Umi har aldrig gnolat sådär tydligt på någon specifik melodi, tills min faster sjöng bää bää vita lamm åt honom någon vecka sedan. Då sade det klick och han har sedan dess gnolat riktigt tydligt på början av sången. Och plötsligt kom jag att tänka på varför. Läste något år sedan på Camsans blogg om det sjungande barnet. Såhär skrev Camsan:
" För några veckor sedan lärde jag mig av en musikleksledare att vuxna oftast sjunger alldeles för lågt när de sjunger för barn. Vuxna sjunger för och med barn vanligen i samma röstläge som de talar, vilket är mycket lägre än barnens röstläge. Det här leder till att barnen har svårt att sjunga med, eftersom de inte kan sjunga så lågt, och barnen lär sig då inte att sjunga. Samma musikleksledare sade att lämplig tonhöjd för barn är att sjunga i D-dur (jättehögt jämfört med vanligt tal)".
Och ja, just precis så var det, min faster sjöng i betydligt högre tonläge och då började han gnola med. Jag låter som en kråka när jag sjunger och är väldigt omusikalisk men sjunger ändå rätt mycket för Umi, mest påhittade sånger för jag känner inte så bra till barnsånger och glömmer orden stup i kvarten till dem som jag kan sådär någonlunda. Nu har jag försökt sjunga i mycket högre tonläge och det är roligt att se hur han gnolar med. Tänk att det finns en förklaring till allt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar