjunger de sånger med mera. Dagen sku annars bli himla lång ifall det bara var free play, så detta skapar passliga rutiner. Är verkligen nöjd. Tanken är nu alltså att han är där tre dagar i veckan från kl.08.30-12.30. Han kunde vara till 13.30 men han blir för trött. Detta hinner dock säkert ändras. Idag lyckades jag hålla dem vakna i bilen och Umi slocknade som ett ljus när huvudet träffade dynan. Hoppas han är lika ivrig att gå dit imorgon.

Svärföräldrarna är här

De anlände sent igår kväll. Vi skicka dem nu till lägenheten de hyr och vila medan barnen (Ava för Umi har allt mer börjat skippa siestan) sover. Idag på eftermiddagen blir det grillning här hemma hos oss. F kunde ta ledigt idag och även lö-sö-må så det är ju kul. Mest är de ju intresserade av att umgås med barnen, som de int sett sedan de besökte oss i Finland när Ava var 2 veckor gammal. Umi kallar dem glatt mommo och affa. Ha ha!

Jag hade även ett möte idag på morgonen på skolan för att skriva in Umi, med start i februari, med plan B att eventuellt skjuta upp det till hösten om utedagiset fungerar bra. Umi ville inte alls samarbeta och var helt hopplös. Var så gott som omöjligt att fylla i formuläret medan han vägra sitta stilla och pilla på precis allt. Nåja, de meddela i alla fall inte att de inte tar emot honom. Heh! Skolan kändes nog ganska tuff för en sån liten och för en mamma. Enorm byggnad, långa korridorer med massa rum åt alla håll. Verkligen en skola liksom, inte dagis. Men det är ju också lågstadiet i samma hus. Hade inte heller möjlighet att prata och ställa frågor om vad barnen gör, deras program, flerspråkigheten osv utan det var mer, you want to sign him up - fill out this form. Nå, får nu se när han börjar. Bra blir det säkert fast det kändes stort, kalt och opersonligt.

Vilken söndag alltså!

Idag har vi varit så gott som hela dagen ute. Var mellan kl.10-14 på utedagiset. Vi hade working day. Det var faktiskt trevligt för oss alla. Umi hade så kul med barnen och betedde sig ypperligt (dvs skuffade inte osv). Han har förövrigt fortsatt tala om samtalet jag hade med min mamma per telefon. Jag hade super trevligt med föräldrarna, ja faktiskt mest med mammorna, och F hade trevligt med papporna, medan de bar stenblock, byggde staket osv. Det är ju enkom positivt att vi lär känna de andra föräldrarna, att Umi lär känna till stället, (han är redan helt hemma där för vi har varit där så många gånger), att vi alla fick vara ute och att det faktiskt blir fint!

Enorm skillnad redan sedan torsdagen. Det går framåt!

Det blir ett ordentligt golv inne! Väggarna inne målades idag vita.

Ava fick en power nap i bärselen

Planen var att köra hem som skott och få barnen i sängs men vi hann knappt starta bilen före båda somna och snarka högljutt så vi tänkte äh, vi kör runt lite och kollar på ställen vi inte sett förrut. Det var också roligt. Vi lyxa till det med en take away dryck på vägen, jag fick en super god iskaffe. Malta är så fascinerande på det sättet att man kör 10 km åt andra hållet och inget påminnner om något du sett förrut på ön.

Hann vara hemma en stund innan hela familjen drog ut på hundpromenad. Perfekt eftermiddagsprogram. Umi orka bra gå flera kilometer. Sedan blev det middag åt hela gänget. Hade förberett en maletköttsås åt barnen så det var bara att koka pasta medan jag spontan fixa middag åt F och mig, och huhu vad det blev gott! Stekte Zuccini, kikärter, paprika, lök, vitlök, färsk chili och tofu blandat med en starkt sås serverat med quinoa. Alltså nam! Det lagas garanteras snart igen. Matfotografen är igen i farten, hehe. Som vanligt lite suddiga matbilder från oproffsig vinkel.

