Läkarbesöket

Läkarbesöket igår var ingen höjdare. Läkaren var ovan, vill inte säga ung för vi har haft en ung och jätte bra läkare innan, och hade ingen erfarenhet av småbarn. Det märkte man tydligt. Visste inte riktigt hur han sku undersöka, jätte nervös och kunde inte svara på relativt lätta frågor. Nåja, med olika grunkkor fick han kollat öronen som såg bra ut vilket var skönt. Han konstaterade att halsen var röd men att lungorna lät bra. I detta skede kallade han in en kollega som kunde bekräfta detta, så det kändes ju bra. Till min förvåning skrev han ändå ut olika mediciner. Jag hade uppfattaningen att man inte kan eller att det inte lönar sig att ge hostmedicin åt 10 mån bebisar. Han menade att man kan ge om läkaren rekommenderar. Detta kan man säkert göra men var förvånad att hans skrev ut slemlösande hostmedicin trots att jag sa att slemmet nog kommer upp när han hostar. Hmm, ok, nå gick till apoteket där farmaceuten var mycket förvånad över medicnerna läkaren skrivit ut pga Umis unga ålder. Hon ringde även till läkaren och frågade. Talade länge med farmaceuten som verkade vettig och också hade småbarn. Beslöt att inte ta ut hostmedicinen men nog smärstillande som läkaren skrivit ut, trots att den inte egentligen heller var för barn under 1 år. Farmaceuten menade att man nog kunde ge en dos inför natten när hostan/värken/febern är som värst men inte mer än det. Sagt och gjort, Umi fick en dos innan nattningen och sov 10,5t som en sten. Jag vaknade innan och måste riktigt gå och kolla men där sov han gott. Huvudsaken med läkarbesöket var ändå att han kunde kolla öronen och lungorna och det lyckades han ju med.

Den busiga sjuklingen

Idag sku Umi och jag egentligen gå på en mamma/bebis träff men avbokade på grund av hostan för där är några riktigt små bebisar med och man vill ju inte smitta ner. Han har varit på gott humör och hostat mindre men är trött så det var säkert ett bra beslut att inte gå.