Snart är vi fem!

Imorgon kommer min mamma som stannar i 10 dagar för att hjälpa med Ava och Umi. Guldvärt!! På torsdag blir jag inlagd på sjukhus och på fredag görs det planerade snittet. Det är ju riktigt snart! Sen är vi fem + xima! Det är ju som att ha ett mindre dagis här hemma, haha. 3 barn under 4 1/2 år men det kommer att gå finemang.

Jo, vi har kläder på fast det ser lite naket ut.

Jag mår riktigt bra förutom att man känner sig stor och otymplig. Det enda jag riktigt kan klaga på att jag får oberäkneligt och plötsligt en nerv i låret i kläm. Tar så fruktansvärt ont och blir helt handikappad. Går inte att stiga på benet! Sen går det en halv dag utan problem, som igår var vi till stranden och jag kan fara o flänga nästan som vanligt tills det säger stopp, och jag ser ut som en enbenta pirat som försöker ta mig framåt. Umi undrade igår: mamma, why you gå sådär, like a pirate? Kommer inte att sakna slutet på graviditeten.

Ava och Umi har börjat borsta håret. Sabla skönt! De tror det växer ju mer de borstar så de kan hålla på en god stund.

Vardagen snurrar på som vanligt men fokus ligger nog på att både mommo och baby kommer. Igår funderade vi på hur stor månne babyn är. Tror nämligen de kommer att bli överraskade över hur liten den är. Storleken varierade från ett äppel till a mega super giant baby som kommer att bryta sig in i skolan genom väggen för dörren är för liten. Haha!

Nu är det dags att plocka upp barnen från summer school var de går några timmar om dagen. Det är de sista dagarna nu, sedan är de lediga en månad fram till första oktober. Hoppas både baby och jag återhämtar oss snabbt så vi kan hitta på en massa roligt.

Vi firade bröllopsdag i Valletta, 6 år som gifta, 10 år tillsammans.

En fyraårings reseplaner

Umi: Mamma, can we go back to Africa?
Jag: Nå inte just nu, men varför vill du åka dit?
Umi: There is so many cool things in Africa. And animals!
Jag: Nå, det är sant.
Umi: Can we go one day pleeease?
Jag: Ja, en dag kan vi säkert åka.
Umi: Maybe one day, soon. And live in big house.

Några dagar senare hör jag en diskussion mellan Umi och Ava:

Umi: Ava, you want to go to Australia?
Ava: Why?
Umi: There is kangaroos in Australia.  They have baby in the bag, and jump.
Ava: Big airplane!

Och det senaste:

Umi: Ava, let's go to Fidji! Pappa, can we please go to Fidji!
F: You need a bit of money to go to Fidji.
Umi: Mamma kan jobba lite mera.

Varifrån får han alla dessa idéer att resa, eller ja, äpplet faller väl inte så långt från trädet, men Fidji och Australien har vi nog aldrig talat om hemma?!

Ett försiktigt hej

Ja det var då länge sen. Våren gick och sommaren kom. Skolan tog slut, här är barnen sista dagen i skolan innan 3 månaders somarlov. Ja det är verkligen länge så de går nog en del också i sommarskola och hos dagmamman. Korta dagar från Kl: 8.30-12 så man hinner också simma, svettas, grilla, träffa vänner, äta glass och leka på stranden

Här är varmt +32, i skuggan med fuktighet som heter duga. Men eftersom vi inte flyttade på våren som vi planerat eftersom vi inte hittade något av intresse så fick vi det som tur löst på andra sätt. Vi fick en AC installerad i köket/vardagsrummet och sedan investerade vi i en simbassäng. En sådan typ 1.8mx 2.5m som man bygger ihop. Alltså guldvärt. Så himla skönt att det inte är sant. Barnen har blivit riktiga vattendjur. Umi har simglasögon och dyker och simmar runt utan armpuffar och Ava är jätte dukig på att simma dock oftast med armpuffarna.

Ava hann också fylla 3 år, lämnade blöjan tidigare på våren och slutade använda tutten (nappen) någon tid sedan. Väldigt smidig process. Em kväll lämnade vi bara bort dem och den har aldrig nämts sedan. Perfekt ju! Det har också blivit många roliga cyckelturer, Ava fick nämligen en balanscyckel av mina föräldrar. Nu har de var sin cyckel och det går minsann undan.

