tisdag 10 mars 2015

Fjärde natten på sjukhus

Dagen gick rätt bra, trots att läkaren konstaterade att Umi nog får bli en fjärde natt. Lite paff blev vi först men innerst inne visste vi ju att det skulle bli så, på något sätt. Han har fortfarande fått andningshjälp via mask (ventoline och adrenalin) var tredje timme och näsan sugs med maskin så ofta det bara kan, så att slemhinnorna inte ska ta skada. Maskinen blir helt blockad för det är så tjockt. Hur sku vi kunna erbjuda denna vård hemma? Läkaren konstaterad också att öronen fortfarande är röda, kanske till och med lite mer än igår, och febern hade kommit tillbaka så en antibiotika kur påbörjades. Pressade läkaren lite mer idag och fick som svar att eftersom alla prover fortfarande är negativa så är det mycket osannolikt att Umi skulle ha en virus de inte känner till så mest sannolika är att han och jag fick samma flunssa, som ju började samma dag, och hans lilla kropp drabbats så hårt av den. Det kan jag förstå, har själv mått dåligt och haft så sabla mycket snor och tänk nu, han kan ju inte snyta sig. Så helt enkelt flunssa och någon form av luftvägsinfektion. Eftersom han inte drabbats av detta innan, han fyller ett år nästa vecka, så finns det inte ännu orsak att fundera på astma osv.

Och ja förra natten, han somna bra men väcktes vid 22 för masken. Helt omöjligt att få honom att somna om, så efter 40minuters vaggande ba jag efter näsutömning och burana. Han hade klart ont och var så himla täppt. Efter ingreppet och buranan somnade han om. Nästa mask session kl.01 och då vaknade han knappt till det. Det var planerat att de skulle ge masken lite mer sällan men på grund av att han hade låga syre-i-blodet värden (vet ej de medicinska termerna) så ville de komma ofta. Kl.03 kom dom igen och då gavs adrenalin via mask och det kräver lite längre andning via maskin och han vakna till ordentligt. När jag vaggat honom i en timme bad jag igen näsutömning och han somna till slut vid 04.40. Nästa gång kom de vid kl.07 och då steg vi upp, klädde på oss, åt gröt och kollade på Bamse. Underligt nog kände jag mig inte ens farligt trött men något så otroligt täppt var även jag.

Bilderna: Umi kollar på morgon Bamse från min madrass och Umi leker med en duk som han tycker om att ha runt huvudet, token.
























Dagen fortsatte med nästöming och lek och en par timmas tupplur för Umi. Dagens sköterska tyckte sömn var det viktigaste så hon ville inte väcka honom för ingrepp, i skillnad från gårdagens sköterska som väckte honom varje gång han somnat. Umi mår klart bättre än för några dagar sedan. Nu äter han normalt stora portioner, leker, men har såklart såndäna dipp i orken, stunden när han är famning och har ont. Lungorna rosslar ännu en del men inget i jämföran med några dagar sedan. Jag spenderade hela dagen på sjukhus, lämnade avdelningen endast när jag gick till personal matsalen och åt. Vi beslöt att F stannar i natt så han åkte hem på eftermiddagen för att promenera och spendera tid med Xima. När jag åkte hem vid kl.20 hade Umi precis somnat för natten. Hoppas natten skulle gå bra.
Umi leker i sjukhussängen under en av sina pigga stunder
 Men alltså gissa vad de rekommenderade att skaffa hem, en näsgrej som man klickar fast i dammsugaren och kan med det ordentligt suga hans näsa. Först tänkte jag att de tappat vettet men efter lite forskning så är det visst helt bra metod och effektiv, för med den där näsfrida kan man inte alls nå samma effekt, men ändå, dammsugare! Visst låter det lite hard core. Får pröva på F före jag närmar mig Umi med dammsugaren. F meddela genast att han tänker vägra använda den, haha!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar