Ett försiktigt hej

Ja det var då länge sen. Våren gick och sommaren kom. Skolan tog slut, här är barnen sista dagen i skolan innan 3 månaders somarlov. Ja det är verkligen länge så de går nog en del också i sommarskola och hos dagmamman. Korta dagar från Kl: 8.30-12 så man hinner också simma, svettas, grilla, träffa vänner, äta glass och leka på stranden

Här är varmt +32, i skuggan med fuktighet som heter duga. Men eftersom vi inte flyttade på våren som vi planerat eftersom vi inte hittade något av intresse så fick vi det som tur löst på andra sätt. Vi fick en AC installerad i köket/vardagsrummet och sedan investerade vi i en simbassäng. En sådan typ 1.8mx 2.5m som man bygger ihop. Alltså guldvärt. Så himla skönt att det inte är sant. Barnen har blivit riktiga vattendjur. Umi har simglasögon och dyker och simmar runt utan armpuffar och Ava är jätte dukig på att simma dock oftast med armpuffarna.

Ava hann också fylla 3 år, lämnade blöjan tidigare på våren och slutade använda tutten (nappen) någon tid sedan. Väldigt smidig process. Em kväll lämnade vi bara bort dem och den har aldrig nämts sedan. Perfekt ju! Det har också blivit många roliga cyckelturer, Ava fick nämligen en balanscyckel av mina föräldrar. Nu har de var sin cyckel och det går minsann undan.

Jag har jobbat på och F likaså emellanåt, beroende hur de passat med mina arbetsturer osv. Han jobbar ju som freelance dykarinstruktör så det är väldigt smidigt när han kan tacka ja när det passar. Jag var en sväng till Finland i Juni en vecka med barnen och F tog dem till Frankrike en vecka och hälsade på sina föräldrar i juli. Denna gång åkte vi inte alla tillsammans. Han jobbade och var med Xima när vi for till Finland och jag gjorde detsamma när de åkte till Franrike. Ibland är det inte så tokigt att dela på sig lite. Passade helt enkelt bäst så. Barrnen har sina faser, Ava är envis och Umi testar gränser men de är nog sådana guldkorn till barn. Speciellt att resa med dem ensam är inga problem alls. Beteer sig som gamla resenärer.

Jag omotiverad en morgon att promenera när resten av familjen var i Frankrike.

Det som dock garanterat varit det största denna vår är att familjen växer och en baby förväntas anlända om typ en månad. Jajamen! Plötsligt blir vi fem + Xima. Det förklarar också behovet till att flytta. Behöver helt enkelt mera plats, ordentliga väggar och mindre mögel. Vi börjar kolla pånytt efter passande boende om ett par månader, efter högsäsongen. Priserna påverkas verkligen av säsongen så bara att ha is i hatten och vänta ut det.

Så att sånt! Jag jobbar ännu 10 dagar sedan ska jag bara jäsa i värmen och kyla ner mig i poolen.

Avas första barnvaktning

Idag kom Avas barnvakt Genesis och de spenderade några timmar tillsammans. Tänkte oh nou för Ava var jätte gnällig imorse och stod och höll fast sig i mitt ben, men kanske hon bara var hungrig. För vet ni vad, det hade gått jätte jätte bra. Umi och jag smög iväg efter att Genesis och Ava börjat leka, så hon såg inte att vi gick, och de hade haft super roligt. Genesis var helt eld och lågor när vi kom hem, att nääääär får jag komma igen. Härligt! Är så glad och lättad att det gick så!

Har full förtroende för Genesis så det känns också bra. Hon är alltså Fs arbetskompis flickvän och är från Venezuela men bott på Malta i 3 år. Hon är 25 år och har en gediger erfarenhet av barn vilket man riktigt känner av. Redan när hon var här första gången för att umgås med oss ställde hon massa frågor som man endast ställer om man känner till småbarn, så som, äter hon redan själv bitar eller mosar ni ännu. vid blöjbyte använder ni wipes eller tvättar ni under kranen, stoppar Ava allt ännu i munnen, får hon gå in i poolen om vi är i trädgården, använder hon tutten (nappen) endast när hon sover eller annars också osv osv. Hon är faktiskt trevlig och barnen tycker om henne! We have a keeper!