Jag har jobbat på och F likaså emellanåt, beroende hur de passat med mina arbetsturer osv. Han jobbar ju som freelance dykarinstruktör så det är väldigt smidigt när han kan tacka ja när det passar. Jag var en sväng till Finland i Juni en vecka med barnen och F tog dem till Frankrike en vecka och hälsade på sina föräldrar i juli. Denna gång åkte vi inte alla tillsammans. Han jobbade och var med Xima när vi for till Finland och jag gjorde detsamma när de åkte till Franrike. Ibland är det inte så tokigt att dela på sig lite. Passade helt enkelt bäst så. Barrnen har sina faser, Ava är envis och Umi testar gränser men de är nog sådana guldkorn till barn. Speciellt att resa med dem ensam är inga problem alls. Beteer sig som gamla resenärer.

Jag omotiverad en morgon att promenera när resten av familjen var i Frankrike.

Det som dock garanterat varit det största denna vår är att familjen växer och en baby förväntas anlända om typ en månad. Jajamen! Plötsligt blir vi fem + Xima. Det förklarar också behovet till att flytta. Behöver helt enkelt mera plats, ordentliga väggar och mindre mögel. Vi börjar kolla pånytt efter passande boende om ett par månader, efter högsäsongen. Priserna påverkas verkligen av säsongen så bara att ha is i hatten och vänta ut det.

Så att sånt! Jag jobbar ännu 10 dagar sedan ska jag bara jäsa i värmen och kyla ner mig i poolen.

Drömmer som min mor och ett jädrans morgonhumör

Ava är nog den i familjen med den starkaste karaktären. Kan man säga så om en tvååring? Envis som pesten är hon också. Det går inte att missuppfatta hennes åsikt. Och samtidigt så underbart glad och möjlig. Mademoiselle har äntligen beslutit sig för att skippa blöjan. Hurraa!

Umi är den som drömmer, skriker och har sig på natten, precis som min mamma. Min mamma skrämmer vettet på min pappa med sina nattliga skrik. Det bästa var ändå när de nyligen berättade hur min mamma kastat sig raklång ur sängen för hon i drömmen var målvakt och sku fånga bollen. Huhu. Tror Umi fått hennes gener i denna fråga. Han talar och skriker i sömnen, men har hittills inte ännu traskat omkring. Får se om han börjar gå i sömnen. Sku inte förvåna. Ett saligt morgonhumör han har också utvecklat. Han var så jäkla sur idag att han inte hade spegeln som Ava hade. Ingen fatta vad han tala om tills jag insåg att det var det han drömt om. Länge satt han och hulkade med krokodiltårar efter spegeln. Sen vips vaps är han hur nöjd som helst. Mycket känslor hos den lilla fyråring.

Som ni ser så ser Umi trött ut. Umi fick ha hemmadag igår eftersom han sovit dåligt och klagade på ont i huvudet. Hunden skulle dock ut så här har vi duon på en snabb hundpromenad på morgonen.

Här är en bild från en av de många eftermiddags hundpromenaderna. SÅ skönt att lufta alla innan middagen. Älskar dessa promenader. Dock hinner jag mer sällan hem till dem från jobbet. Temperaturen är också perfekt. Man glömmer hur hett det sen blir på högsommaren.

 Jag och Xima hade också lite quality-time och promenerade på tumis. Också rätt skönt det med.

Bilder från vardagen

Blogger den fortsätter att lida men datorn min har blivit fixad, juhuu, så här kommer några vardagsbilder, suddiga enligt tradition.

Umi hade Sports Day i skolan. Hela förmiddagen i tre hela timmar höll de på att springa, hoppa, kasta vattenballonger m.m. Han var mycket glad att vi var där och beskådade spektaklet.

Min utsikt från jobbet.

Fast egentligen ser det mer ut såhär:

Vädret har tillått några stranddagar. Umi och jag gick halvvägs i havet och lekte en god sund medan Ava och F tittade på oss som om vi vore barbarer. Kallt (!) skrek de båda.

