Jag vet inte hur många nattningsmetod vi gått igenom med Umi under hans 1,5 åriga liv. Han har haft perioder när nattningen varit super enkel och han jumppat sig själv till sömn, som när han var c.5 mån. Sedan har vi haft perioder när det varit segare och han kämppat med att hålla sig vaken hur länge som helst oberoende av vad man försökt. Under min graviditet (med Ava) så nattade F honom varje kväll genom att vagga honom i typ 2 min i famnen och sedan lägga ner honom och that was it. Super smidigt men ack så tungt. Kändes dock som att detta måste brytas, han ska ju inte behöva vaggas mera. Vi tog i tag i detta för c. en månad sedan. Tanken var att han sku somna själv i egen säng. I början fick man hänga över spjällsängen hur länge som helst för man måste hålla ner honom, en hand på ryggen och en hand över benen, för annars stod han bara upp, hoppa i sängen osv och kunde no-kidding hålla på såhär i en timme (eller två!). Sen går det ju över till övertrötthet och sen är det kört och bara katastrof. Detta var ju precis som hände när jag sku natta dem båda ensam, när min mamma som tur kom till räddning. Man fick med andra ord stå där och pressa ner honom i 20-30 min och aj aj vad ryggen led av det. Men nu har vi övergått till nästa stadiet. Man lägger ner honom, pratat någon minut om hur skönt det ska bli att sova, pajar lite på huvudet, och ibland får man trycka ner honom en minut eller så för att få honom att varva ner men sen går man ut ur rummet. I snitt är man i rummet max 5 minuter, okej ibland lite längre. Han brukar sjunga en stund och ibland får man gå in ett par gånger och säga ganska bestämt att ligg ner, nu ska vi sova och sen somnar han helt enkelt. Hipp hipp hurraaa alltså. För det första så får man inte själv ryggskott och för andra borde det ju i princip vara ganska "enkelt" att lägga dem båda, om Ava förståss inte just då är missnöjd. Han somnar ju nog senare med denna metod för han kan sjunga en god stund men det viktiga är att han somnar själv med god fiilis och man kan ta hand om Ava, diska, se på TV eller vad man nu vill göra. Nästa steg är att byta bort spjällsängen. Vi började redan fundera att göra det men insåg sedan att det inte är aktuell just nu i och med att han bara sku "rymma" under insomningen. En sak i taget.
Här en bild på Umi, irrelevant till inlägget, när han i pyjamas står framför spegeln och gör miner och vickar på rumppan. Sen när han spexat färdigt ropar han hejdå och vinkar åt sig själv. Haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar