Röntgen gick riktigt bra. F höll Umi i famnen och det hela gick snabbt. Jag fick vänta utanför. Vi väntar ännu på att få höra vad läkaren säger. På eftermiddagen kom min mamma och underhöll oss medan F for hem för att promenera Xima. Roligt med sällskap.
Umi var jätte trött på kvällen och somnade innan Kl.20. F hämta flurries från McDonald's och så titta vi på film, eller ja, F for hem. Umi sov djupt men Kl.01.30 var det dags för medicin, vilket han måst andas in genom mask under c.5minuter så såklart vaknade han riktigt ordentligt. Lyckades inte få honom att somna in innan Kl.03.30, stön. Då var jag nog helt färdig. Kroppen värkte och trötthetsnivån var på topp. Vi fick dessutom en ny vägggranne som skrek som en stucken gris, stackaren. Vi fick sova ett par timmar innan det var dags för nästa procedur. Medicin, morgongröt och blodprov. Jag fick hälla i mig ett par koppar kaffe innan jag börja känna mig som människa igen, men som tur känner jag mig inte lika trött som mamman som satt i föräldraköket och slafsa i sig sitt morgonmål. Hon såg helt sprängd ut och måttligt road när jag tog det sista kaffet.
Nu väntar vi på läkaren och hoppas få åka hem idag. Börjar bli tungt att underhålla Umi endast i en säng för han är pigg, alert och vill busa. Andningen låter också OK och vi kan ju fortsätta med medicinering hemma, men man vet aldrig, kanske läkaren tycker ngt annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar