Igår kväll fick Umi komma hem, efter två nätter på sjukhus. Olika blodprover togs som var bra men det konstaterades att han säkerligen har halsfluss/angina som sannolikt orsakat den höga febern. Cirka 5% av småbarn får feberkramper så helt ovanligt är det inte, och nu i efterhand så vet jag att det inte är farligt, men det är by far det mest skrämmande jag varit med om. Det är sjukt chokerande att se sitt barn kramppa, dvs rycka i armar och ben, ögonen svängs, fragga kommer ur munnen och till sist bli medvetslös. Att jag dessutom funderade ifall det kunde ha varit värmeslag gjorde inte saken bättre för en likande kramp kan resultera i koma. Alltså fy fasen. Men vad sker nu då?
Eftersom han haft det en gång kan det ske igen, eller aldrig mer. Han behöver inte ha så hög feber som över 39C utan en feberkramp kan komma redan vid 38C. Nu vet vi att det inte är livshotande. Om det sker igen så ska man, som vi gjorde, lägga honom på sidan så att det inte blir något slem i halsen och kolla pulsen när han tappat medvetande. Och i pricip kan man låta honom vara tills han vaknar (!). Det rekommenderas dock att ringa ambulans eller läkare för att kolla upp. Sker flera anfall inom en halvtimme eller anfallen varar flera minuter ska man absolut söka upp akutvården.
När jag talat med folk känner alla någon som gått igenom dessa feberkramper med sina barn. Alla påpekar hur chokerande det är. Nu är Umi dock hemma, febern är borta och han mår bra. Lite medtagen är han säkert men det var det skönaste att igårkväll höra Ava och Umi skrika, skratta, skuffa och reta varandra. Älskade barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar