Som ett föl på en vårig äng

Efter att ha fått bort stygnen känner jag mig som ett föl som släppts ut på en vårig äng efter en vinter i stallet. Kan böja mig hur som helst och värken är så gott som borta. Sidostygnen var så strama att de drog något fruktansvärt och de värkte trots medicin. Måst dock fortsätta vara försiktig pga att såret ännu är öppet ett par centimeter i mitten. Hur som helst känns det sabla skönt!