Bildbomb från utedagiset

Jag var idag igen med barnen på blivande utedagiset. Det jobbas hårt för att få allt klart i tid, med start om dryga två veckor. För tillfället ligger allt huller om buller, men några smakprov från stället.

Där under bågen är "inne området" var det finns några stora bord (stället är större än det ser ut på bilden) och kommer att fungera som vind och regnskydd eftersom det isoleras väl.

Härlig skugga över hela området

Dagisdags!

Umi har ju inte gått på dagis förutom i en parkenverksamhet i Finland var han gick mellan kl.09-12 på vardagarna. Han trivdes jätte bra förutom när det var vinter som bäst. Visste att vi inte hittar något liknande här och tyckte dessutom att han gott kan vara hemma med mig och Ava, till en början. Nu har vi dock bott här i sex månader och nu börjar det bli på tiden att han får börja i någon form av dagisverksamhet, men var?! Det är inte alls så lätt som man kunde tro. I Mellieha finns det inga kommunala dagisar och i skolan (kindergarden som sedan fortsätter till primary) börjar barnen hösten samma år som de fyller tre, så hösten 2017 för Umi. Ett år till hemma. Nä, vet ni, nu går det inte längre. Har inte lust att säga det men det är för tungt att vara hemma med en ett- och en tvååring på heltid, ensam. Jag börjar vara helt slut, inte på grund av att det är full fräs non stop, inte på grund av att de är så unga och behöver en 100% av tiden, men på grund av de ständiga skriken. Det skriks när de är glada, nervösa, frustrerade, trötta, hungriga, ivriga, ja, hela tiden. Inte när vi är ute, men när det är stekhett ute mitt på dagen så får man hålla sig inne och det skriks. Att han sku få börja nånstans sku vara det bästa för alla. Men var?

På Malta finns det kommunal, religiös eller privat dagvård, men nu råkar det sig att det varken finns kommunal eller privat dagis i Mellieha och nunnorna som organiserar verksamhet är mer lämpad för några timmar här som där. Vi var ju där och kollade men det var c.40 st barn (alla mellan 1-3 år) och 2-3 vuxna så det kändes väldigt kaotiskt.

Nu har jag tagit tjuren i hornen (säger man så?) och varit besluten att hitta något. Och vet ni vad, det ser lovande ut. För det första blev jag kontaktad av en grupp föräldrar som sätter ihop ett föräldrakollektiv med fokus på 2-4 åringar på vardagar mellan kl.08.30-13, perfekt med andra ord. Deras tyngdpunkt ligger på att barnen ska få vara ute så mycket som möjligt, vilket de annars inte är här nästan överhuvudtaget. De flesta dagisar har dessutom TVn som snurrar mer eller mindre hela tiden. Absurt koncept tycker jag! Det såg dock i ett skede ut som att hela grejen, för vår del, inte skulle fungera för när en passande lokal söktes så var ett alternativ helt för långt borta från oss, c.40min körväg ena vägen. Hon som skulle agera som lärare är en super trevlig kvinna (som har massa småbarnspedagogisk erfarenhet) lyfte fram alternativet att skapa projektet där hon bor, i en eko village var de bor i mongoliska tält ute på fälten. Men va, yes, sku ju passa Umi perfekt! Vissa föräldrar var dock inte helt övertygade. Ska de vara ute om det regnar, osv? Hur som haver kontaktade hon mig precis och meddela att hon kommer, oberoende av de andraföräldrarna, att skapa en form av barnträdgård där hon bor. Får åka och titta på stället och diskutera lite mer. Vore kanske lösningen!

Jag hade dock även kontaktat Mellieha primary school eftersom jag hört att Umi kunde börja redan i februari 2017, istället för hösten och jag ville veta hur det skulle fungera. Kändes dumt att han skulle börja ett halft år senare än de andra och dessutom vara ett halft år yngre och på köpet inte tala engelska/maltesiska. Fick ett jätte vänligt svar och det visar sig att jo, han kan börja i februari och nej, de är inte med dem som börjat på hösten utan det vore en ny grupp med såna som är födda mellan januari och april 2014, och denna nya grupp skulle sen börja "pånytt" på Kinder 1 sen på hösten 2017. Men andra ord jätte bra!

