Nu blev det ju inte så att jag natta två barn under 1,5 år ensam, för min mamma kom, men sku jag ha gjort det så sku det ha varit total katastrof. Typiskt nog tog det just igår över en timme att få Umi att somna. Nattningen innehöll sång, shyssande och till slut hot och gråt. Jag tappade fullständigt tålamodet till sist. Så jädrans tung att stå där och hänga över spjällsängen i en timme. Ava var samtidigt rätt lugn, sov till och med en stund, men började passligt nog gråta just när Umi nästan somnat så min mamma fick stå i badrummet, varifrån det hörs minst, och kämppa med att hålla Ava någorlunda lugn. Pust, svett alltså. Det gick sen så att F kom hem, tidigare än trott, och fick fortsätta nattningen. Så allt som allt så tog det 1, 5 timme att få honom att somna. Stön. Sku F inte ha kommit hem så sku jag säkert stå där ännu idag, eller ja, så kändes det i alla fall. Men alltså hur sku jag ha gjort om min mamma inte kommit och hållit Ava? Ja, säg det. Man kan ju inte ha henne i bärsjal pga man står där vikt över spjällsängen. Hur gör folk med 2 barn under 1,5 år? Kanske inte alla 1,5 åringar har lika mycket spring i kroppen eller? Väntar på dagen när man kan sitta vid sängen och sjunga/läsa, och inte stå och pressa ner hans kropp som går som en propeller i alla håll. Pressar man inte ner honom så kan han segt hålla på att hoppa i sängen i flera timmar trots extrem trötthet. Det som känns jobbigt är att vi har gått från 2 min nattning (vaggning) till 20-60 min nattning pga nytt system, men nå, ändring tar tid och det är bara att bita ihop för tänker inte gå tillbaka till att vagga honom, han är för tung för det.
Förutom en mycket frustrerande nattning hade vi en fin dag. Vänner med bebisar på besök, lång promenad med hunden (med min pappa), lek i parken (med min mamma, eller alltså det var inte jag och mamma som lekte utan Umi och mommo), trevlig middag med min mamma och Umi, och kvällshäng.
Nya tag idag och ny "ensam nattning" ikväll, ja eller tack gode gud så har min mamma lovat komma igen. Känner mig dock pigg och full av energi. Natten var riktigt bra, fick sovet 3 x 2 timmar, jippii.
Kämpa!! Och tur att din mamma kan komma o hjälpa. Du är duktig! Kram på dig <3
SvaraRaderaPust :) andra natten gick som tur bättre!
RaderaOj oj låter tufft. jag har ingen aning om hur folk gör, våra har 2 års åldersskillnad och det var också en riktig cirkus i början. Jag började i något skede göra så att jag lade lillebror Elis och sova först eftersom han var tröttare på kvällen, och först efter det Viggo. Viggo fick vänta framför något barnprogram eller leka med något för sig själv medan Elis somnade (men han var ju också lite äldre och har tyckt om att se på tv sedan han typ föddes). Det gör jag fortfarande om jag är ensam med barnen på kvällen och det har funkat för oss. Du har alla mina sympatier :). Kämpa på, hoppas det löser sig!
SvaraRaderaTack :) Låter som om du hittat ett bra system! Jag fundera just på det att det sku vara bra om Ava kunde sova då Umi ska läggas men hon brukar ha kvällsgnällighet/famnig just då, men som tur gick andra kvällen mycket smidigare, tack igen till att min mamma var här. Nu är ju Ava bara 7 veckor men hoppas det sku bli lättare sen när hon har någon form av rutin. Det finns alltid hopp :)
Radera