Har tyvärr inga bilder på dem tillsammans men nog på vad Umi och jag hittade på under tiden. Vi träffade ett par finska familjer i Bugibba waterpark och det var succé. Umi har förövrigt fortsättningsvis varit snäll med andra barn, dvs inte skuffat eller så. Känns skönt.

Hejdå sommarhettan

Nu är det så in i vassens skönt väder. +29C på dagen, +23C på natten och en frisk vind! Kunde inte vara bättre. Detta betyder bland annat att man kan gå ut genast när barnen vaknat från sin tupplur och inte behöver vänta till typ kl.17 eller till och med 18.

Här är vi på hundpromenad redan kl.16.

Men ändå är det sådär varmt och skönt att man gärna går till stranden eller klär sig i sommarkläder. Fast här om kvällen hade jag för första gången sen juni på mig ett par jeans! (förutom i Finland då). Dessutom betyder det att de flesta fläktar hemma är avstängda. De behövs inte mer fast jag märker att jag blivit van med ständigt air flow så tycker snabbt att det blir instängt trots att alla fönstren är uppe. Inne har vi nu haft mellan +26 och +28C vilket känns fantastiskt skönt efter flera månader på minst +32. Tog igår på morgonen en bild när det stod +23 (endast!!) ute och +26 (endast!!) inne, och skicka den till Linda som är på resa. Hon undra om jag redan dragit fram långkalsongerna, haha.

Märker även att en kalldusch nu verkligen känns kall. Tidigare var kallvattnet ljummet/varmt för vattenbehållaren står på taket så det värmdes där hela dagen lång men nu vill man gärna skruva med lite varmvatten, vilket å andra sidan betyder att duschstrålen blir minimal. Hade nästan glömt bort hur eländig vår dusch är.

Xima är mycket mer ute i trädgården, ligger till och med och jäser i solen, jämfört med att hon helst var inne när det var som varmast.

Börjar tänka på soppor, ugnsmat och sånt höstigt. Laga redan igår en god soppa på blomkål, potatis, purjolök och lite smältost som jag blanda med efter att soppan mixats. Riktigt god, och Ava åt två tallrikar medan Umi spotta ut det som om det vore gift. Han trivs dock med att vara med och laga mat och äter minsann dagens grönsaker då, vilket ju är okej, så inte så farligt om han inte gillar dem kokade. Huvudsaken är väl att han äter.

Det endast negativa med det svalare vädret och vinden är att Umis ansikte flamma upp. Hyn som varit felfri hela sommaren. Jag attackerade dock genast med starka salvor så nu ikväll såg det igen riktigt fint ut så ska nu hoppas att han får njuta av fin hy en stund till.

Bonusbild på Ava som såg mäkta motiverad ut när jag tog fram bilnycklarna och skorna. Haha!

Ena lider - andra njuter

Dessa två dagar som Ava haft feber har varit verkligen fina för Umi. Va? Hur menar jag riktigt nu? F har ju varit hemma från jobbet och det har på alla sätt och vis varit lyckat. Ena har varit hemma med Ava medan den andra varit på språng med Umi. Han har fått så mycket välbehövd tumistid med oss båda och en massa roligt program.

Som idag, halv åtta tiden träffade Umi, Xima och jag Linda med bebis och hund och gick på en lång promenad. Det tycker Umi alltid är kul. När vi kom hem åkte F iväg med honom till vattenparken i Bugibba. Måst medge att vi aldrig besökt den innan. Den är gratis och super på alla sätt och vis. Har helt enkelt känts svårt att gå dit ensam med båda barnen och dessutom har det varit högsäsong med massa folk. Kan man ta vagnen in, blir allt vått, hur gör jag ensam med båda, kan man lämna grejorna och springa efter barnen osv. Men nu är högsäsongen slut och där var väldigt lite folk så ska jag absolut besöka parken med barnen, nu när vädret ännu är varmt. Umi hade haft så roligt!

Efter lunch och tupplur hoppade Umi och jag i bilen och for och träffa en svensk kompis som har två pojkar som är 1 (nästan 2) och 3 år. Vi gick ner till stranden i Paceville var det var packat med folk men barnen hade super kul. Ja, det hade nog också min kompis och jag. Innan hemfärd stannade vi på glass.

 Igår hade han en lika fin dag fylld med program. Vilken vardagslyx! Han somnade nog med ett leende på läpparna.