Så om båda alternativen nu passar, vilket sku vara bättre? Skolan på ett vis, lika bra att komma in i systemen liksom och skolan har ett gott rykte med små grupper men å andra sidan ute-dagiset för där sku han få vara ute och det sku endast vara från 8.30 till typ 12.30 medan skolan är från kl 8.30-14 och de sover inte där, och Umi är ju en baddare på att sova på dagen. Hans sovrytm hinner ju visserligen ändra tusen gånger innan februari men är han redo att skippa dagsömnen? Blir liksom lite sent att sova efter det, eller?

Känns hur som haver jätte bra att oberoende vilket val det blir så blir det något! Tror att kanske utedagiset blir bäst fram till hösten 2017, när han sedan kunde börja "skolan", dvs Kinder 1 på Mellieha Primary school. Kinder 1 och 2 är valfria medan skolgången är obligatorisk från året de fyller 5 år.

Man blir ju troende på kuppen

Här om dagen kände jag mig lite smått trött och lättirriterad. Svor till F att om barnen nu somnar, samtidigt, och sover minst en två timmars tupplur så lovar jag att jag närmar mig att tro på gud. Han skratta skitigt men barnen de sov i två timmar och jag med. Han undra senare hur många steg jag har tills jag blir troende och eftersom jag inte hör till kyrkan och ser på mig själv som en inbiten ateist så handlar det väl om ganska många, men step by step. Finns en möjlighet att jag även muttrade något om att skicka min son till nunnorna så länge han bara somnar. Nu finns det faktiskt en realistiskt chans att detta sker, herregud, är detta ett tecken? Ja, orsaken är dock lite mer praktiskt. Det finns väldigt få "dagisar" för under 3 åringar var Umi kunde gå några timmar några dagar i veckan här i Mellieha men nunnorna erbjuder precis detta. Känns ju onekligen lite främmande men ja, kanske man kan testa?!

Ska Umi på dagis på Malta?

Om jag uppfattat rätt så börjar de flesta dagisar (kindergarten) vid 3 års åldern. Visst har jag också hittat nurserys för yngre barn men inte alls nära var vi tänkt oss att vi kommer att bo. Många familjer har någon form av barnflicka/nanny för de yngsta. Eftersom jag gärna stannar hemma tills Ava är 1 år så behöver vi inte och har inte heller råd med det. Umi är ju dock ganska aktiv så det här med parken var han nu går från kl.09-11.30 på vardagarna har varit så super lyckat. Han får leka av sig, umgås med andra barn, vara ute och man själv hinner dricka kaffe och läsa tidingen eller alternativt bära på Ava och städa.

Under hösten hann jag redan tänka, stöön, hur ska jag göra ensam med båda barnen om vi inte hittar någon aktivitet, ett par timmar per dag, åt honom. Ett program per dag räckte liksom inte. Trots att han varit 2,5 timme ute på morgonen så klättrade han väggar om man bara stannande hemma på eftermiddagen, trots att man aktivt lekte med honom. Kändes som att jag inte kommer att räcka till. Att hur kommer jag att kunna erbjuda tillräckligt med aktivitet åt honom samtidigt som jag även kommer att ha Avas behov att ta i beaktande.

Nu har jag dock lite ändrat åsikt i denna fråga. Tycker Umi varit så möjlig på sistone. Visst blir han ibland rabiat, gnällig, irriterande, irriterad och allt det där men ändå så känns det som att underhålla honom hela dagen inte är lika krävade på något sätt. Ännu är ju både F och jag hemma och detta kommer ju att ändras och påverka ens ork, men nuförtiden går det bra att stanna inne med Umi en eftermiddag utan att det blir något drama. Destu äldre Ava blir så destu mer sällskap får de ju även av varandra. Jag tror det kommer att gå riktigt bra med dem båda hemma så länge vi hittar några andra barnfamiljer att umgås med, parker att leka i och stränder att springa på. Vi hoppas fortfarande hitta något kul åt honom några dagar i veckan några timmar åt gången men det känns inte lika hopplöst mera. I can do it!