Umi har unden den senaste veckan vaknat flera gånger per natt, kanske på grund av mardrömmar. Jag går in till honom en gång, en gång till, en tredje, sedan vaknar Ava till och kastar sig vilt omkring och råkar träffa huvudet i spjällsängensvägg, går igen och ja, nu är jag rätt vaken. Alla somnar till sist om, förutom jag då. Så sjukt irriterande.
Just när jag jag slumrar till hörs det mammaaaa mammaaaa, går igen, Umi undrar om vi ska äta gröt, stöön. Nej inte nu älskling. Slumrar till, mammmaaa mammaaa, ja vad är det nu då? kanske titta Shaun The Sheep sen, ja KANSKE, kanske SEN, inte nu!
Hör små snarkningar, låter lovande, men jag ligger vaken. Klockan är fyra och jag vet redan nu att här börjar min dag. Är i en fas när jag har himla svårt att somna om, visserligen inte efter ett varv till barnens rum, utan snarare fem gånger under någon timmes/några timmars tid. Skönt visserligen att alla sover sena morgnar men ännu skönare om jag också kunde joina deras sömn.
Dessutom är jag sur. Sur på F som inte vaknar till de små ropen. Irriterad på att han sover så jäkla djupt. Alltid bra att vara sur på någon som sover djupt och inte har en aning. Brukar nog buffa på honom så han får gå men då är jag själv ändå vaken. Väntar jag ut ljudnivån (yes har också testats) så att F vaknar av sig själv och går, så tar det oftast längre för barnen att somna om. Bäst är ju när man är där genast. Och det är jag minsann. Vaknar av minsta lilla ljud, som en hund på vakt. Så irriterande. Önskar jag också sov som en björn i ide och kunde torka dynan från dregel på morgonen.
Tycker visserligen det är ganska skönt de morgnar som jag är riktigt asigt trött att buffa till F så han stiger upp med nr 1 och att sedan ligga kvar i sängen, i en form av dvala, inte sömn men inte heller i vakentillstånd. Att känna hur kroppen är tung, att ha en total oförmåga att svara på tal eller öppna ögonlocken men att ändå höra hur de pysslar på med alla morgonbestyr. Att höra hur nr 2 vaknar och hur morgonbestyren fortsätter. Efter en god stund gör jag högljudda grymtningar och då hörs det, MAMMA VAKNA och så kommer de alla springades. Sedan leks det cache-cache en längre stund i sängen tills Ava hämtar tofflorna och försöker lägga dem på mina fötter och Umi ropar, mamma kaffe!
Alltså det är just så där hos oss också! Juristen sover och snarkar och jag vaknar om en fjäril fladdrar med vingarna hos grannarna. Så störande. Och så ligger man där och får inte sömn på nytt.
SvaraRaderaMen vi har som arbetsfördelning att jag tar natten och han tar morgonen - så från att han stiger upp tills jag måste masa mig ur sängen då han skall på jobb så sover jag som en stock oberoende av vilket barn som skulle ha vad för kriser och vara hur högljudda som helst. Antar att hjärnan vet att nu behöver jag inte reagera på några ljud alls.
Låter bra det där :) Men vad e grejen liksom, känner flera pappor som sover igenom hela nattliga härligheten!?
Radera