Att ha eller inte ha pool

Är jag avis på dem som har pool? Jo visst fasen är jag det. I början av sommaren tänkte jag ännu lite annorlunda. Vad onödigt det vore med två så små barn, jag kan ju inte använda bassängen ensam med dem, för att inte glömma safety issues med en pool i trädgården när man har en 1 & 2 åring hemma som båda kan öppna dörren. Men nu har jag nog lite ändrat mig, eller ja, inte så lite utan verkligen.

Det är sant att jag inte ensam kan plaska i en stor pool med barnen, men F kommer ofta hem 4 tiden så på kvällen sku man hinna plaska hur mycket som helst. För att inte glömma mig och mitt eget plaskande som jag kunde hålla på medan barnen sover tupplur. Herregud vad det sku vara uppfriskande.

Säkerheten då? Ja, där har vi det stora minuset men nog måst det vara möjligt att fixa någon form av staket runt en bassäng, vi är ju inte de enda med småbarn.

Ett annat minus med var vi bor nu är att vi har så hiskeligt många och stora träd att redan med en liten blåst sku poolen fyllas med löv och barr. Förstår nu bättre våra grannar som alla har pool, och ingen några träd, trots att jag värdesätter högt vår vilda trädgård och sku aldrig villa ändra på den. Men en pool alltså.

Vi har ju en minipool som barnen plaskar i varje dag, faktiskt flera gånger om dagen, och det är ju helt perfekt. Precis vad vi behöver men alltid kan man sukta efter lite mer. Gräset ser nog jätte grönt ut där bakom muren, när vattnet från poolen glittrat i solen.

Bonusbild på Ava som vaknat från tupplur och absolut ska sitta på min rygg

She is fearless!

Ava alltså! Hon är helt orädd, klättrar högt och kastar sig ner, kryper med full hastighet rakt i vattnet så att vågorna slår över huvudet, och fortsätter. Umi har alltid vart ett väldigt aktivt barn men ändå försiktig, men Ava är helt tvärtom. Hon är bestämd, envis, orädd och full fräs bara.

När vi var i Finland satt hon ännu och pyssla med stenar och sand med ett ämbar hur länge som helst. Igårkväll när vi var på stranden var det verkligen andra bullar, hon kröp, steg upp, gick några steg rakt ut i vattnet, föll, fortsatt, hur långt ut som helst. Umi tyckte detta verka kul så han följde hennes exempel. Sku ha varit roligt med några foton men helt omöjligt för vi båda, F och jag, behövdes på full alert. Men va kul vi hade! Barnen tjöt av skratt när små vågor kom och sköljde sig över dem. Folk på stranden satt och log och skratta åt barnen. Ava som börjat gå i förrgår hurras av Umi som skriker BRAVOOOO Ava varje gång hon stiger up och går flera steg. Så gulligt. Ava är förståss otroligt stolt.



Vi har också firat vår bröllopsdag, 4 år som gifta. Vi hämtade sushi som vi avnjöt med en iskall prosecco. Lycka att få dela vardagen med sin bästa vän och partner. Det är ju vardagen som man ska trivas i, inte bara på the special occasions. Och det gör vi minsann.

Vi hade tänkt avsluta måltiden med ost och en flaska vin som vi fick av goda vänner som bröllopsgåva, men det blev för mycket av det goda så vi sparade detta tills igårkväll. Och vilken flaska alltså! Mjuk, så mycket smak och den bara smalt  munnen. Kan man säga så om ett vin? Ja men så kändes det. Verkligen god. Som tur har vi halva flaskan kvar så vi kan fortsätta njuta ikväll.

Förövrigt har det blivit varmare. Eller temperaturmässigt ligger det på ganska samma grader, dvs runt +32, (fast igår kväll när vi kom från stranden vid halv åtta visade apotekets gatumätare +35) men det måst vara redigt fuktigare för det är svettigt och hett. Riktigt varmt men vi svalkar oss i minipoolen och med kvällsdopp i havet, härligt! Umis hy är förövrigt i strålande skick igen. Trots att det är svettigt så passar nog detta klimat honom perfekt, precis som för mig. Hyn är i topp skick.

Sommaren som bäst!

Hör och läser att hösten närmat sig norden. Trots vi precis var där och det nog var tröjväder så känns hösten ändå så väldigt långt ifrån. Här är det stadigt +30, varmt och skönt. En liten blåst gör det perfekt, just så att det inte är för varmt. Njuter med andra ord stort. Barnen spenderar massvis med tid i minipoolen och där emellan har vi gått till klubben, vart vi går två gånger i veckan, till stranden, ätit ute och ja, bara njutit av den långa sommaren.

Hur gick det då att äta ut? Jag skrev i ett tidigare skede att det inte var lika roligt mera. Igår gick det faktiskt riktigt bra! Eftersom Ava inte ätit någon form av barnmat (puréer) på flera veckor så beställde jag helt enkelt sådan mat som hon också kunde äta av, vilket fungerade utmärkt och hon hölls nöjd hela tiden. Umi åt massvis av pizza, förstår inte vart han sätter dessa mängder han äter, och innan maten kom fick han rita och efter maten satt han och beundrade länge solnedgången. Solen tuti, hejdå solen, hej månen, sa han flera gånger.

På klubben är de verkligen fascinerade av Umi. Hans överhyperhet, när han bara springer runt non stop tills någon tar fram borden på arts & craft timmen och när han sedan slår sig till ro och sitter och pillar koncentrerat i 45 min. De är helt förundrade över dessa två sidor och menar att man ofta ser någondera men att man mer sällan ser sådan enorm koncentration kombinerat med ett sjukt aktivt beteende. När borden tas bort slår duracell kaninen på on knappen och far igen omkring som ett jehu. Folk skrattar åt honom och hans goda humör. Han dryper av svett och skriker av glädje. Huhu, detta barn alltså!

Vi har kommit hem!

12 dagar gick både snabbt och långsamt. Snabbt för nu är vi hemma igen, men långsamt för vi hann med en massa. Förutom att ha varit på sommarstället så har vi träffat vänner, besökt min mommo, ätit kräftor, besökt min kompis lande, Ava fick ett års vaccin och jag har handlat lite kläder inför hösten. Vad är bättre än att visa glimtar av våra dagar. Tyvärr är de flesta bilder lite semi suddiga men nå, så blir det lätt när man viftar med telefonen.

Mina föräldrar tog Umi på en roddtur

Kolla vilken fantastisk utsikt min kompis har från deras kök på deras sommarställe.

OS simning med kusin Lucas

Åka med Affas (som min pappa kallas av alla barnbarn) traktor är roligt!

Mina föräldrar och jag åt några kräftor. Mycket gott.

Här rostas det bröd.

Ava blev helt tokig i, på gränsen till besatt av, min gamla docka.

Ava och mommo kramas.

Vi klara hemresan med hedern i behåll. Umi har tutt (napp) som ljuddämppare, hehe.

Jag är jätte glad att jag åkte iväg trots att jag i ett skede undrade ifall det är värt att flyga ensam med två vildbasar. Det gick ju hur bra som helst. Flyget hem kändes urlångt men det gick ändå bra. På flygfältet betedde de sig exemplariskt.

Men visst är det skönt att ha kommit hem. Trodde jag sku tycka att uh, vad det är varmt, men jag tycker bara att det är jätte skönt. Lite på trettio grader i skuggan och en skön bris. Härligt. Barnen har hunnit plaska i minipoolen och de var också glada att se pappa och hitta sina leksaker. F hade fixat så fint, inte bara dammsugit och moppat, utan också tvättat fönster, bytt lakan och handlat sånt som vi alla tycker om. Han har nog väntat på att vi alla ska komma hem. Han hade lyckats fixa ledigt idag så nu ska vi bara njuta och säkert gå en sväng till stranden på eftermiddagen.

Stenar åt fisken och åka på cyckeln

Umi och mommo har utvecklat ett system att de plockar småsten och kottar som de, en åt gången, för längst ut på bryggan och kastar sedan åt fisken. Ditåt håller de hand, men icke tillbaka. Denna procedur repeteras minst 50 gånger i sträck, haha.

På morgonen går vi ut och promenerar så att Ava får en powernap. Min pappa tar ofta med sig sin cyckel och Umi får sitta på pakethållaren. Affa, sitta där, cyckeln, ropar Umi.

Mellan varven blir det mellanmål, oftast ute. De senaste dagarna har det varit tröjväder men riktigt fantastiskt skönt att vara ute.

Jag hann gå på middag med goda vänner och ah, vad det gjorde gott. Min mamma lade barnen och det hade gått på ett huj. Får anställa henne som nattare! Så skönt nu när Ava inte alls mera främjar mina föräldrar. Tvärtom. Hon är riktigt gosig med dem.