Barnen växer och speciellt Ava har vuxit på längden och blivit en rikigt liten flicka istället för toddler.

Sist men inte minst har grillsäsongen börjat!

Vi gav upp tanken med att flytta. Vi försökte nog och gick och se massvis med lägenheten men nej inget kändes bra. Har dock lyckats övertala hyresvärden att installera AC till sommaren så med det i tankarna bor vi gärna kvar över sommaren, njuter av trädgården och kollar på nytt i höst när priserna igen sjunker efter säsongen.

Blogger den lidee

Vardagen, ja vardagen, suger upp tiden. Det är jobb, det är barn, det är matlagning, hundpromenader, vänner, sol i trädgården, mina föräldrar som var på besök i 10 dagar (!), bostadsjakt, lek, grillning, läsning, umgänge och allt där emellan som tar all tid från bloggen. Och det hjälper inte att min dator sagt upp kontraktet. Måst kolla om den går att fixa, men inte fått det gjort, trots att det är en månad sen...

Så mycket jag vill skriva om, roliga saker barnen säger, saker som är kul att ha som minne från denna tid i livet, men ibland tar dagen sluts alldeles för tidigt och energin sugits ur kroppen och knoppen.

Men vi är här, alla mår bra! Barnen hade ett evighets påsklov, jag jobbar skift, ibland kl 09-17 och ibland 17-01, F sköter hemma rumban, xima njuter av solen i trädgården och vardagen rullar på. Alla är ganska nöjda med sitt.

Umi funderar på så mycket och frågorna tar aldrig slut:
- vad är egentligen en Hero?
- vem är Good Guy?
- varför teacher säga chicken nuggets inte e healthy, vad är healthy?
- varför koka broccoli?
- why mamma gå på jobb?
Osv osv

Sku gärna lägga upp lite bilder men lyckas inte via telefonen, nå, en vacker dag igen!
Nu har barnen somnat, F gick ut med en kompis på en välförtjänt öl efter att ha skrubbat rent hela huset, shoppat, fixa tvätten, sopat i trädgården och laga mat så att jag inte ska göra det imorgon på min lediga dag. Det är vad jag kallar vardagsromantik! Nu ska jag äta upp barnensp påskchoklad

Blue is for boys - pink is for girls

Det är först nu som Umi verkligen påverkats av sina klasskamrater.

Här om kvällen vid läggdags ropade han förtvivlat:

Umi: Mamma, finns det monsters under the bed?

Jag: Va? Monsters? Nå verkligen inte. (Vi har aldrig talat om monsters eller sett på något som handlat om det osv)

Umi mer förtvivlar med darrig röst: Kanske lite kolla?

Jag: Vem har sagt att det finns monsters?

Umi: Oliver! 

Jag: Aha, men vet du Oliver har inte hund! Vad gör Xima om någon kommer?

Umi: Skäller

Jag: Ja precis. Vad gör Xima nu?

Umi: Sover.

Jag: Tror du inte att Xima sku skälla om det sku finnas monsters?

Umi: Jag tror nog det. Oliver har kanske monsters, inte Umi och Ava. Xima sover!

Jag: Precis. God natt!

Puh!

Ava envis som bara den vägrar pottan trots att vi vet att hon kunde använda den. Umi hade slutat med blöjor när han precis fyllt 2 år. Ava är redan 2,5. Man ska inte jämföra barns utvecklan men vet att hon bra kunde men hon är bara så envis.

Vid kvällsbestyren

Jag: Ava, sitt ner på pottan så kan jag borsta tänderna.

Ava: Ava vill int. VILL INT

Jag: Varför det?

Ava: Ava inte hätta hjumppa där, det e Humis potta.

Jag: Vill du att vi köper en egen potta åt Ava.

Ava: Jååå, Ava bjuu potta.

Umi: Inte kan Ava ha blue potta, blue is for boys, pink is for girls (säger han som alltid tyckt om och valt ljusrött över annat. Pottan han valde är ljusröd).

Ava: AVA BJUUUUU

Jag: Umi, vem har sagt att blått är för pojkar? Alla får och kan ha alla färger.

Umi: Liam sa att girls like princess och pink, och blue är för boys. 

Ava: Ava BJUUUU

Jag: Jo, Ava du får en blå potta.

Umi: Kanske Umi lite låna. Titta Ava, fin pink potta här. Ava kisi där.

Det är omöjligt att undvika alla dessa influenser från alla tänkbara håll under barnens uppväxt, så det gäller bara att själv leda med gott exempel. 

Ny vardag med nytt jobb och eventuell bostadsjakt

Här händer en hel del. Jag har börjat denna vecka på nytt jobb, i en för mig helt ny och främmande bransch. So far so good. Trevliga nya kollegor. Vi är ett team på 5 som började samtidigt så man behöver inte ensam gå runt och se ut som ett frågetecken. Efter ett par veckors inskolning börjar det sedan på riktigt. Kommer efter skolningen att jobba skift, två veckor kl.09-17 och två veckor kl.17-01. Får se hur det kommer att kännas, kvällstrött som man blivit med åldern. 

F håller uppe hemmafronten. Vi tycker det är härligt att ha möjlighet att ha ena föräldern hemma när barnen är små. Skolan slutar dessutom redan kl.13.30 så vi slipper fundera på alternativa lösningar. Kanske F dessutom kommer att kunna dyka på våren/sommaren de dagar som jag jobbar kvällskift. Vi får se hur det börjar löpa när jobbet väl kommer igång. 

Vi leker med tanken att flytta, här i Mellieha. Finns en del grejor här hos oss som vi tröttnat på trots den suveräna trädgården. Men tamme tusan vad hyrorna skjutit i skyarna under de två åren vi bott här. Det är helt absurt. Mäklarna är också ett skämt. Man får pressa så in i norden att komma nån vart. Vi hade sett ett hus, med trädgård, med fantastiskt utsikt inom vår prisklass eller ja verkligen i övre kanten men vore ha varit värt det. Frågade några mäklare om huset, för alla bostäder finns på alla mäklares sidor. Ja, det är en djungel. Men fick bara oklara svar om att det snart blir ledigt men man vet inte exakt osv. Till sist gick vi och ringde på och frågade de som bodde där om de tänkt flytta och om vi kan få nummern till hyresvärden. Mannen skratta och sa att de bott där i fyra år och har inga som helst tankar på att flytta. Ja ja där ser man sen. Har inte ännu hittat något vettigt. Såg ett intressant "townhouse" i centrum av Mellieha med gåavstång från skolan med en stor innergård och enorm tak terass med härlig utsikt, men utan parkering/garage. Vilken mardröm, så ja, det går inte. Nå, i får se hur det framskrider. I värsta fall får vi bo kvar. 

Barnen mår bra och säger mycket lustiga saker som man konstant borde skriva upp. På fredagen kommer mina föräldrar vilket vi ser jätte mycket fram emot. På lördagen har vi ett litet kalas för Umi som fyller 4 år. Hans bästis Nina, från klassen, kan inte komma men hoppas att de andra inbjudna kommer. Vi skippar the maltese style birthday party och kör på chips/popcorn, frukt, juice (kaffe och kanske någon kall öl för vuxna), glass och som lek mete. Umi tyckte det lät bra. Eller det är faktiskt han som planerat det så. 

Idag var det +21C i skuggan. Aj että vad vi njöt. Fick sedan dille och fixade en massa i trädgården med Umi medan Ava sov siesta. Det är som en djungel efter vintern, så mycket att rensa. Har redan förra veckan rivit upp massvis av ogräs, klippt ner det enorma mimosa trädet innan det slår ut i blomm, så idag planterade vi om några plantor och fixa med krukor och sånt. Man kunde hålla på hur mycket som helst. Ja, trädgården, den tycker vi minsann om, men om det bara var lite modernare inne, ha ordentliga väggar (inte bokhyllor...), ens en dörr man kunde stänga, AC för att kunna leva med +38C INNE på natten osv osv. Men som sagt, får se hur det blir. 

Windpower

Hörts i bilen:

Umi: Pappa, vad är det där?
F: c'est comme un windmill.
Umi : Det är ingen windmill, that's windpower. Den snurra runt med super strong wind och sen göra electricity.

Man blir nog mäkta imponerad över allt de lär sig i skolan

Musen den skyldige

Morgonens konversation i badrummet:

Jag: Umi, sluta klia.
Umi: Int kliar jag.
Jag: Visst kliar du, jag ser ju.
Umi: Då ser du nog fel.
Jag: Titta, du har kliat här (pekar på armen) jätte illa på natten.
Umi: Det var nog inte Umi.
Jag: Just så, vem var det då?
Umi: Musen! Det var nog Musen som klia. Musen kliar alltid jätte mycket.

Va bra att vi fått fast boven. Måst ta och ge lite Atarax åt musen.

Barnkalas på Malta

Barnkalas på Malta firas med pompa och ståt. Det är ingen frågan om att bjuda hem några kompisar på saft och kaka utan lokal hyrs på diverse lekland eller i hotell, det finns hoppslott, entertainers, varmmat för alla (inklusive föräldrarna), kakor, goodie bags och what not. Nu snackar vi kalas för 4 åringar.

Haft chansen att nu delta i 4 Maltesiska kalas, senast idag. Umi var en av de få bjudna från klassen, resten var den stora tjocka släkten. Vi var de ända utlänningarna. På de andra kalasen har hela klassen varit bjuden, dvs 20 barn med föräldrar. Tycker det är så guld värt att få ta del i dessa evenemang. Snacka om kulturskillnader. Dessutom roligt för mig att tala med föräldrarna för idag kände jag verkligen ingen från förrut. Alla berätta hur omtyckt Umi är i klassen. Faktiskt roligt att höra. Läraren säger alltid att han är duktig på att ta hand om sina vänner. Härlig egenskap som jag hoppas håller livet ut.

Umi har varit jätte blyg/osocial på kalasen men idag hade han eld i rumppan och lekte med alla. Han åt dessutom en hel stor pizza vilket imponerade stort på alla eftersom de andra barnen åt en slice. Haha. Ava som också fick delta idag (eftersom F är bortrest) var inte mycket sämre. Hon åt en enorm portion franskisar och nuggets, följt av kaka och kex. Haha. Inga fel på aptiten minsann.

Imorgon skall vi på italienskt kalas i ett stall. Härligt med vänner och program.

Barnen, hunden och jag!

F åkte igår tidigt på morgonen till Paris och stannar en vecka. Har en del att fixa med lägenheten där. Han tömmer den totalt förutom säng och soffa typ, målar om (igen), fixar smått och gott osv. Bra att få det gjort så kan vi hyra ut den fresh och fin för långvarig hyresgäst. Tidsmässigt passa det perfekt att han åkte nu. Kalender fixade vi också såklart. Det tycker barnen om. De räknar själva hur många nätter det är kvar och talar om kommande dagar.

Med andra ord är det barnen, jag och Xima här. So far so good. Gäller att knacka i trä för annars jinxar man ju det. Barnen är i skolan på förmiddagarna och idag på eftermiddagen var vi till bondgården vi brukar gå till. Det är så super ställe fast en höna bet Ava i fingret idag och hon blev lite förskräckt och ville inte efter det mata hästarna. Bilderna från någon vecka sen.

 

 

Förövigt har det regnat en del vilket barnen tycker är roligt för det innebär stövlar och fritt fram att hoppa i pölar. Smutsiga barn = glada barn. Hoppa bara, tvättmaskin snurrar bra.

Vi har två kalas att gå till detta veckoslut så går minsann ingen nöd på oss. Dessutom behöver jag inte jonglera barn och jobb med allt som det innebär utan kan fixa nödvändiga saker under dagen och sedan fokusera helt på dem. De börjar dessutom uppnå en sådan ålder att saker och ting kan förklaras och diskuteras,. Idag efter bondgården hade Umi ingen större lust att gå och promenera med Xima utan ville hem och laga middag. Men efter en stunds diskuterade om var Xima då ska kissa så tyckte han att kanske vi nog ändå kan gå snabbt och SEN laga mat. Inga sura miner. Duktiga!

Och hurra, vi fånga vår kompis, musen! Köpte en ny musfångare, en tub vart den går in och sedan stängs en lucka bakom. Super effektiv och ut kunde vi släppa en levande mus. Ja, vi gick nog långt från huset innan den släpptes fri. Umi tyckte det var ganska spännande.